Prisfluktuationer. Under de senaste åren har det förekommit dramatiska fluktuationer i priset på olja, metaller och andra viktiga handelsvaror. Den plötsliga höjningen av oljepriserna på 1970-talet förorsakade utbredd inflation och var den tändande gnistan till en världsomfattande konjunkturnedgång. Icke oljeproducerande länder i tredje världen drabbades särskilt hårt.

Under 1980-talet har priserna på de flesta handelsvaror sjunkit drastiskt. Detta har allvarligt hämmat ekonomin i fattiga länder, vars export huvudsakligen utgörs av sådana produkter. Länder som Mexico och Nigeria, vilka är starkt beroende av sin oljeexport, har också erfarit en allvarlig försämring av levnadsstandarden till följd av de sänkta oljepriserna. Sådana prisfluktuationer kan omintetgöra den bästa ekonomiska planering.

Kortsiktig planering av statsfinanserna

Militära utgifter. Världens sammanlagda militärutgifter för 1987 har beräknats uppgå till omkring en biljon dollar. Det motsvarar omkring 1,8 miljoner dollar i minuten! Det är inte bara de rika länderna som ödslar bort pengar på vapen; några av världens fattigaste länder har planerat att öka sina försvarsutgifter med 10 procent per år.

Ekonomen John K. Galbraith pekar på de sociala och ekonomiska verkningarna av de höga militärutgifterna i tredje världen och säger: ”De som får betala denna krigsmateriel är de fattigaste av de fattiga. Den införskaffas på bekostnad av icke-militära investeringar avsedda att förbättra levnadsstandarden, på bekostnad av människornas själva levebröd.”

”Vita elefanter”. Det berättas att en kung av Siam brukade ge en vit elefant till hovmän som han inte tyckte om. Eftersom elefanten ansågs vara ett heligt djur, kunde den inte sättas i arbete. Underhållskostnaderna skulle därför medföra ekonomisk ruin för den olycksalige mottagaren av gåvan. På senare år har många västländer oavsiktligt spelat samma roll som denne kung av Siam. Deras biståndsprogram har finansierat storslagna teknologiska projekt som mottagarnationerna inte har kunnat underhålla.

Dessa kostnadskrävande, opraktiska ”vita elefanter” vanpryder det ekonomiska landskapet i många fattiga länder: luxuösa flygplatser, från vilka det högst sällan avgår några plan, ett högmodernt bageri som inte kan producera bröd på grund av bristen på mjöl, en gigantisk cementfabrik som drabbas av ständiga driftstopp på grund av dåligt underhåll.

Staterna i tredje världen har ibland dragit på sig ofantliga skulder genom att ödsla pengar på storstilade projekt som dammanläggningar för produktion av vattenkraft, kärnkraftverk eller till och med helt nya huvudstäder.

Befolkningsexplosionen

I många länder har den snabba befolkningstillväxten bidragit till en försämrad levnadsstandard. Bostäder, arbetstillfällen, skolor och även livsmedelsproduktionen kan helt enkelt inte hålla jämna steg med den ständigt ökade efterfrågan. Mexico, med sin snabbt växande befolkning, måste till exempel skapa en miljon arbetstillfällen om året bara för att hindra arbetslösheten att öka. I många afrikanska länder har den snabba befolkningsökningen — som förvärrats genom inflyttningen till städerna — lett till en tredubbling av livsmedelsimporten och har bidragit till den försämrade levnadsstandarden under det senaste decenniet. En del förtvivlade fäder, som inte kan få tag i arbete och försörja sina stora familjer, har bara övergett dem eller har till och med begått självmord.

[Ruta på sidan 8]

Skuldproblemet

Statsskulder

I många länder är statens utgifter mycket större än dess inkomster. Den omfattande upplåning som därigenom blir nödvändig gör att det under årens lopp byggs upp ett enormt budgetunderskott, som brukar kallas statsskuld. För att kunna betala tillbaka denna skuld, plus ränta, tvingas regeringarna att ta ytterligare lån, vilket pressar upp räntorna och underblåser inflationen. Som tidskriften Time förklarade är regeringarna också ovilliga att minska utgifterna på grund av att ”väljarna, som ju bara är människor, vill ha fler förmåner och lägre skatter, och politikerna, som ju trots allt är politiker, påverkas av [väljarnas önskningar]”. Räkenskapens dag skjuts därför på framtiden, och under tiden ökar levnadskostnaderna.

Utlandsskulder

Vissa länder importerar av olika skäl mer varor och tjänster än de exporterar, vilket resulterar i ett underskott i handelsbalansen. Detta underskott måste betalas i en valuta som andra nationer är villiga att acceptera, vanligtvis dollar eller andra hårdvalutor. Dessa pengar måste antingen tas från reserverna eller lånas från andra länder. Om landets reserver minskar betänkligt och lån inte kan anskaffas, kan man bli tvungen att införa importrestriktioner eller devalvera landets valuta. Båda dessa åtgärder förorsakar stora prishöjningar på importerade varor, av vilka många mycket väl kan vara nödvändiga för både industrin och den enskilde konsumenten.

Länderna i tredje världen har speciellt stora problem med handelsbalansen, eftersom värdet av de varor de exporterar i nästan samtliga fall har minskat drastiskt. År 1960 kunde man till exempel för ett ton kaffe köpa 37 ton gödningsämnen, medan motsvarande siffra för år 1982 endast var 16 ton. Situationen är ungefär densamma när det gäller kakao, te, bomull, koppar, tenn och andra råvaror som utgör större delen av u-ländernas export. Till stor del på grund av dessa ogynnsamma bytesförhållanden, som de knappt har någon kontroll över, uppgick utvecklingsländernas sammanlagda skulder år 1987 till den svindlande summan 1.000 miljarder dollar. Detta utgör en allvarlig black om foten för den ekonomiska återhämtningen och hotar till och med regeringarnas stabilitet i vissa länder.

Som The New York Times för en tid sedan uttryckte det: ”Det enda som förenar Latinamerika är skuldproblemet. ... Enligt regeringarna själva är detta orsaken till deras vacklande popularitet och betraktas som den viktigaste politiska variabel som kan påverka deras närmaste framtid.”

[Karta på sidan 7]

(För formaterad text, se publikationen)

Inflationen i världen 1980—1985

(Uppgifterna hämtade från publikationen El Mundo en Cifras, utgiven av The Economist)

■ 0 till 15 %

■ 15 till 30 %

■ 30 till 100 %

■ över 100 %

■ Uppgifter saknas