Sedan dess har man använt kors i många olika former och stilar. I The Illustrated Bible Dictionary kommenteras antoniuskorset, som ”var ett T-format kors, och vissa menar att det härstammar från symbolen för den [babyloniske] guden Tammuz, bokstaven tau”. En annan variant är andreaskorset, som är X-format. Det kors vi är vana att se är det latinska korset, med en längre och en kortare del. Och helt oriktigt är det, som det sägs i samma verk, ”enligt traditionen ett sådant kors som vår Herre dog på”.

På avbildningar av egyptiska gudar och gudinnor och i hieroglyfer ser man ofta ett T-format kors krönt av en ögla. Det kallas crux ansata, egyptiskt kors, och det är förmodligen en symbol för livet. Det kom att användas flitigt av bland annat den koptiska kyrkan.

Enligt The Catholic Encyclopedia ”var den tidiga formen av korset tydligen crux gammata, som bland orientalister och de som studerar förhistorisk arkeologi är mer känd som svastikan, ett ord som härleds från sanskrit”.

[Bild på sidan 19]

Egyptisk väggmålning med symbolen för livet, crux ansata, 1300-talet f.v.t.

[Bildkälla]

© DeA Picture Library/Art Resource, NY.

[Bild på sidan 19]

Hakkors på det hinduiska Laxmi Narayan-templet.

[Bildkälla på sidan 20]

Ur boken The Cross in Tradition, History, and Art (1897).