Med hjälp av större grammofoner framförde man också föredrag vid så kallade grammofonmöten. Några bröder i Kalundborg skaffade sig en högtalaranläggning, som de monterade upp på en gammal bil som broder Daniel Nielsen (son till Albertine som blev döpt i Sejerøbukten år 1902) hade köpt. När de av ekonomiska skäl måste sälja bilen, använde de sig av en liten kärra som drogs av en cykel. ”Vi gav oss i väg på långa turer”, berättar broder Nielsen, ”ut på landsbygden, där vi predikade med hjälp av grammofonföredragen.”

Ett av deras första distrikt var Sønderborg. I en hyrd lokal anordnade de fyra offentliga föredrag med talare som var utsända av Sällskapet. Därefter fortsatte föredragsserien med broder Mortensen som talare. Det var hans debut, och han var mycket nervös. Men det gick utmärkt, och så småningom hade man 30 regelbundna mötesbesökare. Längre fram hölls grammofonföredrag, med efterföljande frågor och svar, och ännu längre fram övergick man till bibelstudiemöten med Sällskapets böcker som studiehjälpmedel. En ny församling var på väg, och den blev en realitet i mars/april 1936.

Mot sommaren blev broder och syster Mortensen ombedda att flytta till Nyborg, och här var tillvägagångssättet detsamma: Först offentliga föredrag som hölls av bröder som var utsända av Sällskapet, därefter föredrag av broder Mortensen, sedan grammofonföredrag och till sist bibelstudiemöten. Mot slutet av augusti 1937 hade deras arbete återigen varit så fruktbärande att en församling med omkring tio förkunnare bildades.