Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • g99 22/12 s. 17-19
  • Bör jag ha ett kreditkort?

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • Bör jag ha ett kreditkort?
  • Vakna! – 1999
  • Underrubriker
  • Liknande material
  • Beräkna kostnaden
  • Ansvarsfullt användande av ett kreditkort
  • Dra nytta av fördelarna
  • Kreditkort – en ”plastfälla”?
    Vakna! – 1986
  • Kreditkort — din tjänare eller din herre?
    Vakna! – 1996
  • Sanning i reklamen — inser du den?
    Vakna! – 1981
  • ”Skall vi skicka ett kort?”
    Vakna! – 1993
Mer
Vakna! – 1999
g99 22/12 s. 17-19

Ungdomar frågar:

Bör jag ha ett kreditkort?

”Jag fick mitt första kreditkortserbjudande med posten när jag var 16 år. ... När jag fyllde 18, var mina skulder uppe i omkring 500.000 kronor.” — Kristin.

FRÅN början tänkte Kristin utnyttja kreditkortet enbart för oförutsedda utgifter — och kanske för den där enstaka prylen som hon ville köpa men inte kunde betala kontant. Sedan gick saker och ting överstyr. ”Jag började få köpvansinne och blev tokig i att beställa från kataloger”, erkänner Kristin. ”Jag köpte saker som jag inte ens tyckte om.” Numera har Kristin en annan syn på kreditkort. ”Jag kunde aldrig föreställa mig hur mycket det där lilla plastkortet skulle trassla till mitt liv”, säger hon. — Tidskriften Teen.

Kristins berättelse är inte ensam i sitt slag. Ett växande antal unga människor hamnar i en ändlös lånekarusell som håller på att stjälpa deras ekonomi, när de använder den där lilla plastbiten, kreditkortet. I vissa fall gör företag de unga till sin främsta måltavla. Antagligen vet de att kreditkort för många köphungriga kan bli vad en ekonomisk rådgivare, Jane Bryant Quinn, kallar ”en ekonomisk drog”. ”Ju mer de utnyttjas”, säger hon, ”desto svårare blir det att sluta med dem.”

Det skall medges att det kan vara fördelaktigt att ha ett kreditkort — till exempel när man får oförutsedda utgifter eller när det inte är förståndigt att bära kontanter på sig. Det är en orsak till att kreditkort har fått en sådan genomslagskraft i USA och i flera andra länder. Men om det inte brukas med ansvar, kan det dra in användaren i en ond cirkel där skulderna bara växer. I en rapport som publicerades i Torontotidningen The Globe and Mail pekade man således på en trefaldig ökning ”av antalet skuldbelastade i åldern 20–23 år som har vänt sig till kreditrådgivningen i Toronto för att få hjälp”. Rapporten framhöll att många hade skulder på upp till 25.000 dollar, och kreditkortsräkningar var en av huvudorsakerna till skulderna.

Bör du ha ett kreditkort? Det är någonting som dina föräldrar får bestämma. Om de tycker att du bör vänta, ha tålamod. Ifall du visar dig vara förnuftig i ditt sätt att handskas med pengar, kommer det kanske inte att dröja länge förrän dina föräldrar låter dig få större ekonomiskt ansvar. (Jämför Lukas 16:10.) Under tiden bör du vara medveten om att användningen av ett kreditkort — alldeles som bilkörning — för med sig både förmåner och risker.

Beräkna kostnaden

Att handla med kreditkort är egentligen detsamma som att låna pengar. Som alltid när man lånar, måste man betala tillbaka det man har lånat. (Ordspråken 22:7) Men hur betalar man för saker som man köper med ett kreditkort?

Som regel sänds ett skriftligt kontoutdrag till dig före varje månads utgång som visar vilka köp som blivit gjorda med kortet samt det totala beloppet du är skyldig. Utdraget anger också hur mycket du förväntas betala med detsamma. Vanligtvis är den här summan ganska låg. Det är därför lätt att resonera: ”Det här var inte så farligt. Om jag bara betalar det lägsta beloppet som krävs varje månad, kommer mina skulder tids nog att vara betalda.” Problemet är dock att när tiden för anstånd är över, kommer du att debiteras en avgift — ränta — på det resterande skuldbeloppet. Och räntesatsen på ett kreditkort kan vara ganska hög.a

Tänk på Joseph, vars skuldsaldo på kontoutdraget en månad var omkring 1.000 dollar. Naturligtvis behövde Joseph endast betala in ett minsta belopp om 20 dollar. Men när han granskade fakturan närmare, såg han att en räntekostnad på nästan 17 dollar var innefattad i det beloppet! Det här betydde att även om Joseph betalade in de 20 dollar som var ett minimum, skulle han minska sin 1.000-dollarsskuld med bara 3 dollar!

Hur lång tid tar det att bli kvitt en kreditkortsräkning, om man bara betalar in det minimibelopp som anges? En broschyr som utges av Federal Trade Commission och American Express i USA belyser det hela genom ett hypotetiskt exempel: ”Om du har en skuld på 2.000 dollar, en ränta på 18,5 procent och ett lågt minimibelopp i amortering per månad, skulle det ta dig mer än 11 år att betala av skulden och ge dig en extrakostnad på 1.934 dollar i enbart ränta, vilket gör att den totala kostnaden för de inköp du en gång gjorde nästan har fördubblats.”

Som du kan se, kan man fastna rätt djupt i skuldträsket med ett kreditkort, om man inte tänker sig för. ”Jag betalade i själva verket nästan det dubbla för allting”, konstaterar Kristin. ”När jag började halka efter med betalningarna, lade kortföretaget på dröjsmålsränta. Jag visste inte vad jag skulle göra.”

Ansvarsfullt användande av ett kreditkort

Kristin fick genom bitter erfarenhet lära sig att inställningen ”köp nu, betala senare” kan vara förödande. Skulder kan växa lavinartat, och innan du vet ordet av kanske det minimibelopp du betalar in varje månad knappt täcker mer än räntan. Hur undviker ansvarsmedvetna kortanvändare att hamna i en sådan fälla?

● De håller reda på sina inköp och granskar sina kontoutdrag noga för att försäkra sig om att de debiteras enbart för köp som de har gjort.

● De betalar sina skulder omgående, för de vet att en kreditprövning utan betalningsanmärkningar med all sannolikhet kommer att vara till fördel för dem längre fram — kanske när de söker arbete eller skall teckna en försäkring eller behöver finansiera en bil eller bostad.

● Om det är möjligt betalar de tillbaka hela det belopp de är skyldiga, så att de inte behöver belasta kontot med en hög räntekostnad.

● De uppger inte sitt kortnummer eller tidpunkten när kortet går ut per telefon, om de inte känner personen eller företaget de har att göra med.

● De lånar aldrig ut sitt kreditkort till någon, inte ens till en vän. Det är trots allt kreditkortets ägare som drabbas, om kortet missbrukas.

● De undviker att använda kortet som ett medel att skaffa snabba kontanter som om det vore ett bankkort. Kom ihåg att det vanligtvis är högre ränta på kontantuttag än på vanliga inköp.

● De fyller inte i och skickar in varenda kreditkortsansökan de får. För de flesta ungdomar räcker det med ett kort.

● De är försiktiga med att använda kreditkortet, och när de gör inköp med det, är de helt och hållet införstådda med att det fortfarande är verkliga pengar som de gör av med, även om de inte använder sedlar och mynt.

Dra nytta av fördelarna

Oavsett om du har ett kreditkort just nu eller tänker skaffa dig ett i den nära framtiden, bör du grundligt sätta dig in i vilka fördelarna är och vilka risker som finns med det. Ställ dig följande frågor: Varför tycker jag att jag behöver ett kreditkort? Är det bara för att skaffa materiella ting, för att ha det senaste modet eller för att imponera på mina vänner? Borde jag lära mig att i högre grad vara nöjd med det grundläggande, med det som den kristne aposteln Paulus kallade ”vad som när och skyler”? (1 Timoteus 6:8) Kommer kreditkortsskulder att leda till ekonomiskt tyngande bördor som kommer att göra att jag förlorar de viktigare tingen i livet ur sikte? — Matteus 6:33; Filipperna 1:8–11.

Begrunda de här frågorna och diskutera dem med dina föräldrar. Om du gör det, då kommer du att undgå de ekonomiska bekymmer som många har dragit över sig, oavsett om du har ett kreditkort eller inte. — Ordspråken 22:3.

[Fotnoter]

a Vilken ränta som tas ut av det enskilda kreditkortsföretaget kan du få reda på genom att titta på den procentsats som anges i ansökningsformuläret eller på kontoutdraget som skickas ut varje månad.

[Ruta på sidan 19]

Värdet av föräldrarnas samtycke

Första gången många ungdomar ges möjlighet att skaffa sig ett kreditkort är när de får ett erbjudande och ett ansökningsformulär med posten. En del får faktiskt ganska många erbjudanden under en period. ”Det är en hård konkurrens mellan kreditgivarna om att få sätta kreditkort i händerna på unga människor”, förklarar Jane Bryant Quinn, ”för undersökningar visar att vi gärna behåller det kort vi börjar med.”

Vanligtvis måste en förälder eller annan vuxen utan betalningsanmärkningar skriva under kreditkortsansökan, så att utställaren av kortet har någon försäkran om att köp som debiteras kontot kommer att betalas. Sorgligt nog är det många yngre som tar till bedrägeri för att kringgå det här steget. En ung person fyllde i sin farmors namn som sökande och sitt eget namn som medsökande utan sin farmors vetskap. Föreställ dig farmoderns förvåning när hon fick veta att hon hade en skuld på flera hundra tusen kronor!

Att förfalska en förälders underskrift på en kreditkortsansökan är oärligt, och oärlighet fördöms av Gud. (Ordspråken 11:1; Hebréerna 13:18) Så om du vill ha ett kreditkort, tala med dina föräldrar om saken. Att få deras samtycke är mycket bättre i det långa loppet. Kom ihåg att dina föräldrar troligtvis har erfarenhet av att betala av på skulder, och de kan ge dig sunda råd. Så tala med dem, och använd aldrig oärliga metoder för att få ett kreditkort.

[Bild på sidan 18]

Tanklöst användande av ett kreditkort kan leda till ekonomisk katastrof

    Svenska publikationer (1950–2026)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela