År 1982 hittade man ett skeppsvrak från senare delen av 1300-talet f.v.t. strax utanför Turkiets sydkust. De marinarkeologiska undersökningarna avslöjade en mängd fynd av olika ursprung – kopparstycken som antas komma från Cypern, bärnsten, kanaaneiska krukor, ebenholts, elefantbetar, kanaaneiska guld- och silversmycken samt skarabéer och andra föremål från Egypten. Analyser av leran i keramikföremål som fanns ombord gör att vissa har dragit slutsatsen att skeppet troligen kom från Cypern.

Handelsskepp

I gravkammare i den antika staden Amathus på Cypern har man funnit många lermodeller av skepp och båtar. De ger värdefulla ledtrådar till hur cypriotiska fartyg såg ut, och några av dem är utställda på olika muséer.

Modellerna visar att tidiga skepp tydligen användes i fredlig handelsverksamhet. De mindre båtarna hade vanligen 20 roddare. De breda, djupa skroven var byggda för transport av gods och passagerare under korta resor längs Cyperns kust. Plinius den äldre nämner att cyprioterna konstruerade ett roddarfartyg som var litet och lätt och kunde frakta upp till 90 ton.

Det fanns också större handelsskepp av den typ man hittade utanför Turkiets kust. Några hade en lastkapacitet på upp till 450 ton ute på öppet hav. Stora skepp kunde ha så många som 50 roddare – 25 på var sida – och vara 30 meter långa med en mast på över 10 meter.

De tidigaste cypriotiska krigsskeppen påminde förmodligen om skeppet på en målning man funnit i Amathus. Det är ett långt, smäckert skepp med en akter som kröker sig uppåt och inåt, ungefär som på ett feniciskt krigsskepp. Det har en ramm och cirkelrunda sköldar utmed långsidorna.