Vi kan ta Izaak Amelo, en 70 år gammal detaljhandlare i Surinam, som exempel. I sju års tid var han en respekterad medlem av kyrkorådet och samtidigt ett välkänt andemedium. Han påminner sig: ”Varje lördag samlades hela vårt kyrkoråd utanför byn för att rådfråga andarna. Vi fortsatte hela natten. Fram emot nästa morgon höll diakonen ett öga på sin klocka, och omkring klockan fem gav han oss tecken att sluta. Vi tog oss då ett bad, bytte kläder och gav oss i väg till kyrkan — i precis lagom tid för söndagens morgonandakt. Under alla dessa år sade pastorn aldrig ett enda fördömande ord.”

[Bild på sidan 3]

Izaak Amelo påminner sig hur ett helt kyrkoråd tog del i spiritistiska seanser

”Andar som uppmuntrar till sexuell omoraliskhet? Det låter lite väl långsökt!” kanske du utbrister. Är dessa andar verkligen så förnedrade?

”Det är faktiskt värre än så!” säger Izaak, som omnämndes tidigare. ”En kväll blev vi uppmanade att hjälpa en sjuk kvinna som besvärades av en ande. Ledaren för gruppen — ett medium för en starkare ande — försökte jaga bort anden. En hel dag bönföll vi hans ande om hjälp. Vi dansade och slog på trummor, och så småningom blev kvinnan bättre. Han befallde hennes ande att lämna henne, och det fungerade. ’Vi avgick med segern’, strålade ledaren. Sedan satte vi oss ner och kopplade av.”

Izaaks gestikulerande armar stannar upp för ett ögonblick, medan han gör en menande paus. Sedan fortsätter han: ”Ett tag såg allt ut att ha gått bra, men sedan bröts tystnaden av ett skrik. Vi rusade till huset varifrån det kom och såg ledarens hustru. Hon skrek hysteriskt. Inne i huset fann vi hennes lilla dotter — med ansiktet vänt bakåt! Någon kraft hade vridit om huvudet och brutit nacken på henne, dödat henne som en kyckling — antagligen en hämndaktion från den utdrivna anden. Vidrigt! De här andarna är sadistiska mördare.”

Sedan bör vi göra oss av med alla föremål som har anknytning till spiritism. Izaak gjorde det. Han säger: ”En dag samlade jag ihop alla mina spiritistiska tillhörigheter framför huset, grep tag i en yxa och högg dem i småbitar. Min granne skrek att jag skulle komma att få ångra vad jag hade gjort. Medan hon skrek, hällde jag bensin över bitarna och brände upp vartenda föremål. Ingenting blev kvar.”

Detta var för 28 år sedan. Ångrade Izaak det han gjorde? Tvärtom. I dag är han en lycklig kristen tjänare för Jehova i en av Jehovas vittnens församlingar.