Beslutna att hjälpa barnen

I GÅR dog 40.000 barn under fem års ålder i världens uländer. I dag dör 40.000, och ytterligare 40.000 kommer att dö i morgon. De flesta av dessa dödsfall skulle kunna förhindras.

Denna beklämmande situation har länge betecknats som ”den tysta nöden” eller ”den tysta katastrofen”, med vilket avses att den i stort sett har undgått världens uppmärksamhet. ”Om 40.000 ugglor skulle dö varje dag, skulle det bli ett ramaskri. Men nu dör 40.000 barn, och knappast någon reagerar”, klagade Peter Teeley, en amerikansk talesman vid Toppmötet om barn, som hölls i FN-högkvarteret i New York år 1990.

Toppmötet kan emellertid komma att ändra på allt detta, hoppas somliga. I detta toppmöte deltog en rad höga befattningshavare från 159 länder, däribland 71 statsöverhuvuden. Tillsammans representerade de 99 procent av världens befolkning. Atmosfären vid mötet sammanfattades av Michail Gorbatjov, som sade: ”Mänskligheten kan inte längre tolerera att miljontals barn dör varje år.”

Barn i kris

En pojke, 12 år gammal, arbetar 11 timmar om dagen i ett stenbrott i Indien. Han tjänar mindre än fem kronor om dagen.

En tioårig flicka bjuder ut sin kropp i en bordell i Bangkok. Hon är inte där av egen fri vilja. Hennes far sålde henne för 2.000 kronor.

En ung soldat, tio år gammal, tjänstgör vid en vägspärr i ett afrikanskt land. Över axeln har han ett kulsprutegevär; han fördriver tiden med att röka marijuana.

SÅDANA situationer är alltför vanliga i utvecklingsländerna. De krisdrabbade barnen räknas i miljoner. Sju miljoner tynar bort i flyktingläger; 30 miljoner driver omkring på gatorna, därför att de inte har något hem; 80 miljoner i åldern 10—14 år tvingas utföra arbeten som hämmar deras normala utveckling; över 100 miljoner kommer att dö under det här decenniet på grund av brist på mat, rent vatten och hälsovård.

Låt oss se på några av de problem som världens barn har att brottas med.

Sjukdomar

Varje dag dör omkring 8.000 barn därför att de inte har vaccinerats mot sådana sjukdomar som mässling och kikhosta. Ytterligare 7.000 dör på grund av att deras föräldrar inte vet hur de skall klara av den uttorkning som blir följden av diarré. Dessutom dör cirka 7.000 barn om dagen därför att ingen kan uppbringa de futtiga fem kronor som behövs för en antibiotikabehandling av deras luftvägsinfektioner.

Det har i åratal funnits mediciner och behandlingsmetoder som kan förebygga och bota många av de sjukdomar som i långa tider har hemsökt den mänskliga familjen. Men de har inte nått fram till de miljoner som verkligen behöver dem. Följden har blivit att omkring hundra miljoner barn har förlorat livet under de 20 senaste åren enbart på grund av diarrésjukdomar och luftvägsinfektioner. ”Det är som om man äntligen hade lyckats hitta ett botemedel mot cancer men sedan knappast använde det på 20 år”, sade man beklagande i UNICEF-rapporten The State of the World’s Children 1990.

Trots denna dystra situation har man emellertid gjort vissa framsteg. UNICEF och WHO har till exempel bedrivit en intensiv vaccinationskampanj. År 1991 meddelade man att 80 procent av världens barn hade skyddsympats mot sex av de sjukdomar som kan förebyggas genom vaccinering — mässling, stelkramp, difteri, polio, tbc och kikhosta. Samtidigt har man gjort stora ansträngningar för att få bukt med diarrésjukdomar, och tillsammans har dessa åtgärder resulterat i att åtskilliga miljoner barn har kunnat räddas till livet varje år.

Men på senare år har det dykt upp en annan sjukdom — aids — som kan äventyra eller kanske rentav omintetgöra alla de framsteg som gjorts under det senaste decenniet för att minska barndödligheten i Afrika. Under 1990-talet kan så många som 2,7 miljoner barn komma att dö på grund av aids enbart i Afrika. Före år 2000 kan ytterligare mellan tre och fem miljoner barn i Central- och Östafrika bli föräldralösa, därför att deras föräldrar har dött av aids.

Undernäring

Vi är alla plågsamt medvetna om de tragiska bilder av svältande barn med utmärglade kroppar, uppsvällda magar och uttryckslösa ögon som vi dagligen konfronteras med. Dessa patetiska småttingar representerar bara toppen av undernäringens gigantiska isberg. I tredje världens länder går omkring 177 miljoner barn — ett av tre — hungriga till sängs varje kväll. Och antalet ökar för varje dag.

Kronisk undernäring hindrar barnen från att nå sin fulla intellektuella och fysiska kapacitet. De flesta undernärda barn är klena, håglösa, mattögda och apatiska. De leker mindre och har sämre inlärningsförmåga än välnärda barn. De är också mer mottagliga för infektioner — en viktig faktor som bidrar till omkring en tredjedel av de 14 miljoner dödsfall som årligen inträffar bland barn i uländerna.

Liksom den moderna vetenskapen har frambringat mediciner för att bekämpa sjukdomar, har den också gjort det möjligt att producera och leverera mer än tillräckligt med livsmedel för att kunna mätta alla människor på jorden. Men undernäring är ett problem som inte kan undanröjas i en handvändning. Det kan inte avhjälpas med livsmedelssändningar och vitaminpiller. Det har sin rot i hjärtskärande fattigdom, vittutbredd okunnighet, förorenat vatten, ohygieniska bostadsförhållanden och bristen på odlingsbar jord i fattiga områden.

Miljöproblem

Det globala hotet mot vår miljö blir allt större, och det är barnen som drabbas hårdast. Ta till exempel detta med luftföroreningar. Ett vilande barn under tre års ålder inandas proportionellt sett dubbelt så mycket luft, och därmed också dubbelt så mycket luftföroreningar, som en vilande vuxen. Och eftersom ett barns lever, njurar och enzymsystem ännu inte är fullt utvecklade, kan de inte ta hand om föroreningarna lika effektivt som en vuxen.

Barn tar därför större skada än vuxna av exempelvis blytillsatser i bensin och av olika gaser, såsom koloxid, kväveoxider och svaveldioxid. Denna sårbarhet är en direkt bidragande orsak till att över 4,2 miljoner barn under fem års ålder i uländerna årligen dör på grund av luftvägsinfektioner. Många av dem som överlever får kroniska besvär som plågar dem hela livet.

Eftersom barn fortfarande växer, tar de också större skada av olämplig kost än vuxna. I land efter land är barnen de största förlorarna när skogarna krymper, öknarna växer och utsugna jordar blir utarmade och producerar mindre och mindre föda. Enbart i Afrika finns omkring 39 miljoner barn som har hämmats i växten på grund av undermålig kost.

Något som ytterligare förvärrar situationen är den stora bristen på friskt vatten. I uländerna har endast hälften av barnen tillgång till rent dricksvatten, och ännu färre har tillgång till hygienisk avfallshantering.

Krig

Förr i tiden var de flesta krigsoffer soldater. Men så är det inte längre. Åttio procent av de 20 miljoner som dödats och 60 miljoner som sårats i olika konflikter sedan andra världskriget har varit civila — mest kvinnor och barn. Under en period under 1980-talet dog 25 barn i Afrika varje timme till följd av sådana konflikter! Ett oräkneligt antal barn har blivit dödade, sårade, övergivna, föräldralösa eller tagna som gisslan.

De miljontals barn som nu växer upp i flyktingläger blir ofta berövade sin identitet och nationalitet såväl som tillfredsställande föda, hälsovård och utbildning. Många har ingen möjlighet att tillägna sig kunskaper och färdigheter som kan tillförsäkra dem en plats i samhället.

Men barn är inte bara krigsoffer, utan också krigare. Under de senaste åren har 200.000 ungdomar under 15 år blivit värvade, beväpnade och övade att döda. Somliga av dem har förlorat liv eller lem när de blivit beordrade att bana vägar genom minerade områden.