SER du vad som hänt här? Pojken har räddat det lilla lammet från björnen. Björnen kom och förde bort lammet och skulle äta upp det. Men pojken sprang efter och ryckte lammet ur björnens gap. Då björnen reste sig, grep pojken tag i björnen och slog ner den och dödade den! En annan gång räddade han ett får från ett lejon. Är han inte modig? Vet du vem det är?

Det är den unge David. Han bor i staden Betlehem. Hans farfar var Obed, son till Rut och Boas. Kommer du ihåg dem? Davids far är Iʹsai. David vaktar sin fars får. David föddes 10 år efter det att Jehova hade valt ut Saul till kung.

En dag säger Jehova till Samuel: ”Ta lite av den speciella oljan och gå hem till Isai i Betlehem. Jag har valt ut en av hans söner till kung.” Då Samuel ser Isais äldste son Eʹliab, tänker han för sig själv: ”Det är säkert honom som Jehova har valt ut.” Men Jehova säger till honom: ”Se inte på att han är så lång och ståtlig. Jag har inte valt ut honom till kung.”

Isai ropar därför på sin son Abinaʹdab och för honom till Samuel. Men Samuel säger: ”Nej, Jehova har inte valt ut honom heller.” Då hämtar Isai sin son Samma. ”Nej, Jehova har inte valt ut honom heller”, säger Samuel. Isai för sju av sina söner till Samuel, men Jehova väljer inte ut någon av dem. ”Är det här alla pojkarna?” frågar Samuel.

”Det är bara den yngste som fattas”, säger Isai. ”Men han är ute och vaktar fåren.” Man hämtar David, och när han förs in, ser Samuel att han ser mycket bra ut. ”Den är det”, säger Jehova. ”Gjut oljan på hans huvud.” Samuel gör det. En dag skall David bli kung i Israel.

FILISTÉERNA kommer för att strida mot Israel igen. Davids tre äldsta bröder är nu i Sauls här. En dag säger därför Iʹsai till David: ”Gå till dina bröder med lite korn och några bröd och ta reda på hur de har det.”

När David kommer till härens läger, springer han till stridsplatsen för att leta efter sina bröder. Den filisteiske jätten Goljat kommer fram och hånar israeliterna. Det har han gjort varenda morgon och kväll i 40 dagar. Han skriker: ”Välj ut någon som kan strida mot mig. Om han vinner och dödar mig, skall vi bli era slavar. Men om jag vinner och dödar honom, skall ni bli våra slavar. Skicka hit någon, om ni törs.”

David frågar några av soldaterna: ”Vad får den man som dödar den där filistéen och tar bort skammen från Israel?”

”Saul skall ge den mannen stora rikedomar”, säger soldaterna. ”Och han skall ge honom sin dotter till hustru.”

Men alla israeliterna är rädda för Goljat, eftersom han är så stor. Han är över 3 meter lång. Och en annan soldat bär skölden åt honom.

Några soldater går och säger till kung Saul att David vill strida mot Goljat. Men Saul säger till David: ”Du kan inte strida mot den här filistéen. Du är bara en pojke, och han har varit soldat hela sitt liv.” David svarar: ”Jag dödade en björn och ett lejon som tog min fars får. Det kommer att gå likadant med den här filistéen. Jehova skall hjälpa mig.” Saul säger då: ”Gå, och må Jehova vara med dig.”

David går ner till en bäck och hämtar fem släta stenar, som han lägger i sin väska. Sedan tar han sin slunga och går för att möta jätten. Då Goljat ser honom, tror han inte sina ögon. Han tror att det skall bli lätt att döda David.

”Kom du bara”, säger Goljat, ”så skall jag ge din kropp till mat åt fåglarna och rovdjuren.” Men David säger: ”Du kommer emot mig med svärd och spjut och lans, men jag kommer emot dig i Jehovas namn. I dag skall Jehova ge dig i min hand, och jag skall slå ner dig.”

David springer så fram mot Goljat. Han tar en sten ur väskan, lägger den i slungan och kastar den med all sin kraft. Stenen träffar Goljat mitt i pannan, och han faller ner död! Då filistéerna ser att deras stridskämpe har fallit, flyr de. Israeliterna följer efter dem och vinner striden.

SEDAN David dödat Goljat, tar Israels härförare Abner honom med till Saul. Saul tycker mycket om David. Han gör honom till en anförare i sin här och låter honom bo i sitt hus.

När hären senare kommer tillbaka efter att ha slagit filistéerna, sjunger kvinnorna: ”Saul har dödat tusen, men David tio tusen.” Det gör Saul avundsjuk, eftersom David får större ära än Saul. Men Sauls son Joʹnatan är inte avundsjuk. Han älskar David mycket, och David älskar också Jonatan. De båda lovar därför varandra att de alltid skall vara vänner.

David spelar harpa mycket bra, och Saul tycker om när han spelar. Men en dag får Sauls avundsjuka honom att göra något hemskt. Medan David spelar på harpan, tar Saul sitt spjut, kastar det och säger: ”Jag skall spetsa fast David vid väggen!” Men David slänger sig åt sidan, och spjutet missar. Senare kastar Saul spjutet mot David igen, men missar. David förstår nu att han måste vara försiktig.

Kommer du ihåg vad Saul hade lovat? Han hade sagt att han skulle ge sin dotter till hustru åt den man som dödade Goljat. Slutligen säger Saul till David att han kan få hans dotter Mikal, men först måste han döda 100 fiender bland filistéerna. Tänk dig det! Saul hoppas i själva verket att filistéerna skall döda David. Men det gör de inte, och Saul ger sin dotter till hustru åt David.

En dag säger Saul till Jonatan och sina tjänare att han vill döda David. Då säger Jonatan till sin far: ”Gör inte David något ont. Han har aldrig gjort något orätt mot dig. Han har tvärtom alltid hjälpt dig. Han riskerade sitt liv då han dödade Goljat, och du blev glad då du såg det.”

Saul lyssnar till sin son, och han lovar att inte göra David något ont. David börjar tjäna Saul i hans hus igen precis som tidigare. Men så en dag, när David spelar på harpan, kastar Saul sitt spjut mot David igen. David slänger sig åt sidan, och spjutet träffar väggen. Det här är tredje gången! Nu förstår David att han måste fly!

Den natten går David hem till sig, men Saul skickar några män för att döda honom. Mikal vet vad hennes far tänker göra, och därför säger hon till sin man: ”Om du inte flyr i natt, är du död i morgon.” Den natten hjälper Mikal David att fly genom ett fönster. I omkring sju år måste David gömma sig på olika platser för att Saul inte skall hitta honom.

VET du vem den vackra kvinnan är som kommer och möter David här? Hon heter Abigail. Det är en förståndig kvinna, och hon hindrar David från att göra något mycket ont. Men innan vi får veta mer om det, skall vi se vad som har hänt David.

Sedan David flytt från Saul, gömmer han sig i en grotta. Hans bröder och den övriga familjen kommer dit till honom. Omkring 400 män sluter sig till honom, och David blir deras ledare. Sedan går David till kungen i Moab och säger: ”Låt min far och mor få komma och vara hos er tills jag vet vad som händer med mig.” Längre fram gömmer sig David och hans män bland bergen.

Det är efter de här händelserna som David träffar Abigail. Hennes man Nabal är en rik jordägare. Han har 3.000 får och 1.000 getter. Nabal är en elak människa. Hans hustru Abigail är mycket vacker. Hon förstår också att göra det som är rätt. En gång räddar hon till och med sin familj. Vi skall se hur hon gör det.

David och hans män har varit vänliga mot Nabal. De har hjälpt till att skydda hans får. En dag skickar David därför några av sina män för att be Nabal om en tjänst. Davids män kommer till Nabal, när han och hans medhjälpare håller på att klippa fåren. Det är fest, och Nabal har dukat fram mycket gott att äta. Därför säger Davids män: ”Vi har varit vänliga mot dig. Vi har inte stulit något av dina får, utan hjälpt till att skydda dem. Vill du nu vara snäll och ge oss lite mat.”

”Jag vill inte ge min mat till sådana som ni”, säger Nabal. Han talar mycket spydigt och säger elaka saker om David. Då männen kommer tillbaka och berättar det här för David, blir David mycket arg. ”Ta era svärd!” säger han till sina män, och så ger de sig av för att döda Nabal och hans män.

En av Nabals män, som hörde Nabals elaka ord, talar om för Abigail vad som hänt. Abigail gör genast i ordning lite mat. Hon lastar maten på några åsnor och ger sig av. Då hon möter David, stiger hon av sin åsna och faller ner för Davids fötter och säger: ”Min herre, var snäll och bry dig inte om min man Nabal. Han är dåraktig och gör många dumheter. Här är en gåva. Var snäll och ta emot den och förlåt oss vad som hänt.”

”Du är en förståndig kvinna”, svarar David. ”Du har hindrat mig från att döda Nabal som hämnd för hans elakhet. Far nu hem i frid.” När Nabal senare dör, blir Abigail en av Davids hustrur.

SAUL försöker igen fånga David. Han tar 3.000 av sina bästa soldater och börjar söka efter honom. David får veta det och skickar ut spejare för att ta reda på var Saul och hans män slagit läger för natten. Sedan frågar David två av sina män: ”Vem vill följa med mig till Sauls läger?”

”Jag vill gå med”, svarar Abisai. Abisai är son till Davids syster Seruja. Medan Saul och hans män sover, smyger David och Abisai tyst in i lägret. De tar Sauls spjut och hans vattenkruka, som ligger alldeles vid Sauls huvud. Ingen ser eller hör dem, eftersom alla sover djupt.

Titta på David och Abisai nu. De klarade sig och har satt sig i säkerhet på toppen av ett berg. David ropar ner till Israels härförare: ”Abner, varför vaktar du inte din herre, kungen? Titta efter! Var är hans spjut och hans vattenkruka?”

Saul vaknar. Han känner igen Davids röst och frågar: ”Är det du, David?” Ser du Saul och Abner där nere?

”Ja, min herre och kung”, svarar David och frågar: ”Varför försöker du fånga mig? Vad har jag gjort för ont? Här är ditt spjut, o kung. Låt en av dina män komma och hämta det.”

”Jag har gjort orätt”, medger Saul. ”Jag har handlat dåraktigt.” Efter det går David sin väg, och Saul återvänder hem. Men David säger till sig själv: ”En dag kommer Saul att döda mig. Jag måste fly till filistéernas land.” Det gör han också. David lyckas vilseleda filistéerna och få dem att tro att han nu är på deras sida.

Någon tid senare drar filistéerna ut för att strida mot Israel. Både Saul och Joʹnatan dödas i striden. David blir mycket ledsen över det. Han skriver en vacker sång, och i den sjunger han: ”Jag gråter över dig, min bror Jonatan. Så kär du var för mig!”

Därefter återvänder David till Israel, till staden Hebron. Där blir det krig mellan de män, som väljer Sauls son Is-Boset till kung, och de andra som vill ha David till kung. Slutligen vinner Davids män. David är 30 år gammal när han blir kung. I sju och ett halvt år regerar han i Hebron. Några av de söner som föds åt honom i Hebron är Amnon, Abʹsalom och Adoniʹa.

En dag drar David och hans män ut och intar en vacker stad som heter Jerusalem. Joab, en annan son till Davids syster Seruja, tar ledningen i striden. David belönar därför Joab genom att göra honom till sin härförare. Nu börjar David regera i staden Jerusalem.

SEDAN David börjat regera i Jerusalem, hjälper Jehova hans här att vinna många segrar över fienderna. Jehova hade lovat att ge israeliterna landet Kanaan, och med Jehovas hjälp blir nu hela det land, som de fått löfte om, slutligen deras.

David är en god kung. Han älskar Jehova. Bland det första han gör sedan han intagit Jerusalem är därför att föra Jehovas förbundsark dit. Han vill också bygga ett tempel och ställa förbundsarken i det.

När David blir äldre, gör han sig skyldig till en svår synd. David vet att det är orätt att ta något som tillhör en annan. Men en kväll, när han är uppe på taket till sitt palats, tittar han ner och får se en mycket vacker kvinna. Hon heter Bat-Seba och är hustru till Uriʹa, en av hans soldater.

David vill absolut ha Bat-Seba och låter därför hämta henne till sitt palats. Hennes man är ute i strid. David ligger med henne, och senare upptäcker hon att hon skall ha barn. David är mycket bekymrad och skickar bud till sin härförare Joab och säger till honom att ställa Uria längst fram i stridslinjen, där han kommer att bli dödad. När Uria är död, gifter sig David med Bat-Seba.

Jehova är mycket arg på David. Han skickar sin tjänare Natan för att han skall tala med David om hans synder. På bilden ser du hur Natan talar med David. David är mycket ledsen över vad han gjort, och därför låter Jehova inte döda honom. Men Jehova säger: ”Eftersom du har gjort detta onda, skall många olyckor komma över ditt hus.” Och vilka olyckor som kommer över David!

Först dör Bat-Sebas son. Sedan ordnar Davids förstfödde son Amnon så att han blir ensam med sin syster Tamar och tvingar på henne sin kärlek. Davids son Abʹsalom blir så arg för det att han dödar Amnon. Senare ställer sig Absalom in hos många bland folket och gör sig till kung. Slutligen vinner David kriget mot Absalom, som dödas. Ja, många olyckor kommer över David.

Under tiden föder Bat-Seba en son, som får namnet Salomo. När David är gammal och sjuk, försöker hans son Adoniʹa göra sig till kung. Då säger David till en präst, som heter Sadok, att gjuta olja på Salomos huvud för att visa att Salomo skall bli kung. Kort därefter dör David vid 70 års ålder. Han regerade i 40 år. Nu blir Salomo Israels kung.