SÄCKVÄV

Ett grovt tyg som man gjorde säckar av, bland annat till förvaring av säd. Tyget vävdes som regel av mörkt gethår. (Upp 6:12; Jes 50:3) Det hebreiska ordet för säckväv (saq) används också om de säckar som gjordes av tyget. (1Mo 42:25; Jos 9:4)

Säckväv var den traditionella sorgklädseln. Första gången sådan klädsel nämns är i berättelsen om hur Jakob svepte säckväv om höfterna när han sörjde över sin son Josef, som han trodde var död. (1Mo 37:34; 2Sa 3:31) I en del fall gav man uttryck åt sin sorg genom att sitta på säckväven eller sova på den. (2Sa 21:10; Jes 58:5; Joel 1:13) När kung Ben-Hadads tjänare bönföll Ahab om att låta kungen leva, hade de bundit säckväv om sina höfter och rep om sina huvuden. (1Ku 20:31, 32) Ibland bar man säckväven närmast kroppen under de andra kläderna (Job 16:15; Jes 32:11; 1Ku 21:27; 2Ku 6:30), men i andra fall band man den troligen utanpå underklädnaden (Hes 7:18; Joel 1:8).

Som en följd av Jonas predikande påbjöd kungen i Nineve att alla stadens invånare skulle följa hans exempel och klä sig i säckväv och att till och med husdjuren skulle kläs i säckväv. (Jon 3:6–8)

De hebreiska profeterna bar ibland säckväv när de framförde varningsbudskap eller manade till ånger och sinnesändring eller när de bad för att ge uttryck åt ånger på folkets vägnar. (Jes 20:2; Dan 9:3; jfr Upp 11:3.) Kungen och folket klädde sig i säckväv i svåra kristider eller när de hade fått höra olycksbådande nyheter. (2Ku 19:1; Jes 15:3; 22:12)