Ett slut på brottsligheten nu nära!
DETEKTIVER försöker lösa brott genom att undersöka ledtrådar som avslöjar förövarens identitet och motiv. Detektivens metoder och skicklighet är något som populära romaner i hela världen handlar om. Även om detektiven kanske slutligen lyckas finna brottslingen, börjar hans arbete i allmänhet efter dådet, efter det att brottet har begåtts.
För varje brottsling som ertappas finns många andra som slår in på brottets bana, vilket kan ses av ökningen av brottsligheten. Man måste därför göra något mer än att enbart komma till rätta med redan begångna förbrytelser för att undanröja brottsligheten. Vad kan då avhålla människor från att bli brottslingar?
Brottslighet har att göra med moral. Det är inte svårt för oss att hålla med om att mord, våldtäkt och andra våldsdåd är brott. Men hur är det med bedräglighet vid deklarationen? En sådan handling är också brottslig, för den strider mot de moralnormer som gäller ärlighet. För att helt få slut på brottsligheten måste alla handlingar som strider mot fundamentala moralnormer upphöra.
Begrunda tre bibliska exempel som kastar ljus inte endast över orsaken till brottsligheten, utan också över det sätt på vilket den kommer att undanröjas.
Gudaktig fruktan kontra avund
Lägg märke till psalmisten Asafs ord: ”Jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.” (Psalm 73:3) Ja, avund över en brottslings välstånd och livsstil lockar många att begå laglösa handlingar. Glamoriserandet av brottsligheten på TV och i pressen gör den mera godtagbar i stället för att människor påverkas till att hata det som är ont.
Men den inspirerade skribenten av Ordspråksboken manar: ”Låt inte ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för Herrens [Jehovas] fruktan beständigt.” Det är själva det motiv och det begär en person har som är roten till problemet. Det effektivaste sättet att göra något åt den saken är att bygga upp en gudaktig fruktan för att misshaga Jehova Gud. ”Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp blir ej om intet.” — Ordspråksboken 23:17, 18.
Tro kontra girighet
På våren år 33 v.t. var Jesus på väg genom staden Jeriko. Det var Sackeus’ hemstad, den man som evangelieskribenten Lukas beskriver som ”förste uppbördsman”. Han tillägger att ”han var rik”. Den bördiga trakten runt Jeriko var ett utmärkt område för skatteindrivning, och det antyds av Sackeus’ egna ord att hans verksamhet som förste uppbördsman gav honom möjligheter till utpressning. Men Sackeus förblev inte en brottsling. — Lukas 19:1—8.
Sackeus sprang före den folkskara som hade samlats omkring Jesus, och på grund av att han var liten till växten försökte han få en bra observationsplats genom att klättra upp i ett mullbärsfikonträd. Jesus lade märke till honom och sade till Sackeus att komma ner, för han ville bo hos honom medan han var i Jeriko. Senare vittnade Sackeus’ ord om en förändrad attityd: ”Hälften av mina tillhörigheter ... ger jag nu åt de fattiga, och vadhelst som jag har utpressat av någon genom falska anklagelser ger jag nu tillbaka fyrdubbelt.” Att betala tillbaka de pengar han hade tilltvingat sig innebar stora utgifter. Genom att lova att göra det gav Sackeus bevis för sin tro på Jesus. Ja, hans förändrade inställning medförde ett påtagligt resultat: Han betalade tillbaka det som han hade tillskansat sig olagligen och dessutom tre gånger så mycket, vilket innebar en fyrfaldig ersättning. Sackeus gottgjorde därigenom det orätta han hade begått, och han gick ännu längre, vilket visade att han var uppriktig när han förändrade sitt levnadssätt. — 2 Korintierna 7:11.
Människor är viktigare än ägodelar
Den romerske guvernören Pilatus sade om den anklagade Jesus Kristus: ”Jag finner inget brottsligt hos den här människan.” (Lukas 23:4) Jesus hemföll inte åt brottsliga gärningar i syfte att få ägodelar. Nej, under hela sin jordiska tjänst lade han i dagen ett kärleksfullt intresse för människor. ”När han såg folkskarorna kände han medlidande med dem, därför att de var skinnade och skuffade hit och dit såsom får utan herde. Därpå sade han till sina lärjungar: ’Ja, skörden är stor, men arbetarna är få. Be därför ivrigt skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.’” (Matteus 9:36—38) Det är tydligt att Jesus satte människor före ägodelar, ja till och med före sin egen bekvämlighet och sina egna intressen. Det kan vi också se av hans villighet att ge ut av sig själv i fråga om att sörja för de lärjungar och folkskaror som sökte upp honom för att få undervisning och hjälp. (Matteus 8:20; 14:13—16) I det avseendet gav Jesus oss ett mönster att följa. — 1 Petrus 2:21.
Är det möjligt för människor i våra dagar att följa det mönstret, att värdera medmänniskor högre än materiella ting? Vi kan svara ja på den frågan. Tänk på Jehovas vittnen, som nu är mer än tre och en kvarts miljoner till antalet. De strävar efter att ha Kristi sinne och att ge uttryck för detta i praktiken. De arbetar ständigt på att ur sina hjärtan undanröja de onda begär som lett många andra in på brottets bana. Innan de blev vittnen och i samband med att de studerade bibeln och utvecklade kärlek till Gud, hade detta gjort ett djupt intryck på somliga av dem som hade varit brottslingar. Det fick många av dem att gottgöra de brottsliga handlingar de tidigare begått. Nej, de gjorde det inte för att få publicitet, utan för att få ett fridsamt förhållande till Jehova Gud och därigenom dra nytta av hans oförtjänta omtanke, som den kommer till uttryck genom Jesu Kristi lösenoffer. — 1 Korintierna 2:16; 6:11; 2 Korintierna 5:18—20.
Av kärlek till sin nästa tar sig dessa kristna tid till att besöka andra människor och förklara hur alla familjer kan se fram emot ett liv under paradisiska förhållanden när Guds rike styr. Varje vecka håller Jehovas vittnen regelbundna möten i sina Rikets salar. En man som frivilligt bekänt att han var en tjuv tog emot en inbjudan att komma och se hur dessa möten var. Han berättar: ”Jag blev minst sagt storligen förvånad. Det var varken långtråkigt eller trist, som jag hade föreställt mig. Värmen och kärleken, som märktes så tydligt, var av allt att döma äkta. Och den uppskattning som alla vittnen verkade ha för andliga ting var enastående.” Han blev så imponerad att han fortsatte att samlas med dem, och det hjälpte honom att förändra sin personlighet. Vare sig du har varit inblandad i brottslighet eller inte kommer även du, när du är tillsammans med Guds tjänare, att hos dem finna samma äkta intresse för människor och inte för ägodelar. — Matteus 22:39.
Brottsligheten — redan undanröjd?
Om människor inte längre handlar som brottslingar, innebär det då att de är fullkomliga? Nej, långt därifrån! Jehovas vittnen får i likhet med alla andra lida verkningarna av den synd som de ärvt från vår förste mänsklige far, Adam. (Romarna 5:12; 1 Johannes 1:8) Men de är förenade i att tjäna Gud, vilket återspeglas i deras världsvida prediko- och undervisningsarbete. Det utgör ett mäktigt vittnesbörd om uppfyllelsen av Jesajas profetia: ”Det skall ske i dagarnas slutskede att Jehovas hus’ berg kommer att bli fast grundat ovan bergens topp, ... och till det skall alla nationerna strömma.” (Jesaja 2:2, NW) Ja, miljoner människor strömmar nu till Jehovas upphöjda tillbedjan och anstränger sig att få undervisning om hans vägar. Du kan bli en av dessa som kan få gagn av att vara tillsammans med människor som undviker brottslighet.
Brottsligheten undanröjd — framtidsutsikterna
Den ökande brottsligheten i våra dagar är i själva verket ett förebud om att vi är nära den tid då Gud kommer att ingripa för att avlägsna alla de onda, däribland alla förbrytare. ”Ty ogärningsmännen, de kommer att avskäras. ... Bara ett litet tag till, och den ondskefulle kommer inte att vara mer; och du kommer sannerligen att ge akt på hans plats, och han kommer inte att vara där.” (Psalm 37:9, 10, NW) Ett slut på brottsligheten är nu verkligen nära, för vi närmar oss alltmer den tid då urbrottslingen, Satan, djävulen, kommer att bindas och kastas i avgrunden. (Uppenbarelseboken 20:1—3) Nog måste det vara spännande att veta att fruktan för brottslighet och det lidande som offren får utstå snart kommer att höra till det förgångna!
Men hur förhåller det sig då med de miljoner människor som vid uppståndelsen återvänder till liv på jorden? (Apostlagärningarna 24:15) Om de håller fast vid samma personlighet och samma levnadssätt som de hade före sin död, kommer de då inte att utlösa en ny brottsvåg? Vi behöver inte frukta det. Jesus gav en tjuv löfte om en uppståndelse. Han sade: ”I sanning säger jag dig i dag: Du skall vara med mig i paradiset.” (Lukas 23:43) Dessa ord är en säker antydan om att de uppståndna måste göra förändringar; annars skulle den nya världen inte bli något paradis.
Förhärdade brottslingar måste återanpassas innan de kan inlemmas i samhället utan att skapa problem. På liknande sätt kommer ett omfattande utbildningsprogram under Guds rike att hjälpa undersåtarna att bli laglydiga. (Uppenbarelseboken 20:12, 13) De uppståndna kommer att ha den avgjorda fördelen att vara omgivna av paradisets invånare, som lyder Guds lagar, vilket innebär att de får leva under välordnade ekonomiska förhållanden. (Jesaja 65:21—23) Det kommer att ha tillsatts rättfärdiga styresmän, och alla oförbätterliga överträdare kommer att avskäras från livet. (Jesaja 32:1; 65:20) Därför finns det fullgod anledning att vara förvissad om att brottsligheten äntligen kommer att få ett slut.
Även om vi fortfarande lever mitt i en värld som kännetecknas av brottslighet, kan du tillitsfullt förtrösta på Jehova, som lovar att belöna sina trogna tjänare med fullkomligt liv i paradiset. Gör det nu genom att dra fördel av Jehovas vittnens erbjudande om ett kostnadsfritt bibelstudium i ditt hem. (Johannes 17:3) Varför inte fråga dem om ytterligare detaljer nästa gång du träffar dem? Du kan också skriva till närmaste adress, enligt förteckningen på sidan 2 i den här tidskriften. Det är sannerligen mödan värt att göra vad du kan, för ett slut på brottsligheten är nu nära!
[Bild på sidan 5]
Sackeus’ tro fick honom att lämna tillbaka det han hade tagit genom utpressning
[Bild på sidan 7]
Ett utbildningsprogram kommer att lära undersåtarna i Guds rike att bli laglydiga