DET är den sjunde dagen i den judiska månaden nisan år 33 v.t. Tänk dig att du befinner dig i den romerska provinsen Judeen och kan iaktta det som händer där. Jesus och hans lärjungar har just lämnat det grönskande Jeriko och är på väg uppför en dammig och slingrande väg. Många andra är också på väg upp till Jerusalem för att fira den årliga påskhögtiden. Men det är inte bara den mödosamma vandringen som upptar lärjungarnas tankar.

Judarna har längtat efter en Messias som kan befria dem från det romerska oket. Många tror att Jesus från Nasaret är denne efterlängtade Räddare. I tre och ett halvt år har han gått omkring och talat om Guds kungarike. Han har botat de sjuka och mättat de hungriga. Ja, han har verkligen skänkt människor tröst. Men de religiösa ledarna är rasande på grund av Jesu svidande förkastelsedom över dem och är fast beslutna att röja honom ur vägen. Men nu går han där målmedvetet framför sina lärjungar på den dammiga vägen. — Markus 10:32.