Förfalskningar — ett globalt problem

Ända fram till slutet av 1700-talet kokades människor i Frankrike levande för detta brott. I England var det belagt med dödsstraff under åren 1697—1832, och handlingen som sådan betraktades som högförräderi. Över 300 engelsmän fördes till galgbacken för denna förbrytelse, och otaliga landsförvisades och sändes till straffkolonin i Australien.

I ÖVER 130 år har de amerikanska myndigheterna låtit dem som gjort sig skyldiga till detta brott tillbringa upp till 15 år bakom lås och bom i federala fängelser, och dessutom har sådana personer fått betala tusentals dollar i böter. Ännu i dag är det belagt med dödsstraff i Ryssland och Kina.

Men trots de stränga straff som utdöms i många nationer kvarstår problemet. Inte ens fruktan för döden har kunnat avskräcka dem som är ute efter snabba pengar och har det tekniska kunnande som behövs. Myndigheterna står rådlösa. ”Ett effektivt avskräckningsmedel är inte lätt att hitta”, säger de. ”Så har det varit i hundratals år.”

Förfalskning är ett av de äldsta brotten i historien. Nu i slutet av 1900-talet har det blivit ett globalt problem, som fortsätter att öka för varje dag. Robert H. Jackson, ledamot av USA:s högsta domstol, sade beträffande denna förbrytelse: ”Förfalskning är ett brott som aldrig begås av misstag, inte heller av okunnighet eller i ett överilat ögonblick eller på grund av yttersta fattigdom. Det är ett brott som planeras med stor noggrannhet av en person som besitter tekniska kunskaper och som lägger ner ansenliga summor på sin utrustning.”

Ett exempel är sedelförfalskning. Amerikanska sedlar trycks nu illegalt över hela världen och i större skala än någonsin tidigare. En talesman för USA:s finansdepartement förklarar: ”Den amerikanska valutan är inte bara den mest åtråvärda valutan i världen — den är också den som är lättast att förfalska.” Något som komplicerar situationen för den amerikanska regeringen är att de flesta falska dollarsedlar tillverkas utomlands.

År 1992 beslagtogs 30 miljoner dollar i falska sedlar utanför Förenta staterna, skrev tidskriften Time för någon tid sedan. ”Förra året var den sammanlagda siffran 120 miljoner dollar, och man räknar med att det rekordet skall slås år 1994. Ännu mycket större belopp cirkulerar utan att upptäckas”, konstaterade tidskriften vidare. De här siffrorna avslöjar emellertid inte hela sanningen. Experter tror att de falska sedlar som är i omlopp utanför Förenta staterna kan motsvara ett värde av tio miljarder dollar.

Eftersom amerikanska dollar är en så åtråvärd valuta i många länder — ibland till och med populärare än deras egen — och dessutom lättare att förfalska, är det många nationer och kriminella element som försöker profitera på dollarn. I Sydamerika har colombianska narkotikakarteller i åratal förfalskat amerikanska sedlar för att utöka sina illegala inkomster. Nu har även en del länder i Mellersta Östern börjat spela en alltmer betydande roll i falskmyntarsammanhang, rapporterar U.S.News & World Report. Tidskriften tillägger att ett av dessa länder enligt uppgift ”har tillgång till sofistikerad tryckeriutrustning som är så gott som identisk med den som USA:s finansdepartement använder sig av. Till följd härav kan [det] framställa falska 100-dollarsedlar som är praktiskt taget omöjliga att avslöja — så kallade ’supersedlar’.”

Grupper i Ryssland, Kina och andra asiatiska länder har också börjat etablera sig som förfalskare — främst av amerikansk valuta. Man misstänker att 50 procent av de amerikanska sedlar som är i omlopp i Moskva i dag är förfalskade.

Efter kriget vid Persiska viken år 1991, då hundratals miljoner USA-dollar började spridas, ”fann internationella bankirer till sin bestörtning att omkring 40 procent av 100-dollarsedlarna var falska”, uppger den amerikanska moderupplagan av Det Bästa.

Frankrike har också haft problem med falska sedlar, liksom ett stort antal andra europeiska länder. Falskmynteri är följaktligen inte bara ett amerikanskt problem, vilket många av jordens länder kan intyga.

Lättare att förfalska

Ända till för bara några år sedan tog det skrupelfria hantverkare — tecknare, gravörer, etsare och tryckare — många timmars möda att kopiera en viss nations valuta, och resultatet blev, även i bästa fall, en dålig efterapning av originalet. Men i dag, när hypermoderna färgkopiatorer, dubbelsidiga laserskrivare och scannrar finns att tillgå på arbetsplatser och i privata hem, är det tekniskt möjligt för nästan vem som helst att kopiera önskad valuta.

Falskmyntningen har trätt in i dataåldern! Uppgifter som förr krävde professionella gravörer och skickliga tryckare kan nu utföras av kontorsarbetare och datorägare i hemmen. Dataprogram som kostar mindre än 35.000 kronor kan nu framställa falska sedlar som till och med experter kan ha svårt att avslöja. Det skulle kunna innebära att den som har ont om pengar inte beger sig till närmaste bankomat, utan i stället trycker egna sedlar i önskade valörer! Sådana program har redan blivit ett effektivt vapen i sedelförfalskarnas händer. ”Dessa slipade brottslingar ligger hela tiden steget före lagens representanter och kan en dag komma att utgöra ett hot mot världens stora valutor”, skriver U.S.News & World Report.

I Frankrike var 18 procent av de 30 miljoner franc i falska sedlar som beslagtogs år 1992 tillverkade på kontorsmaskiner. En talesman för Banque de France betraktar detta som ett allvarligt hot, inte bara mot det ekonomiska systemet som sådant, utan också mot allmänhetens förtroende. ”När de får veta att man kan tillverka kopior av riktiga sedlar med en teknik som stora delar av befolkningen har tillgång till, kan deras tilltro till myndigheter rubbas”, säger han beklagande.

För att försöka hejda flodvågen av falska pengar har man börjat pröva nya typer av sedlar, och i vissa länder är sådana redan i omlopp. På amerikanska 100-dollarsedlar kommer bilden av Benjamin Franklin att göras en halv gång större och flyttas knappt två centimeter åt vänster. ”Fjorton andra ändringar i mönstret och hemliga säkerhetsdetaljer kommer också att införas”, uppger den amerikanska upplagan av Det Bästa. En mängd andra förändringar, till exempel vattenstämplar och tryckfärger som ändrar kulör när man betraktar dem ur olika vinklar, övervägs också.

På franska sedlar har man sedan någon tid prövat nya metoder, som man hoppas skall kunna i viss utsträckning avskräcka falskmyntare. En talesman för Banque de France medger att ”det ännu inte finns någon helt säker metod att stoppa potentiella förfalskare” men tillägger: ”Vi kan nu bygga in så många hinder i själva sedlarna att det blir jobbigt och dyrt att förfalska dem.” Han betraktar dessa hinder som ”den första försvarslinjen mot falskmyntare”.

I till exempel Tyskland och Storbritannien är vissa sedlar numera försedda med säkerhetstrådar för att de skall vara svårare att förfalska. På kanadensiska 20-dollarsedlar finns en annan säkerhetsanordning — en liten blank ruta som kopieringsmaskiner inte kan reproducera. I Australien har man sedan år 1988 tillverkat sedlar av plast för att kunna begagna sig av säkerhetsanordningar som inte kan användas på papper. Finska och österrikiska sedlar är försedda med så kallade ”kinegram”, metallglänsande mönster som skimrar och skiftar färg som ett hologram. Myndigheterna fruktar emellertid att falskmyntarna inte kommer att vara sena att göra nödvändiga justeringar för att kunna fortsätta med sin brottsliga verksamhet. Oavsett vilka säkerhetsåtgärder som vidtas kommer myndigheterna förmodligen att dra det kortaste strået i det långa loppet — precis som de gjort hittills. Som en representant för det amerikanska finansdepartementet uttrycker det: ”Det är som det sägs i det gamla talesättet: ’Om du bygger en två och en halv meter hög mur, så bygger skurkarna en tre meter lång stege.’”

Att trycka falska sedlar är emellertid bara en sida av förfalskarnas verksamhet, som vi kommer att se i de två följande artiklarna.

Kontokort och lönecheckar — äkta eller falska?

SÅ PRAKTISKA de är — så små och så lätta att bära med sig! De är precis lagom stora för att kunna stoppas i en plånbok eller en portmonnä. Utan ett öre på fickan kan du köpa massor av saker. De rekommenderas av flygbolag, rederier, hotell och populära etablissemang världen utöver. ”Ha det alltid på dig!” manar reklamen. Somliga affärer föredrar dem framför kontanter. I motsats till kontanter kan de ersättas om de blir stulna eller borttappade. De är ditt personliga betalningsmedel, som har ditt eget namn och ditt kontonummer inpräglade på framsidan.

Vi talar om ”plastpengar” — kredit- och kontokort. År 1985 började vissa banker förse sina kort med raffinerade hologram — tredimensionella bilder som framställs med hjälp av laser. Man började också använda sig av andra säkerhetsdetaljer, till exempel speciella koder i magnetremsan på baksidan samt osynliga mönster som framträder i ultraviolett ljus — allt för att avskräcka förfalskare. Man beräknar att över 600 miljoner kontokort är i omlopp runt om i världen.

Man tror att de sammanlagda förlusterna på grund av kontokortsbedrägerier av olika slag uppgick till minst en miljard dollar i början av 1990-talet. Av dessa bedrägerier uppges förfalskningar vara den kategori som ökar snabbast — minst 10 procent av de sammanlagda förlusterna.

År 1993, till exempel, kostade förfalskningar medlemsbankerna i ett av världens största kontokortsföretag 133,8 miljoner dollar, en 75-procentig ökning jämfört med föregående år. Ett annat ledande kontokortsföretag, som är av internationell omfattning, uppger också att man förlorar svindlande summor på grund av förfalskning. ”Detta innebär att kontokortsförfalskning är ett stort problem, inte bara för bankerna, kontokortsföretagen och de affärsmän som accepterar dem, utan också för konsumenter runt om i världen”, skriver en nyzeeländsk dagstidning. Även om kontokortsinnehavarna själva inte är ansvariga för förlusterna, får naturligtvis konsumenterna i det långa loppet vidkännas de ökade kostnaderna.

Hur är det då med de inbyggda säkerhetsanordningar som skulle hindra förfalskarna — till exempel hologram och specialkodade magnetremsor? Mindre än ett år efter det att dessa anordningar introducerats kom de första grova förfalskningarna. Kort därefter hade alla säkerhetsdetaljer kopierats eller kringgåtts. ”Man måste ständigt förbättra metoderna”, förklarar en banktjänsteman i Hongkong. ”Förfalskarna försöker alltid ligga steget före.”

Intressant nog hävdar experter att hälften av alla förluster på grund av kontokortsförfalskningar i början av 1990-talet ägde rum i Asien, och närmare hälften av fallen kunde spåras till Hongkong. ”Hongkong är för kontokortsförfalskningar vad Paris är för modet”, säger en expert. Andra har anklagat Hongkong för att vara de falska kreditkortens huvudstad — ”en vägkorsning i kontokortsbedrägeriernas ’plasttriangel’, som också omfattar Thailand, Malaysia och på senare tid södra Kina”. ”Polisen i Hongkong säger att lokala syndikat, som står i förbindelse med hemliga kinesiska brottskarteller, tillverkar, präglar och kodar falska kontokort med hjälp av nummer som de fått av oärliga detaljhandlare. Sedan exporterar de helt enkelt de falska kontokorten”, skriver den nyzeeländska tidningen.

”En kortpräglingsmaskin, som inköpts [i Canada] av asiatiska ligamedlemmar, används nu för att tillverka falska kontokort. Maskinen kan trycka 250 kontokort i timmen, och polisen tror att bedragarna därigenom har lurat till sig många miljoner dollar”, skriver den kanadensiska tidningen Globe & Mail. Under de senaste åren har Hongkongkineser arresterats för att de använt falska kontokort i minst 22 länder från Australien till Österrike, däribland Guam, Malaysia och Schweiz. Japanska kontokort är särskilt eftersökta, eftersom de har de högsta kreditbeloppen.

Vågen av förfalskningar har lett till att ”utfärdarna är tvungna att fördela kostnaderna för det ökade svindleriet [på kontokortsinnehavarna]”, förklarar en kanadensisk banktjänsteman. Och det är precis vad som sker. Ett kontokort kan verkligen vara praktiskt och en räddare i nöden när innehavaren saknar kontanter. Men kom ihåg att allt som förfalskarna behöver för att kunna skrida till verket är ditt kontonummer och det datum då kortet upphör att gälla. ”Kontokort är plastpengar”, säger en säkerhetschef vid American Express International varnande, ”men människor har ännu inte lärt sig att vara lika försiktiga med dem som med kontanter.”

”Systemet är fullt av brister”, förklarade en poliskommissarie, ”och skurkarna har upptäckt varenda en. Och gissa om de har utnyttjat dem!” tillade han.

Checkförfalskning

I detta datorernas tidevarv, när kontorsmaskiner kan tillverka perfekta kopior av praktiskt taget vilka sedlar som helst, var den utveckling som snart följde oundviklig. Förfalskare kunde nu kopiera dokument av många olika slag: pass, personbevis, immigrationstillstånd, aktiebrev, orderblanketter, läkarrecept och många andra. Men den mest lukrativa branschen skulle visa sig vara förfalskning av lönecheckar.

Tekniken är mycket enkel. Så snart en lönecheck från ett stort företag med miljontals kronor i bankmedel hamnar i en förfalskares händer, är han redo att sätta i gång. Med hjälp av sin skrivare, en optisk läsare och annan elektronisk utrustning kan han göra om checken så att den passar hans egna syften — ändra dateringen, byta ut betalningsmottagarens namn mot sitt eget eller lägga till några nollor till beloppet. Sedan han köpt lite papper i rätt färg i närmaste pappershandel, kan han ”trycka” den ändrade checken på sin egen laserskrivare. Han gör dussintals checkar åt gången, eller kanske ännu fler, och kan sedan lösa in dem i någon av bankens filialer var som helst i landet.

Att förfalska checkar med denna enkla och billiga metod har blivit så vanligt att bankfolk och polisen tror att de sammanlagda förlusterna kan uppgå till en miljard dollar. I ett ovanligt fräckt fall, som relateras i The New York Times, drog en liga från Los Angeles omkring i landet och löste in falska checkar för över två miljoner dollar. Industrianalytiker beräknar att de sammanlagda kostnaderna för checkbedrägerier nu uppgår till 10 miljarder dollar per år, enbart i Förenta staterna. ”Den brottstyp som ställer till mest problem för finansinstituten är förfalskning av överlåtbara handlingar, till exempel checkar och postanvisningar”, uppger en talesman för FBI.