Cyprioterna och havet

Arkeologiska bevis, som marina fynd, gravfynd, forntida texter och målningar på keramik, hjälper oss att skapa oss en bild av de cypriotiska skeppen. De tidiga invånarna på Cypern var skickliga skeppsbyggare. Det fanns gott om skog på ön, och skyddande bukter kunde utnyttjas som naturliga hamnar. Man fällde träd för att bygga skepp, men också för att smälta koppar – en naturresurs som gjorde Cypern berömt i den forntida världen.

Fenicierna drog nytta av cyprioternas livliga exporthandel och grundade kolonier längs deras handelsleder. En av feniciernas bosättningar var just Kition på Cypern. (Jesaja 23:10–12)

När Tyros föll flydde tydligen några av invånarna till Kittim. Feniciska bosättare som var erfarna sjöfarare bidrog troligen mycket till cyprioternas skeppsbyggnadsteknik. Kitions strategiska läge erbjöd också ett mycket gott skydd åt de feniciska skeppen.

Livlig internationell handel

Handelsförbindelserna i östra Medelhavet under den här perioden var väl utvecklade. Värdefulla varor från Cypern transporterades med skepp till Kreta, Sardinien och Sicilien och till öarna i Egeiska havet. På de platserna har man hittat krukor och vaser från Cypern, och på Cypern har man hittat stora mängder utsökt mykensk (grekisk) keramik. En del forskare som har analyserat kopparstycken man funnit på Sardinien menar att de ursprungligen kommer från Cypern.

År 1982 hittade man ett skeppsvrak från senare delen av 1300-talet f.v.t. strax utanför Turkiets sydkust. De marinarkeologiska undersökningarna avslöjade en mängd fynd av olika ursprung – kopparstycken som antas komma från Cypern, bärnsten, kanaaneiska krukor, ebenholts, elefantbetar, kanaaneiska guld- och silversmycken samt skarabéer och andra föremål från Egypten. Analyser av leran i keramikföremål som fanns ombord gör att vissa har dragit slutsatsen att skeppet troligen kom från Cypern.

Ungefär vid den tid då man beräknar att det här skeppsbrottet ägde rum nämnde Bileam intressant nog skepp från Kittim i sitt ”ordspråksmässiga budskap”. (4 Moseboken 24:15, 24) Det är tydligt att cypriotiska skepp hade blivit välkända i Mellanöstern. Hur såg de här skeppen ut?

Handelsskepp

I gravkammare i den antika staden Amathus på Cypern har man funnit många lermodeller av skepp och båtar. De ger värdefulla ledtrådar till hur cypriotiska fartyg såg ut, och några av dem är utställda på olika muséer.

Modellerna visar att tidiga skepp tydligen användes i fredlig handelsverksamhet. De mindre båtarna hade vanligen 20 roddare. De breda, djupa skroven var byggda för transport av gods och passagerare under korta resor längs Cyperns kust. Plinius den äldre nämner att cyprioterna konstruerade ett roddarfartyg som var litet och lätt och kunde frakta upp till 90 ton.

Det fanns också större handelsskepp av den typ man hittade utanför Turkiets kust. Några hade en lastkapacitet på upp till 450 ton ute på öppet hav. Stora skepp kunde ha så många som 50 roddare – 25 på var sida – och vara 30 meter långa med en mast på över 10 meter.

Krigsskepp från ”Kittim” i Bibelns profetior

Genom Jehovas ande framfördes uttalandet: ”Det skall komma skepp från Kittims kust, de skall kuva Assyrien.” (4 Moseboken 24:2, 24) Uppfylldes den förutsägelsen? På vilket sätt var ”skepp från Kittims kust” inblandade? De här skeppen från Kittim var inga fredliga handelsskepp som plöjde fram över Medelhavet. De var krigsskepp som förde med sig sorg och ödeläggelse.

Allteftersom krigföringen förändrades anpassade man skeppens grundkonstruktion så att man fick snabbare och kraftfullare fartyg. De tidigaste cypriotiska krigsskeppen påminde förmodligen om skeppet på en målning man funnit i Amathus. Det är ett långt, smäckert skepp med en akter som kröker sig uppåt och inåt, ungefär som på ett feniciskt krigsskepp. Det har en ramm och cirkelrunda sköldar utmed långsidorna.

Cyprioterna ställde sig på Alexander den stores sida under belägringen av Tyros (332 f.v.t.) och bidrog med en flotta på 120 skepp. Tre cypriotiska kungar seglade dit med sina flottor för att understödja Alexander. De deltog i belägringen av Tyros som varade i sju månader. Tyros föll, och bibliska profetior uppfylldes. (Hesekiel 26:3, 4; Sakarja 9:3, 4) Alexander visade sin tacksamhet genom att ge särskilda befogenheter åt de cypriotiska kungarna.

En fascinerande uppfyllelse

Historikern Strabon från det första århundradet berättar att Alexander rekvirerade skepp från Cypern och Fenicien till sitt fälttåg i Arabien. Skeppen vägde inte mycket och var lätta att montera ner. De kunde därför nå Thapsakos (Tifsa) i norra Syrien inom bara sju dagar. (1 Kungaboken 4:24) Därifrån kunde man sedan färdas flodvägen till Babylon.

[Bild på sidan 17]

En vas med ett cypriotiskt skepp

[Bildkälla]

Publicerat med tillstånd av chefen för Department of Antiquities and the Cyprus Museum