Kontokort och lönecheckar — äkta eller falska?
SÅ PRAKTISKA de är — så små och så lätta att bära med sig! De är precis lagom stora för att kunna stoppas i en plånbok eller en portmonnä. Utan ett öre på fickan kan du köpa massor av saker. De rekommenderas av flygbolag, rederier, hotell och populära etablissemang världen utöver. ”Ha det alltid på dig!” manar reklamen. Somliga affärer föredrar dem framför kontanter. I motsats till kontanter kan de ersättas om de blir stulna eller borttappade. De är ditt personliga betalningsmedel, som har ditt eget namn och ditt kontonummer inpräglade på framsidan.
Vi talar om ”plastpengar” — kredit- och kontokort. År 1985 började vissa banker förse sina kort med raffinerade hologram — tredimensionella bilder som framställs med hjälp av laser. Man började också använda sig av andra säkerhetsdetaljer, till exempel speciella koder i magnetremsan på baksidan samt osynliga mönster som framträder i ultraviolett ljus — allt för att avskräcka förfalskare. Man beräknar att över 600 miljoner kontokort är i omlopp runt om i världen.
Man tror att de sammanlagda förlusterna på grund av kontokortsbedrägerier av olika slag uppgick till minst en miljard dollar i början av 1990-talet. Av dessa bedrägerier uppges förfalskningar vara den kategori som ökar snabbast — minst 10 procent av de sammanlagda förlusterna.
År 1993, till exempel, kostade förfalskningar medlemsbankerna i ett av världens största kontokortsföretag 133,8 miljoner dollar, en 75-procentig ökning jämfört med föregående år. Ett annat ledande kontokortsföretag, som är av internationell omfattning, uppger också att man förlorar svindlande summor på grund av förfalskning. ”Detta innebär att kontokortsförfalskning är ett stort problem, inte bara för bankerna, kontokortsföretagen och de affärsmän som accepterar dem, utan också för konsumenter runt om i världen”, skriver en nyzeeländsk dagstidning. Även om kontokortsinnehavarna själva inte är ansvariga för förlusterna, får naturligtvis konsumenterna i det långa loppet vidkännas de ökade kostnaderna.
Hur är det då med de inbyggda säkerhetsanordningar som skulle hindra förfalskarna — till exempel hologram och specialkodade magnetremsor? Mindre än ett år efter det att dessa anordningar introducerats kom de första grova förfalskningarna. Kort därefter hade alla säkerhetsdetaljer kopierats eller kringgåtts. ”Man måste ständigt förbättra metoderna”, förklarar en banktjänsteman i Hongkong. ”Förfalskarna försöker alltid ligga steget före.”
Intressant nog hävdar experter att hälften av alla förluster på grund av kontokortsförfalskningar i början av 1990-talet ägde rum i Asien, och närmare hälften av fallen kunde spåras till Hongkong. ”Hongkong är för kontokortsförfalskningar vad Paris är för modet”, säger en expert. Andra har anklagat Hongkong för att vara de falska kreditkortens huvudstad — ”en vägkorsning i kontokortsbedrägeriernas ’plasttriangel’, som också omfattar Thailand, Malaysia och på senare tid södra Kina”. ”Polisen i Hongkong säger att lokala syndikat, som står i förbindelse med hemliga kinesiska brottskarteller, tillverkar, präglar och kodar falska kontokort med hjälp av nummer som de fått av oärliga detaljhandlare. Sedan exporterar de helt enkelt de falska kontokorten”, skriver den nyzeeländska tidningen.
”En kortpräglingsmaskin, som inköpts [i Canada] av asiatiska ligamedlemmar, används nu för att tillverka falska kontokort. Maskinen kan trycka 250 kontokort i timmen, och polisen tror att bedragarna därigenom har lurat till sig många miljoner dollar”, skriver den kanadensiska tidningen Globe & Mail. Under de senaste åren har Hongkongkineser arresterats för att de använt falska kontokort i minst 22 länder från Australien till Österrike, däribland Guam, Malaysia och Schweiz. Japanska kontokort är särskilt eftersökta, eftersom de har de högsta kreditbeloppen.
Vågen av förfalskningar har lett till att ”utfärdarna är tvungna att fördela kostnaderna för det ökade svindleriet [på kontokortsinnehavarna]”, förklarar en kanadensisk banktjänsteman. Och det är precis vad som sker. Ett kontokort kan verkligen vara praktiskt och en räddare i nöden när innehavaren saknar kontanter. Men kom ihåg att allt som förfalskarna behöver för att kunna skrida till verket är ditt kontonummer och det datum då kortet upphör att gälla. ”Kontokort är plastpengar”, säger en säkerhetschef vid American Express International varnande, ”men människor har ännu inte lärt sig att vara lika försiktiga med dem som med kontanter.”
”Systemet är fullt av brister”, förklarade en poliskommissarie, ”och skurkarna har upptäckt varenda en. Och gissa om de har utnyttjat dem!” tillade han.
Checkförfalskning
I detta datorernas tidevarv, när kontorsmaskiner kan tillverka perfekta kopior av praktiskt taget vilka sedlar som helst, var den utveckling som snart följde oundviklig. Förfalskare kunde nu kopiera dokument av många olika slag: pass, personbevis, immigrationstillstånd, aktiebrev, orderblanketter, läkarrecept och många andra. Men den mest lukrativa branschen skulle visa sig vara förfalskning av lönecheckar.
Tekniken är mycket enkel. Så snart en lönecheck från ett stort företag med miljontals kronor i bankmedel hamnar i en förfalskares händer, är han redo att sätta i gång. Med hjälp av sin skrivare, en optisk läsare och annan elektronisk utrustning kan han göra om checken så att den passar hans egna syften — ändra dateringen, byta ut betalningsmottagarens namn mot sitt eget eller lägga till några nollor till beloppet. Sedan han köpt lite papper i rätt färg i närmaste pappershandel, kan han ”trycka” den ändrade checken på sin egen laserskrivare. Han gör dussintals checkar åt gången, eller kanske ännu fler, och kan sedan lösa in dem i någon av bankens filialer var som helst i landet.
Att förfalska checkar med denna enkla och billiga metod har blivit så vanligt att bankfolk och polisen tror att de sammanlagda förlusterna kan uppgå till en miljard dollar. I ett ovanligt fräckt fall, som relateras i The New York Times, drog en liga från Los Angeles omkring i landet och löste in falska checkar för över två miljoner dollar. Industrianalytiker beräknar att de sammanlagda kostnaderna för checkbedrägerier nu uppgår till 10 miljarder dollar per år, enbart i Förenta staterna. ”Den brottstyp som ställer till mest problem för finansinstituten är förfalskning av överlåtbara handlingar, till exempel checkar och postanvisningar”, uppger en talesman för FBI.
[Infälld text på sidan 7]
De största summorna kommer från förfalskning av lönecheckar