Kapitel sjutton

De sanna tillbedjarna i ändens tid identifieras

1. Vad skulle en liten, försvarslös grupp människor utsättas för i vår tid, enligt kapitel 7 i Daniels bok?

EN LITEN, försvarslös grupp människor utsätts för ett hätskt angrepp av ett mäktigt världsvälde. De klarar sig oskadda och får till och med förnyade krafter — inte på grund av sin egen styrka, utan därför att Jehova Gud värderar dem högt. Dessa händelser inträffade tidigt på 1900-talet, och de var förutsagda i kapitel 7 i Daniels bok. Vilka var dessa människor? I samma kapitel i Daniels bok kallas de ”den Allrahögstes [Jehova Guds] heliga”. Kapitlet visar också att de till sist kommer att härska som kungar tillsammans med Kristus i det messianska riket! — Daniel 7:13, 14, 18, 21, 22, 25–27.

2. a) Hur känner Jehova det för sina smorda tjänare? b) Hur skulle det vara förståndigt att handla i dessa tider?

² Som vi fick veta i kapitel 11 i Daniels bok skall Nordens kung gå sitt slutliga öde till mötes, sedan han hotat dessa trogna människors trygga andliga land. (Daniel 11:45; jämför Hesekiel 38:18–23.) Ja, Jehova skyddar och bevarar sina trogna smorda. I Psalm 105:14, 15 sägs det: ”För deras skull tillrättavisade han [Jehova] kungar, i det han sade: ’Rör inte mina smorda, och gör inte mina profeter något ont.’” Håller du då inte med om att det skulle vara förståndigt av den växande ”stora skaran” att i dessa orosfyllda tider hålla sig så tätt som möjligt till dessa heliga? (Uppenbarelseboken 7:9; Sakarja 8:23) Jesus Kristus uppmanade fårlika människor att göra just detta — hålla sig till hans smorda andliga bröder genom att understödja dem i deras arbete. — Matteus 25:31–46; Galaterna 3:29.

3. a) Varför är det inte så lätt att finna Jesu smorda efterföljare och att hålla sig tätt till dem? b) Hur kan kapitel 12 i Daniels bok vara till hjälp när det gäller detta?

³ Guds motståndare, Satan, har emellertid fört ett krig på bred front mot de smorda. Han har främjat falsk religion och framgångsrikt fyllt världen med skenkristna. Till följd av detta har många blivit vilseledda. Andra misströstar om att någonsin finna dem som representerar den sanna religionen. (Matteus 7:15, 21–23; Uppenbarelseboken 12:9, 17) Också de som verkligen finner den ”lilla hjorden” och förenar sig med den måste kämpa för att bevara tron, eftersom den här världen ständigt försöker underminera tron. (Lukas 12:32) Hur är det med dig? Har du funnit ”den Allrahögstes heliga”, och har du förenat dig med dem? Är du förtrogen med de övertygande bevisen för att de som du har funnit verkligen är Guds utvalda? Dessa bevis kan stärka din tro. De kan också göra dig rustad att hjälpa andra att genomskåda den religiösa förvirringen i våra dagars värld. Kapitel 12 i Daniels bok innehåller ett rikt förråd av denna livräddande kunskap.

DEN STORE FURSTEN SKRIDER TILL HANDLING

4. a) Vilka två tydliga drag hos Mikael förutsägs i Daniel 12:1? b) Vad avses ofta när det i Daniels bok sägs att en monark ”står (upp)”?

⁴ Daniel 12:1 lyder: ”Vid den tiden träder Mikael fram, den store fursten, han som står som försvarare för ditt folks söner.” Den här versen förutsäger två tydliga drag hos Mikael: 1) att han ”står” [ordagrant: ”är stående”], vilket antyder att det är fråga om ett tillstånd som omfattar en viss tidsperiod; 2) att han ”träder fram” [ordagrant: ”står (ställer sig) upp”], ett uttryck som antyder att det är fråga om en handling, en händelse som inträffar under den här tidsperioden. Först vill vi veta under vilken period Mikael ”står som försvarare för ditt [Daniels] folks söner”. Kom ihåg att Mikael är ett namn som Jesus fått i sin roll som himmelsk härskare. Att det sägs att han ”står” och ”träder fram” påminner om hur det här uttrycket i grundtexten [hebreiska: ʽamạdh, som kan återges med ”stå (upp)” eller ”träda fram”] används på andra ställen i Daniels bok. Det används ofta om en kungs agerande, till exempel när han tillträder sitt ämbete, börjar regera. — Daniel 11:2–4, 7, 20, 21.

5, 6. a) Under vilken tidsperiod ”står” Mikael? b) När och hur ”träder” Mikael ”fram”, och vad blir följden?

⁵ Det är tydligt att ängeln här syftade på en tidsperiod som omnämns på andra ställen i Bibelns profetior. Jesus kallade den sin ”närvaro” (grekiska: parousịa), då han skulle härska som kung i himlen. (Matteus 24:37–39) Den här tidsperioden kallas också ”de sista dagarna” och ”ändens tid”. (2 Timoteus 3:1; Daniel 12:4, 9) Ända sedan den här perioden började 1914 har Mikael ”stått” som kung i himlen. — Jämför Jesaja 11:10; Uppenbarelseboken 12:7–9.

⁶ När kan det då sägas att Mikael ”träder fram”? Jo, när han skrider till handling i ett speciellt syfte, något som han kommer att göra i framtiden. I Uppenbarelseboken 19:11–16 beskrivs Jesus profetiskt som den mäktige messianske kungen som rider ut i spetsen för en här av änglar och tillintetgör Guds fiender. Daniel 12:1 säger vidare: ”Och det kommer en tid av trångmål, en sådan som inte har inträffat sedan en nation blev till och ända till den tiden.” Som den som leder verkställandet av Jehovas dom kommer Kristus att göra slut på hela den onda tingens ordning under den förutsagda ”stora vedermödan”. — Matteus 24:21; Jeremia 25:33; 2 Thessalonikerna 1:6–8; Uppenbarelseboken 7:14; 16:14, 16.

7. a) Vilket hopp finns det för alla trogna under den ”tid av trångmål” som kommer? b) Vad är Jehovas bok, och varför är det viktigt att finnas skriven i den?

⁷ Hur skall det då gå för dem som utövar tro under den här mörka tiden? Daniel fick ytterligare veta: ”Vid den tiden skall ditt folk undkomma, var och en som finns skriven i boken.” (Jämför Lukas 21:34–36.) Vad är det för bok? Den representerar i huvudsak det förhållandet att Jehova Gud i sitt minne bevarar dem som gör hans vilja. (Malaki 3:16; Hebréerna 6:10) De som är skrivna i denna livets bok är de tryggaste människorna i världen, eftersom de har Guds beskydd. Oavsett vilken skada de kan komma att tillfogas, kan och skall denna skada omintetgöras. Även om döden skulle hinna upp dem innan denna ”tid av trångmål” kommer, är de tryggt bevarade i Jehovas obegränsade minne. Han kommer ihåg dem och skall uppväcka dem från döden under Jesu Kristi tusenåriga regering. — Apostlagärningarna 24:15; Uppenbarelseboken 20:4–6.

DE HELIGA ”VAKNAR UPP”

8. Vilket enastående hopp framhåller Daniel 12:2?

⁸ Hoppet om uppståndelsen är verkligen trösterikt. Daniel 12:2 berör detta hopp: ”Många av dem som sover i markens stoft skall vakna upp, några till liv till oöverskådlig tid och andra till smädelser och till avsky som består till oöverskådlig tid.” (Jämför Jesaja 26:19.) Dessa ord påminner oss om Jesu Kristi gripande löfte om en allmän uppståndelse. (Johannes 5:28, 29) Vilket enastående hopp! Tänk på kära vänner och släktingar som nu är döda och som får möjlighet att leva igen i framtiden! Men löftet i Daniels bok avser i första hand ett annat slags uppståndelse — en uppståndelse som redan har ägt rum. Hur kan det förhålla sig så?

9. a) Varför är det förnuftigt att förvänta att Daniel 12:2 får sin uppfyllelse under ändens tid? b) Vilket slags uppståndelse avser profetian, och hur vet vi det?

⁹ Betrakta sammanhanget. Som vi har sett gäller Dan. 12:1 första versen i kapitel 12 inte bara slutet på den här tingens ordning, utan också hela den period som utgör de sista dagarna. Det mesta av det som omtalas i detta kapitel får sin uppfyllelse under ändens tid, inte i det kommande jordiska paradiset. Har det förekommit någon uppståndelse under den här perioden? Aposteln Paulus skrev om uppståndelsen för dem ”som hör Kristus till” och sade att den skulle äga rum ”under hans [Kristi] närvaro”. De som uppstår till liv i himlen uppväcks emellertid ”oförgängliga”. (1 Korinthierna 15:23, 52) Det som sägs i Daniel 12:2 om att somliga uppväcks ”till smädelser och till avsky som består till oöverskådlig tid” gäller alltså inte någon av dem. Finns det en uppståndelse av annat slag? I Bibeln har uppståndelsen ibland en andlig innebörd. Både Hesekiels bok och Uppenbarelseboken innehåller profetiska avsnitt som avser ett andligt uppvaknande, en andlig uppståndelse. — Hesekiel 37:1–14; Uppenbarelseboken 11:3, 7, 11.

10. a) I vilken bemärkelse blev den smorda kvarlevan uppväckt under ändens tid? b) Hur kom några av de återupplivade smorda att vakna upp ”till smädelser och till avsky som består till oöverskådlig tid”?

¹⁰ Har det skett något sådant andligt uppvaknande för Guds smorda tjänare i ändens tid? Ja! Det är ett historiskt faktum att en liten kvarleva av trogna kristna 1918 utsattes för ett våldsamt angrepp som avbröt deras organiserade offentliga förkunnartjänst. Hur omöjligt det än kunde verka återvände de till liv i andlig bemärkelse 1919. Detta passar väl in på beskrivningen av den uppståndelse som Daniel 12:2 förutsäger. Några ”vaknade upp” andligen vid den tiden och därefter, men sorgligt nog förblev inte alla i ett levande tillstånd andligt sett. De som efter uppvaknandet valde att förkasta den messianske kungen och som övergav tjänsten för Gud gjorde sig förtjänta av ”smädelser” och ”avsky som består till oöverskådlig tid”, enligt förutsägelsen i Daniel 12:2. (Hebréerna 6:4–6) De trogna smorda gjorde emellertid gott bruk av att de i andligt avseende hade blivit återupplivade och gav lojalt den messianske kungen sitt stöd. Till slut kommer deras trohet att leda till ”liv till oöverskådlig tid”, som profetian säger. Deras andliga livaktighet trots motstånd hjälper oss att identifiera dem i vår tid.

DE LYSER ”SOM STJÄRNORNA”

11. Vilka är ”de som har insikt” i vår tid, och i vilken bemärkelse lyser de som stjärnorna?

¹¹ De två följande verserna i kapitel 12 hjälper oss ytterligare att identifiera ”den Allrahögstes heliga”. I Dan. 12 vers 3 säger ängeln till Daniel: ”De som har insikt skall lysa som himlarymdens glans; och de som för de många till rättfärdighet, som stjärnorna till oöverskådlig tid, ja för evigt.” Vilka är ”de som har insikt” i vår tid? Vittnesbörden pekar återigen på ”den Allrahögstes heliga”. Vilka förutom den trogna smorda kvarlevan hade insikt så att de kunde urskilja att Mikael, den store fursten, började ”stå” som kung 1914? Genom att förkunna sådana sanningar som denna — och genom att bevara ett kristet uppförande — har de lyst ”som ljusspridare” i denna andligen förmörkade värld. (Filipperna 2:15; Johannes 8:12) Jesus profeterade om dem: ”På den tiden skall de rättfärdiga lysa lika klart som solen i sin Faders kungarike.” — Matteus 13:43.

12. a) Hur har de smorda fört ”de många till rättfärdighet” under ändens tid? b) Hur kommer de smorda att föra många till rättfärdighet och lysa ”som stjärnorna” under Kristi tusenåriga regering?

¹² I Daniel 12:3 nämns också vilket arbete dessa smorda kristna skulle vara upptagna med i ändens tid. De skulle föra ”de många till rättfärdighet”. Den smorda kvarlevan började med att samla in de återstående av Kristi 144.000 medarvingar. (Romarna 8:16, 17; Uppenbarelseboken 7:3, 4) När det arbetet var fullgjort — uppenbarligen i mitten av 1930-talet — började de samla in den ”stora skaran” av ”andra får”. (Uppenbarelseboken 7:9; Johannes 10:16) Också de utövar tro på Jesu Kristi lösenoffer. De har därför en ren ställning inför Jehova. De uppgår nu till flera miljoner och har hoppet att få överleva den här onda världens kommande tillintetgörelse. Under Kristi tusenåriga regering kommer Jesus och de 144.000, som skall tjäna som kungar och präster tillsammans med honom, att låta nyttan av lösenoffret komma alla lydiga människor på jorden till del och därmed hjälpa alla som utövar tro att bli befriade från alla spår av den synd de ärvt från Adam. (2 Petrus 3:13; Uppenbarelseboken 7:13, 14; 20:5, 6) De smorda kommer då att i ordets fullaste bemärkelse ha del i att föra ”de många till rättfärdighet” och lysa ”som stjärnorna” på himlen. Sätter du värde på hoppet att få leva på jorden under Kristi och hans medregenters strålande himmelska regering? Det är verkligen ett stort privilegium att tillsammans med ”de heliga” få predika dessa goda nyheter om Guds kungarike. — Matteus 24:14.

DE ”STRÖVAR OMKRING”

13. I vilken bemärkelse förseglades orden i Daniels bok och hölls hemliga?

¹³ Ängelns budskap till Daniel började i Daniel 10:20 och slutar nu med följande hjärtevärmande ord: ”Men du, Daniel, håll orden hemliga och försegla boken intill ändens tid. Många kommer att ströva omkring, och den sanna kunskapen kommer att bli överflödande.” (Daniel 12:4) Mycket av det som Daniel blev inspirerad att skriva hölls verkligen hemligt och förseglades, så att människor inte kunde förstå det. Ja, Daniel själv skrev senare: ”Och jag hörde det, men jag förstod det inte.” (Daniel 12:8) I den bemärkelsen förblev Daniels bok förseglad i många hundra år. Hur är det då i vår tid?

14. a) Vilka har ”strövat omkring” under ”ändens tid”, och var? b) Vad vittnar om att Jehova har välsignat detta?

¹⁴ Vi har privilegiet att leva i ”ändens tid” som omtalas i Daniels bok. Som profetian sade har många trogna ”strövat omkring” på sidorna i Guds ord. Vad har detta lett till? Med Jehovas välsignelse har den sanna kunskapen blivit överflödande. Jehovas trogna smorda vittnen har välsignats med den insikt som gör att de förstår att Människosonen blev kung 1914, att de kan identifiera djuren i Daniels profetia och att de kan varna för ”vämjeligheten som vållar ödeläggelse” — för att bara nämna några få exempel. (Daniel 11:31) Detta överflöd av kunskap är ytterligare något som kännetecknar ”den Allrahögstes heliga”. Men Daniel fick fler bevis.

DE ”KROSSAS”

15. Vilken fråga ställs nu av en ängel, och vilka påminner oss denna fråga om?

¹⁵ Som vi tidigare fick veta befann sig Daniel på ”den stora floden” Hiddekels (Tigris) strand, när han fick dessa budskap. (Daniel 10:4) Här ser han nu tre änglar och säger: ”Jag, Daniel, såg, och se: det var två andra som stod där, en på den ena stranden av strömmen och en på den andra stranden av strömmen. Sedan sade en av dem till mannen som var klädd i linnet och som befann sig ovanför strömmens vattenmassor: ’Hur länge dröjer det till slutet på de underbara tingen?’” (Daniel 12:5, 6) Den fråga ängeln ställde här påminner oss återigen om ”den Allrahögstes heliga”. I början av ”ändens tid”, 1914, var de mycket intresserade av frågan om hur länge det skulle dröja innan Guds löften uppfylldes. Att den här profetian gäller dem framgår av det svar Daniel fick på sin fråga.

16. Vilken profetia uttalar ängeln, och hur betonar han att den med all säkerhet skall gå i uppfyllelse?

¹⁶ Daniels berättelse fortsätter: ”Då hörde jag mannen som var klädd i linnet och som befann sig ovanför strömmens vattenmassor, och han lyfte upp sin högra hand och sin vänstra hand mot himlen och svor vid honom som lever till oöverskådlig tid: ’En fastställd tid, fastställda tider och en halv. Och så snart krossandet av det heliga folkets makt har slutförts, kommer allt detta att nå sitt slut.’” (Daniel 12:7) Detta är en allvarlig sak. Ängeln lyfter upp båda händerna i en ed, kanske så att de båda änglarna som står på var sin sida av den breda floden kan se gesten. Han betonar därmed att profetian med all säkerhet skall gå i uppfyllelse. När inträffar då dessa fastställda tider? Det är inte så svårt som man kanske tror att få veta svaret.

17. a) Vilka paralleller finner vi i profetiorna i Daniel 7:25, Daniel 12:7 och Uppenbarelseboken 11:3, 7, 9? b) Hur lång period omfattar de tre och en halv tiderna?

¹⁷ Den här profetian är anmärkningsvärt lik två andra profetior. Den ena, som behandlades i kapitel 9 i den här boken, återfinns i Daniel 7:25, den andra i Uppenbarelseboken 11:3, 7, 9. Lägg märke till några av parallellerna. De handlar alla om ändens tid. De har avseende på Guds heliga tjänare och visar att de kommer att bli förföljda och till och med vara ur stånd att utföra sitt offentliga predikoarbete under en tid. De visar att Guds tjänare återupplivas och sedan återupptar sitt arbete och därigenom gäckar sina förföljare. De nämner hur länge denna svåra tid för de heliga skall pågå. De två profetiorna i Daniels bok (7:25 och 12:7) nämner en tid, tider och en halv tid. Bibelkommentatorer anser allmänt att detta betyder tre och en halv tid. Uppenbarelseboken omtalar samma period som 42 månader, eller 1.260 dagar. (Uppenbarelseboken 11:2, 3) Detta bekräftar att de tre och en halv tiderna i Daniels bok avser tre och ett halvt år om vartdera 360 dagar. Men när började dessa 1.260 dagar?

18. a) Vad skulle markera slutet på de 1.260 dagarna enligt Daniel 12:7? b) När krossades slutligen ”det heliga folkets makt”, och hur gick det till? c) När började de 1.260 dagarna, och hur profeterade de smorda ”klädda i säckväv” under den perioden?

¹⁸ Profetian säger uttryckligen när de 1.260 dagarna skulle sluta — nämligen när ”krossandet av det heliga folkets makt har slutförts”. I mitten av 1918 blev ledande medlemmar av Sällskapet Vakttornet, däribland presidenten, J. F. Rutherford, på falska anklagelser dömda till långa fängelsestraff och satta i fängelse. Guds heliga fick verkligen uppleva hur deras arbete ”krossades”, hur deras makt bröts. Om man räknar tre och ett halvt år bakåt i tiden från mitten av 1918, kommer man till slutet av 1914. Vid den tiden förberedde sig de smorda för den förföljelse de väntade. Första världskriget hade brutit ut, och motståndet mot deras verksamhet växte. De grundade till och med sin årstext för 1915 på följande fråga som Kristus ställde till sina efterföljare: ”Kan ni dricka den bägare som jag skall till att dricka?” (Matteus 20:22) Som det var förutsagt i Uppenbarelseboken 11:3 var den period som följde, de 1.260 dagarna, en sorgens tid för de smorda — det var som om de profeterade klädda i säckväv. Förföljelsen hårdnade. En del av de smorda sattes i fängelse, andra utsattes för pöbelangrepp, och ytterligare andra blev torterade. Många blev missmodiga när Sällskapets förste president, C. T. Russell, dog 1916. Men vad skulle hända efter denna mörka tid, som slutade med att dessa heliga ”dödades” som predikoorganisation?

19. Hur försäkrar oss profetian i Uppenbarelseboken, kapitel 11, om att de smorda inte skulle vara tystade någon längre tid?

¹⁹ Den parallella profetian i Uppenbarelseboken 11:3, 9, 11 visar att sedan de ”två vittnena” dödats, blir de liggande döda bara en kort tid — tre och en halv dag — för att därefter väckas till liv. På liknande sätt visar profetian i kapitel 12 i Daniels bok att de heliga inte skulle förbli tysta, utan att de hade mer arbete framför sig.

DE RENAS, GÖRS VITA OCH LUTTRAS

20. Vilka välsignelser visar Daniel 12:10 att de smorda skulle få efter de svårigheter de upplevt?

²⁰ Som tidigare nämnts skrev Daniel ner detta, men han förstod inte vad det betydde. Han måste ändå ha undrat om de heliga verkligen skulle bli tillintetgjorda av sina förföljare, eftersom han frågade: ”Vad kommer att vara slutskedet av dessa ting?” Ängeln svarade: ”Gå, Daniel, ty orden hålls hemliga och förseglas intill ändens tid. Många kommer att rena sig och göra sig vita och bli luttrade. Och de ondskefulla kommer att handla ondskefullt, och inga ondskefulla över huvud taget kommer att förstå; men de som har insikt skall förstå.” (Daniel 12:8–10) Det fanns ett säkert hopp för de heliga! De skulle inte bli tillintetgjorda, utan i stället göras vita, bli välsignade med att få en ren ställning inför Jehova Gud. (Malaki 3:1–3) Deras insikt i andliga frågor skulle göra det möjligt för dem att bevara sig rena i Guds ögon. De ondskefulla däremot skulle inte vilja förstå andliga ting. Men när skulle allt detta inträffa?

21. a) Vilka förhållanden skulle ha inträtt innan den tidsperiod som är förutsagd i Daniel 12:11 började? b) Vad var ”det ständiga kännetecknet”, och när avlägsnades det? (Se rutan på sidan 298.)

²¹ Daniel fick veta: ”Från den tid, då det ständiga kännetecknet har avlägsnats och vämjeligheten som vållar ödeläggelse har ställts upp, skall det gå ett tusen två hundra nittio dagar.” Denna period skulle alltså börja när vissa förhållanden hade inträtt. ”Det ständiga kännetecknet” — ”det ständiga (regelbundna, dagliga) offret”a — måste avlägsnas. (Daniel 12:11, fotnot i studieutgåvan) Vilket offer syftade ängeln på? Inte de djuroffer som frambars i ett jordiskt tempel. Till och med det tempel som en gång hade stått i Jerusalem var bara ”en efterbildning av verkligheten” — Jehovas stora andliga tempel, som trädde i funktion när Kristus blev dess överstepräst år 29 v.t.! I detta andliga tempel, som avser Guds anordning för ren tillbedjan, finns det inget behov av att ständigt frambära syndoffer, eftersom ”Kristus [blev] framburen som offer en gång för alla för att bära mångas synder”. (Hebréerna 9:24–28) Men alla sanna kristna frambär ändå offer i detta tempel. Aposteln Paulus skrev: ”Låt oss alltid genom honom [Kristus] frambära till Gud ett lovprisningens offer, det vill säga frukten av läppar som offentligt bekänner hans namn.” (Hebréerna 13:15) Detta första förhållande enligt profetian — att ”det ständiga kännetecknet” eller offret skulle avlägsnas — var en realitet i mitten av 1918, när predikoarbetet praktiskt taget lamslogs.

22. a) Vad är ”vämjeligheten som vållar ödeläggelse”, och när ställdes den upp? b) När började den tidsperiod som är förutsagd i Daniel 12:11, och när slutade den?

²² Hur är det då med det andra förhållandet — att ”vämjeligheten som vållar ödeläggelse” skulle ställas upp? Som vi såg, när vi behandlade Daniel 11:31, var denna vämjelighet först Nationernas förbund och sedan Förenta nationerna. Båda är vämjeliga i den bemärkelsen att de har hyllats som det enda hoppet om fred på jorden. Dessa organisationer har därför i själva verket tagit Guds kungarikes plats i många människors hjärtan! Förslaget om att Nationernas förbund skulle bildas lades officiellt fram i januari 1919. Vid den tidpunkten var båda de förhållanden som nämndes i Daniel 12:11 en realitet. De 1.290 dagarna började således tidigt 1919 och slutade på hösten (på norra halvklotet) 1922.

23. Vilka framsteg när det gällde att uppnå ett renat tillstånd gjorde Guds heliga under de 1.290 dagarna?

²³ Gjorde de heliga vid den tiden några framsteg när det gällde att göras vita och bli renade i Guds ögon? Det gjorde de verkligen! I mars 1919 frigavs Sällskapet Vakttornets president och hans nära medarbetare ur fängelset. De blev senare rentvådda från de falska anklagelser som hade riktats mot dem. De insåg att deras arbete var långt ifrån slut och skyndade sig omedelbart att organisera ett konvent som skulle hållas i september 1919. Samma år började en följeslagare till tidskriften Vakt-Tornet ges ut. Den hette ursprungligen The Golden Age (Den Gyllne Tidsåldern; nu Awake! [Vakna!]) och har alltid stött Vakttornet när det gällt att oförskräckt avslöja den här världens korruption och hjälpa Guds folk att bevara sig rent. När de förutsagda 1.290 dagarna slutade, var de heliga på god väg att uppnå ett renat och återställt tillstånd. I september 1922, just när den här perioden slutade, höll de ett epokgörande konvent i Cedar Point i Ohio i USA. Det gav ökad fart åt predikoarbetet. Men det var nödvändigt att göra ytterligare framsteg. Det skulle ske under nästa markerade tidsperiod.

LYCKA FÖR DE HELIGA

24, 25. a) Vilken tidsperiod förutsägs i Daniel 12:12, och när började den av allt att döma, och när slutade den? b) Hur var den smorda kvarlevans andliga tillstånd när de 1.335 dagarna började?

²⁴ Jehovas ängel avslutar sin profetia om de heliga med följande ord: ”Lycklig är den som förblir i förväntan och som når fram till ett tusen tre hundra trettiofem dagar!” (Daniel 12:12) Ängeln ger inga ledtrådar till när denna period börjar eller när den slutar. Det historiska händelseförloppet tyder på att den helt enkelt följde omedelbart efter föregående period och löpte från hösten 1922 till senare delen av våren (på norra halvklotet) 1926. Uppnådde de heliga ett tillstånd av lycka vid slutet av den här perioden? Ja, på flera viktiga sätt i andligt avseende.

²⁵ Också efter konventet 1922 (se bilden på sidan 302) såg sig några av Guds heliga fortfarande längtansfullt tillbaka. Det grundläggande studiematerialet vid deras möten var fortfarande Bibeln och de olika banden av Studier i Skriften, som författats av C. T. Russell. Det var en allmänt spridd uppfattning att uppståndelsen skulle börja 1925 och att paradiset då skulle återställas på jorden. Många tjänade därför med ett bestämt årtal i tankarna. Några vägrade stolt att ta del i predikoarbetet. Det här var inget lyckligt tillstånd.

26. Hur förändrades de smordas andliga tillstånd, allteftersom de 1.335 dagarna fortskred?

²⁶ Allteftersom de 1.335 dagarna fortskred, förändrades emellertid allt detta. Predikandet kom i förgrunden, när man började göra regelbundna anordningar för att alla skulle ta del i tjänsten på fältet. Man anordnade möten för studium av Vakt-Tornet varje vecka. Vakt-Tornet för 15 maj 1925 (The Watch Tower för 1 mars 1925) innehöll den historiska artikeln ”Nationens födelse”, som gav Guds folk full förståelse av det som hade hänt under perioden 1914–1919. Efter 1925 tjänade de heliga inte längre Gud med en nära förestående, fastställd tidsgräns i sikte. I stället kom helgandet av Jehovas namn i förgrunden. Denna viktiga sanning betonades som aldrig förr i artikeln ”Vem vill ära Jehova?” i Vakt-Tornet för 1 april 1926 (The Watch Tower för 1 januari 1926). Vid konventet i maj 1926 utgavs boken Deliverance (Befrielse). (Se sidan 302.) Detta var en bok i en serie nya böcker som skulle ersätta Studier i Skriften. De heliga såg sig inte längre tillbaka. De såg framåt med tillförsikt och gladde sig åt det arbete som väntade dem. Som det var förutsagt i profetian slutade således de 1.335 dagarna med att de heliga befann sig i ett tillstånd av lycka.

27. Hur hjälper oss en återblick på kapitel 12 i Daniels bok att slutgiltigt fastställa Jehovas smordas identitet?

²⁷ Inte alla höll ut under den här tumultartade tiden. Säkert var det därför ängeln hade betonat vikten av att ”förbli i förväntan”. De som höll ut och förblev i förväntan blev rikligen välsignade. En återblick på kapitel 12 i Daniels bok klargör det. Som förutsagts blev de smorda återupplivade, uppväckta, i andlig bemärkelse. De fick en enastående insikt i Guds ord, och de fick förmåga att ”ströva omkring” i det och under den heliga andens ledning uppenbara uråldriga hemligheter. Jehova renade dem och fick dem att lysa i andligt avseende, lika klart som stjärnorna. Följden blev att de hjälpte många att uppnå en rättfärdig ställning inför Jehova Gud.

28, 29. Vad bör vi vara beslutna att göra, när ”ändens tid” nu går mot sitt slut?

²⁸ Med tanke på alla dessa profetiska kännetecken som visar vilka som är ”den Allrahögstes heliga”, vilken ursäkt kan då någon ha för att inte erkänna dem och förena sig med dem? Underbara välsignelser väntar den stora skaran som förenar sig med den krympande smorda klassen i att tjäna Jehova. Vi måste alla förbli i förväntan på uppfyllelsen av Guds löften. (Habackuk 2:3) I vår tid har Mikael, den store fursten, stått som försvarare för Guds folk i flera årtionden. Han kommer nu snart att ingripa som den som Gud har förordnat till att verkställa hans dom över den här tingens ordning. Var kommer vi att stå när han ingriper?

²⁹ Svaret på den frågan beror på om vi nu väljer att leva ett liv i ostrafflighet. För att stärka oss i vårt beslut att göra det när ”ändens tid” nu går mot sitt slut skall vi begrunda den sista versen i Daniels bok. Vi skall göra det i nästa kapitel, och det kommer att hjälpa oss att se i vilket förhållande Daniel stod till sin Gud och i vilket förhållande han kommer att stå till honom i framtiden.

[Ruta på sidan 298]

DET STÄNDIGA KÄNNETECKNET AVLÄGSNAS

Uttrycket ”det ständiga kännetecknet” förekommer fem gånger i Daniels bok. Det syftar på ett offer av lovprisning — ”frukten av läppar” — som regelbundet frambärs till Jehova Gud av hans tjänare. (Hebréerna 13:15) I Daniel 8:11, 11:31 och 12:11 förutsägs det att detta offer skulle avlägsnas.

Under de båda världskrigen fick Jehovas folk utstå svår förföljelse i de områden som behärskades av ”Nordens kung” och ”Söderns kung”. (Daniel 11:14, 15) ”Det ständiga kännetecknet” avlägsnades mot slutet av första världskriget, när predikoarbetet praktiskt taget lamslogs i mitten av 1918. (Daniel 12:7) Och under andra världskriget ”togs det ständiga kännetecknet bort” av det anglo-amerikanska världsväldet, och det var borttaget i 2.300 dagar. (Daniel 8:11–14; se kapitel 10 i den här boken.) Det avlägsnades också av nazisternas ”armar” och var avlägsnat under en period vars längd inte anges i Bibeln. — Daniel 11:31; se kapitel 15 i den här boken.

[Tabell/Bilder på sidan 301]

PROFETISKA TIDSPERIODER I DANIELS BOK

[Bild på sidan 287]

Framträdande tjänare åt Jehova blev på orätta grunder inspärrade i federala fängelset i Atlanta i Georgia i USA. Från vänster till höger: (sittande) A. H. Macmillan, J. F. Rutherford, W. E. Van Amburgh; (stående) G. H. Fisher, R. J. Martin, G. DeCecca, F. H. Robison och C. J. Woodworth

[Bilder på sidan 299]

Epokgörande konvent hölls i Cedar Point i Ohio i USA 1919 (ovan) och 1922 (nedan)

[Helsidesbild på sidan 302]

Kapitel arton

Jehova lovar Daniel en storslagen belöning

1, 2. a) Vilken viktig egenskap måste en löpare ha för att lyckas? b) Hur jämförde aposteln Paulus ett liv av trogen tjänst för Jehova med ett tävlingslopp?

EN LÖPARE spurtar mot mållinjen. Han är nästan helt utmattad, men med målet inom räckhåll tömmer han ut de sista krafterna i de få återstående stegen. Han spänner musklerna till det yttersta och passerar till sist mållinjen! Hans ansikte strålar av lättnad och triumf. Han har belönats för att han hållit ut till slutet.

² I avslutningen av Daniels bok, kapitel 12, finner vi profeten nära mållinjen i sitt eget ”tävlingslopp” — sitt liv av tjänst för Jehova. Sedan aposteln Paulus nämnt flera exempel på tro bland Jehovas förkristna tjänare, skrev han: ”Alltså, eftersom vi har ett så stort moln av vittnen som omger oss, så låt oss, också vi, lägga av varje tyngande börda och den synd som lätt snärjer in oss, och låt oss med uthållighet löpa det tävlingslopp som har förelagts oss, medan vi uppmärksamt ser på vår tros främste förmedlare och fullkomnare, Jesus, som för den glädje som förelades honom utstod en tortyrpåle, i det han föraktade skammen, och har satt sig på högra sidan om Guds tron.” — Hebréerna 12:1, 2.

3. a) Vad var det som drev Daniel att löpa ”med uthållighet”? b) Vilka tre saker sade Jehovas ängel uttryckligen till Daniel?

³ I detta ”stora moln av vittnen” ingick Daniel. Han hade verkligen löpt ”med uthållighet”, och det som drev honom att göra det var hans djupa kärlek till Gud. Jehova hade uppenbarat mycket för Daniel om olika världsväldens framtid, men nu sänder han honom denna personliga uppmuntran: ”Du själv, gå du mot slutet; och du skall vila, men du skall stå upp till din lott vid dagarnas slut.” (Daniel 12:13) Det var tre saker som Jehovas ängel uttryckligen sade till Daniel: 1) att Daniel skulle ”gå ... mot slutet”, 2) att han skulle ”vila” och 3) att han skulle ”stå upp” igen någon gång i framtiden. Hur kan de här orden uppmuntra de kristna i vår tid att hålla ut till mållinjen i det lopp som gäller livet?

”GÅ DU MOT SLUTET”

4. Vad menade Jehovas ängel när han sade ”gå du mot slutet”, och varför kan detta ha inneburit en utmaning för Daniel?

⁴ Vad menade ängeln när han sade till Daniel: ”Du själv, gå du mot slutet”? Slutet på vad? Eftersom Daniel var närmare 100 år, avsåg ängeln uppenbarligen slutet på Daniels eget liv, som sannolikt var mycket nära.a Ängeln uppmanade Daniel att troget hålla ut till döden. Men det skulle inte nödvändigtvis vara lätt att göra det. Daniel hade fått se Babylon omstörtas och en kvarleva av de landsflyktiga judarna återvända till Juda och Jerusalem. Det måste ha skänkt den åldrige profeten stor glädje. Men det sägs ingenstans att han själv följde med tillbaka. Han kan mycket väl ha varit för gammal och svag vid den tiden. Eller kanske var det Jehovas vilja att han skulle vara kvar i Babylon. Hur det än var kan man inte låta bli att undra om Daniel tyckte att det kändes lite vemodigt, när hans landsmän gav sig av till Juda.

5. Vad vittnar om att Daniel höll ut till slutet?

⁵ Daniel kände sig säkert mycket styrkt av ängelns omtänksamma ord: ”Gå du mot slutet.” Vi kanske påminns om det Jesus Kristus sade omkring 600 år senare: ”Den som har hållit ut till slutet, han skall bli räddad.” (Matteus 24:13) Det var utan tvivel vad Daniel gjorde. Han höll ut till slutet, fullföljde troget det lopp som gällde livet. Det kan vara en av orsakerna till att han senare omtalas i så positiva ordalag i Guds ord. (Hebréerna 11:32, 33) Vad var det som gjorde att Daniel kunde hålla ut till slutet? Berättelsen om hans liv ger oss svaret.

DANIEL STUDERADE FLITIGT GUDS ORD

6. Hur vet vi att Daniel flitigt studerade Guds ord?

⁶ Något som hjälpte Daniel att hålla ut till slutet var att han fortsatte att begrunda de spännande löften Gud gett. Vi vet att Daniel ivrigt studerade Guds ord. Hur skulle han annars ha känt till Jehovas löfte till Jeremia om att landsflykten skulle vara i 70 år? Daniel själv skrev att han ”i böckerna” urskilde antalet år. (Daniel 9:2; Jeremia 25:11, 12) Utan tvivel försökte Daniel få tag i de böcker i Guds ord som då fanns. De skrifter som Mose, David, Salomo, Jesaja, Jeremia och Hesekiel hade skrivit — alla han hade tillgång till — gav honom säkert många angenäma timmars läsning och meditation.

7. Vilka fördelar har vi när det gäller att studera Guds ord, om vi jämför vår tid med Daniels?

⁷ Om vi skall kunna uppodla uthållighet i våra dagar, är det viktigt att vi studerar Guds ord och fördjupar oss i det. (Romarna 15:4–6; 1 Timoteus 4:15) Och vi har tillgång till hela Bibeln, som bland annat innehåller den skrivna redogörelsen för hur några av Daniels profetior uppfylldes flera hundra år efter hans tid. Dessutom kan vi vara lyckliga över att vi lever i ”ändens tid” som är omtalad i Daniel 12:4. I vår egen tid har de smorda välsignats med andlig insikt, och de lyser som sanningens ledfyrar i denna mörka värld. Följden har blivit att många av de djupa profetiorna i Daniels bok, av vilka några förbryllade honom själv, har rik innebörd för oss i dag. Låt oss därför fortsätta att dagligen studera Guds ord och aldrig ta dessa ting för givna. Det kommer att hjälpa oss att hålla ut.

DANIEL VAR IHÄRDIG I BÖNEN

8. Hur var Daniel ett föredöme i fråga om bön?

⁸ Något annat som hjälpte Daniel att hålla ut till slutet var bönen. Han vände sig dagligen till Jehova Gud och talade öppet till honom full av tro och förtröstan. Han visste att Jehova ”hör bön”. (Psalm 65:2; jämför Hebréerna 11:6.) När Daniel var nedtyngd av sorg över Israels upproriska kurs, utgöt han sina känslor för Jehova. (Daniel 9:4–19) Daniel slutade inte upp att be till Jehova Gud ens när Darius utfärdade ett påbud om att man i 30 dagar inte fick be till någon annan än honom. (Daniel 6:10) Och är det inte gripande att tänka på att denne trogne gamle man oförskräckt valde att hellre bli kastad i en grop full med lejon än att avstå från det dyrbara privilegiet att be? Det råder inget tvivel om att Daniel troget och ända till slutet bad innerligt till Jehova varje dag.

9. Varför bör vi aldrig ta lätt på privilegiet att be?

⁹ Att be är en enkel handling. Vi kan be praktiskt taget när som helst och var som helst, högt eller tyst. Men vi bör aldrig ta lätt på detta dyrbara privilegium. Bibeln förknippar bönen med uthållighet, ihärdighet och andlig vakenhet. (Lukas 18:1; Romarna 12:12; Efesierna 6:18; Kolosserna 4:2) Är det inte enastående att vi fritt och öppet kan kommunicera med den Högste i hela universum? Och han lyssnar! Tänk på det tillfälle då Daniel bad och Jehova sände en ängel som svar på hans bön. Ängeln kom medan Daniel ännu bad! (Daniel 9:20, 21) Vi i vår tid får inte besök av änglar, men Jehova har inte förändrats. (Malaki 3:6) Han lyssnar till våra böner, alldeles som han hörde Daniels bön. När vi ber, dras vi närmare Jehova, och det skapar ett band som kommer att hjälpa oss att hålla ut till slutet, precis som Daniel gjorde.

UTHÅLLIG SOM LÄRARE I GUDS ORD

10. Varför var det viktigt för Daniel att undervisa i Guds ord?

¹⁰ Daniel måste ”gå ... mot slutet” också i en annan bemärkelse. Han måste hålla ut som en lärare i sanningen. Han glömde aldrig att han tillhörde det utvalda folk, om vilket Skriften hade sagt: ”’Ni är mina vittnen’, lyder Jehovas uttalande, ’ja min tjänare som jag har utvalt.’” (Jesaja 43:10) Daniel gjorde allt han kunde för att leva i enlighet med detta uppdrag. Förmodligen innefattade hans arbete att han undervisade sitt eget folk som var i landsflykt i Babylon. Vi vet inte så mycket om hans umgänge med sina landsmän, förutom hans förbindelse med de tre som omtalas som ”hans kamrater” — Hananja, Misael och Asarja. (Daniel 1:7; 2:13, 17, 18) Deras nära vänskap var säkert till stor hjälp för var och en av dem när det gällde att hålla ut. (Ordspråken 17:17) Daniel, som hade välsignats av Jehova med särskild insikt, hade mycket att lära sina vänner. (Daniel 1:17) Men han hade också annan undervisning att utföra.

11. a) Vad var unikt i det Daniel gjorde? b) Vad uppnådde Daniel genom att utföra sitt ovanliga uppdrag?

¹¹ Mer än någon annan profet fick Daniel vittna för icke-judiska dignitärer. Trots att han ofta fick frambära ogynnsamma budskap, behandlade han inte dessa härskare som om de var förhatliga eller på något sätt underlägsna honom. Han talade till dem respektfullt och med väl valda ord. Det fanns somliga — till exempel de avundsjuka och intrigerande satraperna — som ville döda Daniel. Men andra höga ämbetsmän kom att respektera honom. På grund av att Jehova gav profeten Daniel förmåga att förklara hemligheter som förbryllade kungar och visa män, fick han själv en hög ställning. (Daniel 2:47, 48; 5:29) När han blev äldre, kunde han visserligen inte vara lika aktiv som i sin ungdom, men han tog säkert troget vara på alla möjligheter att tjäna som ett vittne för sin Gud ända till slutet.

12. a) Hur är vi som kristna upptagna med att undervisa i vår tid? b) Hur kan vi följa Paulus råd om att vi skall fortsätta att ”vandra i vishet gentemot dem som är utanför”?

¹² I den kristna församlingen i vår tid kan vi finna trogna kamrater som hjälper oss att hålla ut, precis som Daniel och hans tre vänner hjälpte varandra. Vi undervisar också varandra och medverkar till att det blir ”ett utbyte av uppmuntran”. (Romarna 1:11, 12) I likhet med Daniel har vi fått i uppdrag att vittna för icke troende. (Matteus 24:14; 28:19, 20) Vi behöver därför förbättra våra förmågor, så att vi kan ”handskas [rätt] med sanningens ord”, när vi talar med människor om Jehova. (2 Timoteus 2:15) Något som också kommer att hjälpa oss är att vi följer aposteln Paulus råd: ”Fortsätt att vandra i vishet gentemot dem som är utanför.” (Kolosserna 4:5) Sådan vishet inbegriper att vi har en balanserad syn på dem som inte delar vår tro. Vi ser inte ner på dem, och vi betraktar inte oss själva som förmer. (1 Petrus 3:15) Vi försöker i stället dra människor till sanningen genom att taktfullt och skickligt använda Guds ord, så att det når deras hjärta. När vi lyckas göra det, känner vi stor glädje. Den glädjen hjälper oss att hålla ut till slutet, precis som Daniel gjorde.

”DU SKALL VILA”

13, 14. Varför var tanken på döden skrämmande för många babylonier, och hur var Daniels syn på döden annorlunda?

¹³ Ängeln försäkrade sedan Daniel: ”Du skall vila.” (Daniel 12:13) Vad betydde de här orden? Daniel visste att döden väntade honom. Döden har varit det oundvikliga slutet för alla människor ända från Adams tid. Bibeln kallar mycket lämpligt döden en ”fiende”. (1 Korinthierna 15:26) Men för Daniel innebar tanken på döden något helt annat än för babylonierna runt omkring honom. De var djupt rotade i en komplicerad dyrkan av omkring 4.000 falska gudar, och de kände stor skräck för döden. De trodde att de som hade levt ett olyckligt liv eller som hade dött en våldsam död blev hämndlystna andar som hemsökte de levande. Babylonierna trodde också på en skrämmande underjordisk värld som befolkades av ohyggliga monster i mänskliga och djuriska skepnader.

¹⁴ För Daniel innebar döden inget av detta. Flera hundra år före Daniels tid hade Gud inspirerat kung Salomo att säga: ”De döda är inte medvetna om någonting alls.” (Predikaren 9:5) Och om en som dör hade psalmisten sjungit: ”Hans ande går ut, han vänder tillbaka till sin mark; på den dagen förgås hans tankar.” (Psalm 146:4) Så Daniel visste att ängelns ord till honom skulle uppfyllas. Döden innebar vila. Inga tankar, ingen bitter ånger, ingen pina — och definitivt inga monster. Jesus Kristus uttryckte sig på liknande sätt när Lasarus hade dött. Han sade: ”Lasarus, vår vän, har gått till vila.” — Johannes 11:11.

15. Hur kan dödsdagen vara bättre än födelsedagen?

¹⁵ Det fanns en annan orsak till att Daniel inte kände någon skräck för döden. Guds ord säger: ”Ett namn är bättre än god olja och dödsdagen bättre än den dag man föddes.” (Predikaren 7:1) Hur skulle en människas dödsdag, en så sorglig dag, kunna vara bättre än den lyckliga dag då hon föddes? Nyckeln ligger i uttrycket ”ett namn”. ”God olja” kunde vara oerhört dyrbar. Lasarus syster Maria smorde en gång Jesu fötter med en välluktande olja som kostade nästan en årslön! (Johannes 12:1–7) Hur kunde bara ett namn vara så värdefullt? I Predikaren 7:1 har den grekiska Septuaginta lydelsen ”ett gott namn”. Det är inte namnet som sådant, utan det som namnet står för, som är så värdefullt. Bäraren av namnet har vid sin födelse inte skaffat sig ett rykte, inte skapat en meritlista av goda gärningar, inte utvecklat någon personlighet eller några egenskaper som andra kan minnas med uppskattning. Men vid livets slut står namnet för allt detta. Och ett gott namn i Guds ögon är mycket värdefullare än några materiella ägodelar någonsin kan vara.

16. a) Hur bemödade sig Daniel om att skapa sig ett gott namn hos Gud? b) Varför kunde Daniel gå till vila helt övertygad om att han hade skapat sig ett gott namn hos Jehova?

¹⁶ Under hela sitt liv gjorde Daniel allt han förmådde för att skapa sig ett gott namn hos Gud, och Jehova förbisåg inget av detta. Han iakttog Daniel och utforskade hans hjärta. Gud hade gjort detsamma med kung David, som sjöng: ”Jehova, du har utforskat mig, och du känner mig. Om jag sätter mig eller reser mig vet du det. Du har gett akt på min tanke fjärran ifrån.” (Psalm 139:1, 2) Daniel var naturligtvis inte fullkomlig. Han var en avkomling av syndaren Adam och medlem av en syndig nation. (Romarna 3:23) Men Daniel ångrade sina synder och fortsatte att försöka vandra med sin Gud på ett rättrådigt sätt. Den trogne profeten kunde därför vara övertygad om att Jehova skulle förlåta hans synder och aldrig hysa agg till honom på grund av dem. (Psalm 103:10–14; Jesaja 1:18) Jehova väljer att komma ihåg sina trogna tjänares goda gärningar. (Hebréerna 6:10) Två gånger kallade därför Jehovas ängel Daniel en ”högt värderad man”. (Daniel 10:11, 19) Detta betydde att Daniel var älskad av Gud. Daniel kunde gå till vila med tillförsikt, eftersom han visste att han hade skapat sig ett gott namn hos Jehova.

17. Varför är det viktigt att vi skapar oss ett gott namn hos Jehova nu?

¹⁷ Var och en av oss gör väl i att fråga oss: ”Har jag skapat mig ett gott namn hos Jehova?” Vi lever i svåra tider. Det är inte sjukligt, utan i högsta grad realistiskt, att inse att döden kan hinna upp oss när som helst. (Predikaren 9:11) Det är därför viktigt att vi är fast beslutna att skapa oss ett gott namn hos Gud nu, utan att dröja. Om vi gör det, behöver vi inte frukta för döden. Den innebär helt enkelt vila — precis som sömnen. Och precis som när det gäller sömnen följs den av ett uppvaknande!

”DU SKALL STÅ UPP”

18, 19. a) Vad menade ängeln när han förutsade att Daniel skulle ”stå upp” någon gång i framtiden? b) Varför kände Daniel säkert till uppståndelsehoppet?

¹⁸ Daniels bok slutar med ett av de vackraste löften Gud någonsin gett en människa. Jehovas ängel sade till Daniel: ”Du skall stå upp till din lott vid dagarnas slut.” Vad menade ängeln? Eftersom den ”vila” han just nämnt var döden, kunde löftet om att Daniel skulle ”stå upp” någon gång i framtiden bara betyda en sak — en uppståndelse!b Somliga bibelkommentatorer hävdar att kapitel 12 i Daniels bok innehåller det första direkta omnämnandet av uppståndelsen i de hebreiska skrifterna. (Daniel 12:2) Detta stämmer emellertid inte. Daniel var väl förtrogen med uppståndelsehoppet.

¹⁹ Daniel kände säkert till följande ord som Jesaja hade skrivit ner 200 år tidigare: ”Dina döda skall leva. Mina döda kroppar skall uppstå. Vakna och ropa högt av fröjd, ni som har er boning i stoftet! Ty ... jorden skall låta de som är kraftlösa i döden komma till världen igen.” (Jesaja 26:19) Långt tidigare hade Jehova gett Elia och Elisa kraft att bokstavligen uppväcka döda. (1 Kungaboken 17:17–24; 2 Kungaboken 4:32–37) Ännu tidigare hade Hanna, mor till profeten Samuel, konstaterat att Jehova kan resa upp människor ur Sheol, graven. (1 Samuelsboken 2:6) Dessförinnan hade den trogne Job gett uttryck åt sitt eget hopp med orden: ”Om en kraftfull man dör, kan han då leva igen? Alla mitt pliktmässiga arbetes dagar skall jag vänta, till dess min avlösning kommer. Du kommer att ropa, och jag kommer att svara dig. Efter dina händers verk kommer du att ivrigt längta.” — Job 14:14, 15.

20, 21. a) Vilken uppståndelse kommer Daniel säkert att få del av? b) På vilket sätt kommer uppståndelsen i paradiset sannolikt att äga rum?

²⁰ I likhet med Job hade Daniel orsak att lita på att Jehova verkligen skulle längta efter att ge honom livet tillbaka någon gång i framtiden. Men det måste ändå ha varit en stor tröst att få höra en mäktig andevarelse bekräfta detta hopp. Ja, Daniel kommer att stå upp i ”de rättfärdigas uppståndelse” under Kristi tusenåriga regering. (Lukas 14:14) Hur kommer det att bli för Daniels del? Guds ord har mycket att säga om det.

²¹ Jehova är ”inte oordningens Gud, utan fridens”. (1 Korinthierna 14:33) Det är därför helt klart att uppståndelsen i paradiset kommer att äga rum på ett ordnat sätt. Kanske kommer det att gå någon tid efter Harmageddon innan uppståndelsen börjar. (Uppenbarelseboken 16:14, 16) Alla spår av den gamla tingens ordning kommer att vara borta, och man kommer säkert att ha gjort förberedelser för att ta emot de döda när de uppstår. När det gäller den ordning i vilken de döda skall komma tillbaka, säger Bibeln: ”Var och en i sin egen ordning.” (1 Korinthierna 15:23) När det gäller uppståndelsen för ”de rättfärdiga och de orättfärdiga” verkar det sannolikt att de rättfärdiga kommer att få återvända först. (Apostlagärningarna 24:15) På så sätt kommer trogna män från forna tider, däribland Daniel, att kunna hjälpa till med förvaltningen av jordens angelägenheter, till exempel undervisningen av de miljarder ”orättfärdiga” som återvänder till livet. — Psalm 45:16.

22. Vilka är några av de frågor som Daniel säkert kommer att vara ivrig att få svar på?

²² Innan Daniel är beredd att ta sig an sådana ansvarsuppgifter, vill han säkert ha svar på en del frågor. När det gällde några av de djupa profetior som han fick skriva ner sade han ju: ”Jag hörde det, men jag förstod det inte.” (Daniel 12:8) Så spännande det blir för honom att äntligen förstå dessa heliga hemligheter! Säkert kommer han att vilja veta allt om Messias. Daniel kommer att vara fascinerad över att få höra vilka världsvälden som kom och gick från hans tid och fram till vår tid och att få veta vilka ”den Allrahögstes heliga” var — dessa trogna som höll ut trots förföljelse under ”ändens tid” — och hur Guds messianska kungarike till slut utplånade alla mänskliga riken. — Daniel 2:44; 7:22; 12:4.

DANIELS LOTT I PARADISET — OCH DIN!

23, 24. a) Hur kommer den värld som Daniel uppstår till att skilja sig från den värld han kände till? b) Kommer Daniel att få en plats i paradiset? Hur vet vi det?

²³ Daniel kommer att vilja lära känna den värld som han då befinner sig i — en värld så olik den han tidigare levde i. Borta är alla spår av de krig och det förtryck som plågade den värld han kände till. Där finns ingen sorg, inga sjukdomar och ingen död. (Jesaja 25:8; 33:24) Det kommer att finnas ett överflöd av mat, gott om bostäder och tillfredsställande arbete åt alla. (Psalm 72:16; Jesaja 65:21, 22) Mänskligheten kommer att vara en enda förenad, lycklig familj.

²⁴ Daniel kommer helt säkert att få en plats i den världen. ”Du skall stå upp till din lott”, sade ängeln till honom. Det hebreiska ord som här har återgetts med ”lott” används också om bokstavliga jordstycken.c Daniel kände kanske till Hesekiels profetia om fördelningen av Israels återställda land. (Hesekiel 47:13–48:35) Vad antyder Hesekiels profetia när det gäller dess uppfyllelse i paradiset? Att alla kommer att få en plats i paradiset och att landområdena kommer att fördelas på ett ordnat och rättvist sätt. Naturligtvis kommer Daniels lott i paradiset att innefatta mer än enbart ett stycke land. Den kommer att innefatta hans plats i Guds uppsåt där. Daniels utlovade belöning är garanterad.

25. a) Nämn några sidor av livet i paradiset som tilltalar dig. b) Varför kan det sägas att vi människor hör hemma i paradiset?

²⁵ Hur är det då med din lott? Samma löften kan tillämpas på dig. Det är Jehovas vilja att lydiga människor skall ”stå upp” till sin lott, få en plats i paradiset. Tänk på vad det kommer att innebära! Det kommer säkert att bli spännande att få träffa Daniel personligen och även andra trogna män och kvinnor som levde på Bibelns tid. Ett oräkneligt antal andra som återvänder från de döda kommer då att behöva undervisning, så att de kan lära känna Jehova Gud och komma att älska honom. Tänk dig in i att du får vara med och ta hand om vårt jordiska hem och hjälpa till att göra det till ett paradis med oändlig variation och evig skönhet. Tänk att bli undervisad av Jehova och få lära sig att leva som han avsåg att vi människor skulle leva! (Jesaja 11:9; Johannes 6:45) Ja, det finns en plats för dig i paradiset. Tanken på ett paradis kan verka främmande för somliga i vår tid, men kom ihåg att Jehova ursprungligen avsåg att människorna skulle leva på en sådan plats. (1 Moseboken 2:7–9) I den bemärkelsen är paradiset den naturliga miljön för jordens miljarder. Det är där de hör hemma. Att komma dit blir som att komma hem.

26. Hur visar Jehova att han inser att det inte är lätt för oss att vänta på att slutet på den här ordningen skall komma?

²⁶ Visst känner vi oss innerligt tacksamma när vi tänker på allt detta, inte sant? Längtar du inte själv efter att få vara där? Det är verkligen inte att undra på att Jehovas vittnen är ivriga att få veta när slutet på den här tingens ordning kommer! Det är inte lätt att vänta. Jehova inser det, för han uppmanar oss att ”förbli i förväntan” på slutet även om det skulle ”dröja”. Han menar att slutet kan se ut att dröja från vår ståndpunkt sett, för i samma bibelvers försäkras vi om att det inte kommer att bli försenat. (Habackuk 2:3; jämför Ordspråken 13:12.) Slutet kommer vid den fastställda tiden!

27. Vad måste du göra för att få tjäna Gud i all evighet?

²⁷ Vad bör du göra medan slutet närmar sig? Håll troget ut, precis som Jehovas högt älskade profet Daniel gjorde. Studera flitigt Guds ord. Var ihärdig i bönen. Kom tillsammans med medtroende i kärlek. Var ivrig att lära andra sanningen. Slutet på den här onda tingens ordning kommer allt närmare för varje dag. Var därför fast besluten att lojalt tjäna den Högste och troget försvara hans ord. Ge framför allt akt på Daniels profetia! Och må den suveräne Herren Jehova ge dig privilegiet att få tjäna honom med glädje i all evighet!

[Fotnoter]

[Helsidesbild på sidan 307]

[Bild på sidan 318]

Ger du akt på Guds profetiska ord precis som Daniel gjorde?