Om det handlar om biokemisk obalans, kan man bli ordinerad läkemedel. I andra fall kan samtalsterapi vara ett bra sätt för den drabbade att förstå hur han eller hon skall kunna hantera sin situation. Ibland kan en kombination av båda behandlingssätten ge resultat.a Det viktiga är att ta steget och söka hjälp. ”Många gånger är de drabbade rädda och skäms för sin situation. Men den verkliga skammen ligger i att misstänka att man har ett problem och ändå inte försöka få den hjälp som man är i ett så desperat behov av”, säger Lenore, som citerades i föregående artikel.

Lenore talar av egen erfarenhet. ”Jag hade i princip varit sängliggande under ett helt år. Så en dag, när jag kände mig lite bättre, bestämde jag mig för att boka tid hos en läkare.” Lenore fick diagnosen bipolär sjukdom och blev ordinerad läkemedel. Det här visade sig vara en vändpunkt i hennes liv. ”Jag känner mig frisk när jag tar läkemedlen, men jag måste påminna mig vad som händer om jag skulle sluta ta dem. Då kommer alla symtomen tillbaka.”

Lucia, som nämndes tidigare, är tacksam för den enastående läkarvård som hon har fått. ”Det har varit absolut nödvändigt för mig att få hjälp av en professionell psykiater för att kunna lära mig att leva med och klara av de humörsvängningar som hör till den här sjukdomen”, säger hon. Lucia betonar också vikten av att få vila. ”Det är viktigt med sömn för att hantera mani. Ju mindre jag sover, desto mer manisk blir jag. Även om jag inte kan somna, har jag lärt mig att ligga kvar och vila i stället för att gå upp.”

Sheila, som också nämndes tidigare, tycker att det har varit till hjälp att föra dagbok och skriva ner precis hur hon känner det. När hon ser tillbaka, märker hon en tydlig förbättring. Men det finns fortfarande utmaningar. ”Av någon anledning börjar negativa tankar brusa i hjärnan när jag är trött. Men jag har lärt mig att stänga av dem – eller åtminstone ’sänka volymen’”, säger hon.

Tröst från Guds ord

Bibeln är en styrkande hjälp för många som lider av ”oroande tankar”. (Psalm 94:17–19, 22) Cherie, till exempel, tycker att Psalm 72:12, 13 är särskilt uppmuntrande. Där säger psalmisten om Guds förordnade kung, Jesus Kristus: ”Han kommer att befria den fattige som ropar på hjälp, också den betryckte och den som ingen hjälpare har. Han kommer att tycka synd om den ringe och den fattige, och de fattigas själar kommer han att rädda.” Cherie känner sig också uppmuntrad av aposteln Paulus ord i Romarna 8:38, 39: ”Jag är övertygad om att varken död eller liv eller änglar eller regeringar eller ting som nu är eller ting som skall komma eller krafter eller höjd eller djup eller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek som är i Kristus Jesus, vår Herre.”

Elaine, som lider av bipolär sjukdom, tycker att hennes förhållande till Gud ger henne stabilitet. Hon får stor tröst av psalmistens ord: ”Ett nedbrutet och krossat hjärta, o Gud, kommer du inte att förakta.” (Psalm 51:17) ”Det har verkligen varit en tröst att veta att vår kärleksfulle himmelske Fader, Jehova, förstår mig. Det har gett mig styrka att närma mig honom i bön, särskilt när jag har känt mig orolig och haft svår ångest”, säger hon.

Som vi har sett kan det innebära alldeles särskilda utmaningar att leva med olika slag av förstämningssyndrom. Men Cherie och Elaine har upplevt hur ödmjuk förtröstan på Gud och lämplig behandling har hjälpt dem att förbättra sin livssituation. Men hur kan familj och vänner hjälpa dem som lider av bipolär sjukdom eller depression?

[Ruta på sidan 9]

En makes erfarenheter

”Innan Lucias sjukdom bröt ut var det många som rördes av hennes omtänksamhet och djupa människokännedom. Till och med nu, när vänner hälsar på och min fru är lugn, verkar de uppskatta hennes varma personlighet. Det de flesta inte förstår är att Lucia svänger mellan de båda extrema polerna depression och mani. Detta är själva kännetecknet på bipolär sjukdom, den sjukdom som hon har haft de senaste fyra åren.

Under en manisk period är det inte ovanligt att Lucia är uppe till ett, två eller kanske tre på natten, med huvudet fullt av kreativa idéer. Energin bara sprakar runt henne. Hon överreagerar för minsta sak och gör av med pengar på impulsköp. Hon går rakt in i farliga situationer, eftersom hon känner sig oövervinnlig; hon tror inte att något kan skada henne vare sig moraliskt, fysiskt eller på något annat sätt. Men tillsammans med den här impulsiviteten finns risken för självmord. I hälarna på manin följer depressionen, och den slår ofta till med samma intensitet som den föregående manin.

Livet har tagit en dramatisk vändning. Även om Lucia får behandling, så kan det vi gör i dag skilja sig från det vi kunde göra i går eller kommer att klara i morgon. Det varierar efter omständigheterna. Jag har varit tvungen att bli mer flexibel än jag någonsin trodde jag var kapabel till.” – Mario.

[Ruta/Bild på sidan 11]

När man blir ordinerad läkemedel

En del tycker att det är ett tecken på svaghet att behöva ta läkemedel. Men tänk på det här: En diabetiker måste noggrant följa en läkares anvisningar – det kan till exempel innebära att ta insulininjektioner. Är det ett tecken på misslyckande? Knappast! Det är helt enkelt ett sätt att reglera ämnen i kroppen så att diabetikern kan hålla sig frisk.

Det är ungefär likadant med att ta läkemedel när man är deprimerad eller lider av bipolär sjukdom. Även om många har fått hjälp genom samtalsterapi som har gett dem insikt om sitt tillstånd, är ett varnande ord på sin plats. När det gäller kemisk obalans går det inte att bara resonera bort sjukdomen. Steven, som lider av bipolär sjukdom, säger: ”Den läkare som gav mig behandling illustrerade det så här: Du kan ge en person alla körlektioner i världen, men om han sedan får en bil utan ratt eller bromsar, har han ingen större nytta av lektionerna. På samma sätt räcker det inte med bara kognitiv terapi för att få de resultat man önskar. Att få balans i hjärnans kemiska sammansättning är ett viktigt första steg.”

Hur andra kan vara till hjälp

DU KANSKE känner någon som är deprimerad eller lider av bipolär sjukdom. Hur kan du i så fall ge ditt stöd? Doktor J. Jaffe vid National Alliance for the Mentally Ill ger följande visa råd: ”Förväxla inte sjukdomen med individen. Hata sjukdomen, men älska individen.”

En kvinna som heter Susanna hade det tålamod och den kärlek som behövdes för att kunna göra just det. Hon hade en väninna som led av bipolär sjukdom. ”Ibland stod hon inte ut med att vara i närheten av mig”, berättar Susanna. Men i stället för att ge upp hoppet om sin vän började Susanna ta reda på fakta om bipolär sjukdom. ”Nu förstår jag att mycket av min väninnas beteende kunde förklaras av hennes sjukdom.” Susanna tycker att det kan ge fantastiska resultat att anstränga sig för att förstå den drabbade. ”Det kan hjälpa dig att älska och uppskatta den underbara personen bakom sjukdomen ännu mer”, säger hon.

När den sjuke är en familjemedlem, är det mycket viktigt att ge helhjärtat stöd. Mario lärde sig detta i ett tidigt skede. Han är gift med Lucia som har bipolär sjukdom och som nämndes tidigare i de här artiklarna. Han säger: ”För att jag verkligen skulle förstå vad som väntade oss följde jag med Lucia till läkaren. Dessutom läste jag på om den här egendomliga sjukdomen. Lucia och jag pratade också mycket med varandra och fortsatte att ta itu med alla situationer som uppstod.”

Stöd från den kristna församlingen

Bibeln uppmanar alla kristna att ”tala tröstande till de nedstämda själarna” och att vara ”långmodiga mot alla”. (1 Thessalonikerna 5:14) Hur kan man göra det? Först och främst är det viktigt att förstå skillnaden mellan mental och andlig sjukdom. Bibelskribenten Jakob visade till exempel att bön kan göra den andligt sjuke frisk. (Jakob 5:14, 15) Men Jesus framhöll att det de fysiskt sjuka behöver är en läkare. (Matteus 9:12) Naturligtvis är det alltid rätt och till hjälp för oss att be till Jehova om allt som bekymrar oss, inklusive vår hälsa. (Psalm 55:22; Filipperna 4:6, 7) Men Bibeln säger inte att ökad andlig verksamhet i sig själv kan lösa alla nuvarande hälsoproblem.

Kristna som visar urskillning undviker därför att påstå att deprimerade personer har sig själva att skylla för sitt lidande. Sådana kommentarer skulle inte vara till större hjälp än de som Jobs falska tröstare kom med. (Job 8:1–6) Faktum är att i många fall går inte depressioner att bota utan medicinsk behandling. Det gäller i synnerhet när någon är djupt deprimerad och kanske till och med har självmordstankar. I sådana fall är professionell hjälp helt nödvändig.

Men medkristna kan ändå göra mycket för att ge stöd och hjälp. Man behöver förstås ha tålamod. Så till exempel kan i synnerhet vissa sidor av den kristna verksamheten innebära en utmaning för dem som lider av förstämningssyndrom. Diane har bipolär sjukdom, och hon säger: ”Det är en kamp att gå i tjänsten. Det är en utmaning att tala om de glada nyheterna från Bibeln, när jag själv inte känner mig glad.”

För att kunna vara till hjälp för sådana personer behöver du vara medkännande. (1 Korinthierna 10:24; Filipperna 2:4) Försök se saker och ting ur den drabbades synvinkel hellre än ur din egen. Gör inte bördan tyngre för den sjuke genom att ha orealistiska förväntningar på honom eller henne. ”När jag accepteras för den jag är nu, känner jag att känslan av samhörighet med andra successivt kommer tillbaka. Med tålmodig hjälp av några äldre vänner har jag utvecklat ett närmare förhållande till Gud och fått mycket glädje av att även hjälpa andra att göra det”, säger Carl, som kämpar med depression.

Med hjälp och stöd kan de drabbade känna stor lättnad i sin kamp. Ett exempel är en kristen kvinna som heter Brenda och som har bipolär sjukdom. ”Vännerna i församlingen har gett stöd och visat förståelse på ett fantastisk sätt under mina depressiva perioder och aldrig dömt mig som andligt svag. Ibland har de bara låtit mig lyssna, när jag har följt med i tjänsten, och ibland har de tagit plats åt mig i Rikets sal så att jag har kunnat komma in och sätta mig efter alla andra”, berättar hon.

Kärleksfulla och medkännande äldste har varit till stor hjälp för Cherie, som nämndes tidigare och som lider av depression. Hon säger: ”När de äldste försäkrar mig om att Jehova älskar mig, läser ur Guds ord, Bibeln, och talar om hans avsikter att införa ett paradis där det skall råda fred och harmoni och sedan ber tillsammans med mig – till och med per telefon – så känner jag hur bördan lättar. Jag vet att varken Jehova eller mina bröder och systrar har övergett mig, och det ger mig styrka.”

När familj och vänner ger sitt fulla stöd, kan de utan tvivel spela en betydande roll för den drabbades välbefinnande. Lucia säger: ”Jag tror att jag har rätt så bra kontroll över mitt liv nu. Min man och jag har arbetat hårt för att komma så här långt, och nu har vi det bättre än någonsin.”

Många som kämpar med olika slag av psykisk ohälsa inser att kampen med de här hemska sjukdomarna tar sin tid. Men Bibeln lovar att i Guds nya värld kommer ingen att säga: ”Jag är sjuk.” (Jesaja 33:24) De plågsamma tillstånd och sjukdomar som många lider av i dag kommer att vara borta. Det är verkligen hjärtevärmande att meditera över Guds löfte om en ny värld där all sjukdom – inklusive förstämningssyndrom – kommer att vara borta för alltid. Bibeln säger att då skall varken ”sorg eller skrik eller smärta vara mer”. (Uppenbarelseboken 21:4)