Satan och demonerna har alltid varit grymma och farliga. Långt tillbaka i tiden dödade Satan den trogne Jobs boskap och tjänare. Sedan dödade han Jobs tio barn genom att låta ”en väldig vind” förstöra huset som de var i. Satan slog därefter Job ”med elakartade bölder från hans fotsula till hans hjässa”. — Job 1:7—19; 2:7; NW.

På Jesu tid gjorde demonerna somliga människor blinda och stumma. (Matteus 9:32, 33; 12:22) De plågade en man och fick honom att skära sig själv med stenar. (Markus 5:5) De fick också en pojke att skrika högljutt, och sedan slog de omkull honom och ”gav honom krampryckningar”. — Lukas 9:42.

I våra dagar är Satan och demonerna mer mordiska än någonsin. Deras onda verksamhet har faktiskt ökat sedan de blev utkastade ur himmelen. Från hela världen kommer rapporter som vittnar om deras grymhet. De hemsöker somliga människor med sjukdomar. Andra attackerar de på nätterna och gör dem sömnlösa eller ger dem otäcka drömmar. Andra utsätter de för sexuella övergrepp. Ibland har de till och med drivit människor till vansinne och fått dem att mörda eller begå självmord.

Lintina, som bor i Surinam, berättar att en demon, en ond ande, dödade 16 medlemmar av hennes familj och plågade henne själv både fysiskt och psykiskt i omkring 18 år. Hon vet av egen erfarenhet att demonerna, som hon uttrycker det, ”finner nöje i att tortera sina motvilliga offer till döds”.

Men Jehova kan skydda sina tjänare mot Satans angrepp. — Ordspråksboken 18:10.

I bibeln sägs det att Satan ”vilseleder hela den bebodda jorden”. (Uppenbarelseboken 12:9) Satan och hans demoner vill inte att vi skall tro på Guds ord, bibeln. De försöker få människor att tro att de döda är vid liv någonstans i andevärlden. Låt oss se hur de går till väga.

Falsk religion

Många religioner lär att alla människor har en själ som fortsätter att leva i andevärlden efter den fysiska kroppens död. De säger att kroppen dör, men att själen inte dör. De påstår också att själen inte kan dö, att den är odödlig.

Men Guds ord lär inte så. Bibeln visar att själen är människan själv, inte något hon har inom sig. I beskrivningen av hur Adam skapades sägs det: ”Och Jehova Gud grep sig an med att forma människan av stoft från marken och att blåsa in livets andedräkt i hennes näsborrar, och människan blev en levande själ.” (1 Moseboken 2:7, NW) Adam fick alltså inte en själ; han blev en själ.

Djur kallas också själar i bibeln. — 1 Moseboken 1:20, 21, 24, 30, NW.

Eftersom ordet ”själ” i bibeln har avseende på människan själv, bör det inte förvåna oss att bibeln också lär att själen kan dö och dör. Det sägs till exempel:

• ”Den själ som syndar — den själv kommer att dö.” — Hesekiel 18:4, NW.

• ”Och Simson sade sedan: ’Må min själ dö med filistéerna.’” — Domarboken 16:30, NW.

• ”Har man på sabbaten lov att göra en god gärning eller att göra en ond gärning, att rädda eller att döda en själ?” — Markus 3:4.

Andra skriftställen visar att själar kan bli tillintetgjorda (1 Moseboken 17:14, NW), dödas med svärd (Josua 10:37, NW), kvävas (Job 7:15, NW) och drunkna (Jona 2:65, NW). Slutsatsen är att själen dör.

Även om du läser bibeln från pärm till pärm, kommer du aldrig att finna uttrycket ”odödlig själ”. Människosjälen är inte en ande. Läran om den odödliga själen är inte en biblisk lära. Den härstammar från Satan och hans demoner. Jehova hatar alla religiösa lögner. — Ordspråksboken 6:16—19; 1 Timoteus 4:1, 2.

Andemedier

Något annat som Satan använder för att vilseleda människor är andemedier. Ett medium är en person som kan ta emot budskap direkt från andevärlden. Många människor, däribland medierna själva, tror att dessa budskap kommer från de dödas andar. Men som vi har sett visar bibeln att detta är omöjligt. — Predikaren 9:5, 6, 10.

Varifrån kommer då dessa budskap? Från demonerna själva! Demonerna har möjlighet att observera en person medan han lever; de vet därför hur personen i fråga talade, hur han såg ut, vad han gjorde och vad han visste. Det är därför lätt för dem att imitera människor som har dött. — 1 Samuelsboken 28:3—19.

Osanna historier

Ett annat sätt som Satan använder för att sprida lögnen om de dödas tillstånd är osanna historier. Sådana historier avleder ofta människors uppmärksamhet från bibelns sanning. — 2 Timoteus 4:4.

I Afrika finns det många historier om människor som observerats levande efter sin död. Betecknande nog görs sådana iakttagelser ofta långt borta från den plats där personen bodde medan han levde. Men fråga dig själv: ”Verkar det rimligt att en person som hade möjlighet att komma tillbaka från de döda skulle återvända till en plats långt borta från hans familj och vänner?”

Skulle det inte helt enkelt kunna vara så att den person som man sett bara liknade den person som hade dött? För att ta ett exempel: Två kristna förkunnare som var ute och predikade på landsbygden lade märke till att en gammal man följde efter dem i flera timmar. När de frågade honom varför han gjorde så, fick de veta att mannen trodde att en av förkunnarna var hans bror, som hade dött några år tidigare. Han hade naturligtvis fel, men han vägrade att tro att han hade fel. Det är lätt att föreställa sig vilken historia den gamle mannen senare berättade för sina vänner och grannar!

Syner, drömmar och röster

Du har säkert hört talas om egendomliga saker som människor har sett, hört eller drömt. Sådana övernaturliga upplevelser är ofta skrämmande för dem som får vara med om dem. Marein, som bodde i Västafrika, hörde regelbundet sin döda mormor ropa på henne om natten. Marein brukade bli alldeles vettskrämd och skrika, så att hon väckte hela familjen. Till sist förlorade hon förståndet.

Om de döda verkligen är vid liv, verkar det då förnuftigt att de skulle skrämma sina nära och kära? Naturligtvis inte. Det är demonerna som ligger bakom sådana skräckinjagande budskap.

Men hur är det då med budskap som tycks vara till hjälp och tröst? Gbassay från Sierra Leone fick ett sådant budskap en gång när hon var sjuk. Hennes döde far visade sig för henne i en dröm. Han uppmanade henne att gå till ett speciellt träd, ta ett blad från trädet, blanda det med vatten och dricka upp det. Hon skulle inte i förväg tala om för någon vad hon skulle göra. Hon följde uppmaningen och blev bra.

En annan kvinna berättade att hennes avlidne man visade sig för henne en natt. Hon sade att han såg mycket bra ut och bar vackra kläder.

Sådana budskap och syner tycks vara positiva och uppmuntrande. Är de från Gud? Nej, det är de inte. Jehova är ”sanningens Gud”. (Psalm 31:65, NW) Han skulle aldrig gå med på att lura eller bedra oss. Det är bara demonerna som gör så.

Finns det då goda demoner? Nej. Även om de ibland kan ge sken av att vara hjälpsamma, är de alla onda. När djävulen talade med Eva, verkade han mån om hennes välfärd. (1 Moseboken 3:1) Men vad blev resultatet för henne, när hon lyssnade till honom och gjorde som han sade? Hon dog.

Som du vet är onda människor ofta vänliga mot dem som de vill lura och vilseleda. ”Vita tänder, svart hjärta”, lyder ett afrikanskt ordspråk. Och i Guds ord sägs det: ”Satan själv omskapar sig ständigt till en ljusets ängel.” — 2 Korintierna 11:14.

Gud meddelar sig inte längre med människor på jorden genom drömmar, syner eller röster från andevärlden. Han vägleder och undervisar dem genom bibeln, som kan göra en person ”fullständigt rustad för allt gott verk”. — 2 Timoteus 3:17.

När Jehova varnar oss för djävulens ränker och knep, gör han alltså det därför att han älskar oss. Han vet att demonerna är farliga fiender.

Men varför är Satan och hans demoner så angelägna om att lura människor? Därför att de vill att vi skall förena oss med dem i deras uppror. De vill att vi skall tillbe dem. De vill att vi skall tro på deras lögner och ta del i sådant som Jehova inte tycker om. Många sådana sedvänjor har med de döda att göra.

En kär anförvants död är en mycket smärtsam upplevelse, och det är helt naturligt och tillbörligt att ge uttryck åt sorg. Det sägs till exempel i bibeln att Jesus ”brast i tårar”, när hans vän Lasarus hade dött. — Johannes 11:35.

Det finns många seder och bruk som är förbundna med döden, och de varierar i hög grad från plats till plats. Många är inte i strid med bibelns principer, men några grundar sig på uppfattningen att de döda är vid liv och kan se vad de levande gör. Sådana sedvänjor som vakor, ohämmat sörjande och påkostade begravningsceremonier bottnar alla i fruktan för att misshaga de dödas andar. Men eftersom de döda ”inte [är] medvetna om någonting alls”, medverkar de som tar del i dessa sedvänjor till att sprida Satans lögner. — Predikaren 9:5, NW.

Andra seder eller ceremonier härrör från tron att de döda behöver hjälp av de levande och kommer att vålla skada om de inte blidkas. I vissa länder anordnas speciella sorgehögtider och offerriter antingen 40 dagar eller ett år efter en persons död. Detta anses underlätta övergången till andevärlden. En annan vanlig sed är att sätta fram mat och dryck till de döda.

Sådana seder och bruk är orätta, därför att de främjar Satans lögner om de döda. Skulle Jehova godkänna att vi tar del i seder som grundar sig på demoners läror? Aldrig! — 2 Korintierna 6:14—18.

De som tjänar den sanne Guden tar inte del i några som helst seder och bruk som understöder Satans lögner. I stället inriktar de sig kärleksfullt på att hjälpa de levande och trösta dem. De vet att när en människa en gång är död, då är det bara Jehova som kan hjälpa henne. — Job 14:14, 15.

Gud fördömer alla former av spiritism

Somliga kommer i kontakt med demonerna direkt eller genom ett mänskligt medium. Detta kallas spiritism. Voodoo, trolldom, magi, spådom och bruket att fråga de döda är olika former av spiritism.

Bibeln fördömer sådant, för det sägs: ”Det bör inte hos dig finnas någon ... som brukar spådom, som utövar magi eller någon som ser efter omen eller någon trollkarl eller någon som binder andra med en trollformel eller någon som rådfrågar ett spiritistiskt medium eller någon som har till yrke att förutsäga händelser eller någon som frågar de döda. Ty var och en som gör sådana ting är något avskyvärt för Jehova.” — 5 Moseboken 18:10—12, NW.

Varför varnar Jehova oss så bestämt för dessa seder?

Att Jehova varnar oss för alla former av spiritism är till vårt eget bästa. Han älskar och bryr sig om människor, och han vet att de som blir inblandade i demonism alltid får lida för det.

En sådan person var Nilda, som var ett andemedium i Brasilien. Demonerna gjorde livet surt för henne. Hon berättar: ”Andarna ... behärskade mig och gav mig hela tiden order. Jag pendlade mellan att vara vid medvetande och att vara utan medvetande, och jag fick läggas in på sjukhus på grund av psykiska problem. Demonerna ansatte mig så hårt att det påverkade mina nerver. Jag tog lugnande medel och började dricka och röka oavbrutet. Detta pågick i åratal.”

Med hjälp av Jehova och hans vittnen på jorden lyckades Nilda med tiden slita sig lös från demonernas inflytande och lever nu ett rikt och sunt liv. Hon säger: ”Jag uppmanar alla att aldrig för ett ögonblick ha något med [de onda] andarna att göra.”