Hur näringsrik är den mat du äter?

FRÅN ”VAKNA!”:S KORRESPONDENT I BRASILIEN

Hur väljer du vad du skall äta? När du skall köpa hem mat, vilka faktorer är det då som påverkar dig? Är det snygga förpackningar? Priset? Att maten är lätt att tillaga? Övertygande påståenden i annonser? Eller helt enkelt matens utseende och smak? Ditt val kan visa om du äter näringsrik mat eller skräpmat och om din hälsa påverkas i positiv eller negativ riktning av den mat du äter.

EN AV de viktigaste orsakerna till näringsbrist är fattigdom. Många tar för givet att de skall få äta sig mätta varje dag, men det finns miljontals människor som nästan aldrig får njuta av en närande måltid. ”Här hemma äter vi allt vi kan få tag på”, säger en brasiliansk murare, far till sex barn. Det betyder vanligtvis gammalt bröd med svagt kaffe eller ris och bönor. Enligt FAO (Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation) svälter omkring 20 procent av världens befolkning. Även om svälten är mycket utbredd i vissa afrikanska länder, finns det ännu fler hungrande människor i Asien. Till och med i Förenta staterna har enligt uppgift 12 procent av befolkningen — 30 miljoner människor — inte tillräckligt att äta.

Näringsbrist är inte bara till skada för hälsan, utan kan rentav vara dödsbringande. ”Undernäring förorsakad av dålig spädbarnsmatning bär skulden till drygt 10 gånger så många dödsfall som ren svält”, säger forskaren William Chandler och tillägger: ”Tillsammans med intorkning till följd av diarréer är undernäring den främsta dödsorsaken i världen.” I en rapport från UNICEF (Förenta nationernas barnfond) heter det: ”Ingen epidemi, ingen översvämning eller jordbävning och inget krig har någonsin dödat 250.000 barn på en enda vecka.” Men så många barn dör världen över på grund av undernäring och därmed sammanhängande sjukdomar, enligt detta FN-organ. Undernäring får i själva verket en mängd negativa konsekvenser: Inlärningsförmågan försämras, förmågan att arbeta avtar, produktionen och arbetets kvalitet sjunker.

Genom tillräckliga mängder fullgod föda kan man emellertid råda bot på näringsbrist och sådana följdverkningar som blodbrist och andra sjukdomar. Statliga hjälpprojekt, exempelvis skolbespisning och soppkök, kan lindra näringsbristen i vissa områden, men enligt UNICEF skulle man behöva 25 miljarder dollar per år för att kunna nedbringa barndödligheten på grund av diarrésjukdomar, lunginflammation och mässling.

Hur goda kostvanor kan förbättra din hälsa

VILKEN glädje är det inte att se ett välnärt barn! Men att ett barn är friskt är ingen tillfällighet. ”Enkel men närande mat var alltid något som prioriterades i vår familj, inte bara rent ekonomiskt, utan också i fråga om den tid som vi lade ner på att tillaga den och njuta av den”, säger Kate, en kanadensisk kvinna som bor i Brasilien. ”Eftersom min mor inte förvärvsarbetade, möttes vi varje dag när vi kom hem från skolan av den underbara doften av mat som höll på att tillagas och kanske av en paj eller kaka som hon hade bakat.”

Men i stället för att få äta sig mätta på hälsosam föda ”får cirka 780 [miljoner] människor i de fattiga länderna, dvs. var femte invånare, inte tillräckligt att äta”, rapporterar The Economist. ”Så många som 2 miljarder människor saknar de vitaminer och mineralämnen som de behöver, även om de får tillräckligt mycket mat för att fylla magen.” Fakta visar att undernärda personer inte bara blir svagare till hälsan, utan också får mindre möjlighet att vara till nytta för andra. Ekonomen Eduardo Giannetti da Fonseca, som är verksam vid universitetet i São Paulo, säger därför beträffande undernärda barn: ”Detta [slöseri med mänskliga resurser] är värre än allt annat. ... Jag tror att det bland dessa barn finns talanger och förmågor som aldrig får blomma ut på grund av fattigdom. Bland dem finns sådana som under andra omständigheter skulle kunna bli en Albert Einstein.” Tidskriften Veja skriver: ”Landet förlorar muskler som försvagas på grund av undernäring och förslösar potentiella reserver av intelligens, kreativitet och energi.” Trots de höga levnadskostnaderna gör föräldrar därför klokt i att ge sina barn en bra grund genom att investera i näringsrik mat.

En god investering

Ordet ”investera” betyder att ”satsa (ekonomiskt värde) med grundad förhoppning om senare avkastning”. Hur kan du då investera i näringsrik mat? Om du måste välja, skulle du då avstå från lyxartiklar eller statusprylar för att kunna använda dina begränsade inkomster till att köpa hälsosam mat?

”Sinnena ligger inte i dvala tills de plötsligt kopplas på vid födelsen; alla bevis talar i stället för att de sensoriska systemen fungerar bra redan före födelsen”, sägs det i The New Encyclopædia Britannica. Den idealiska utgångspunkten för ett välnärt barn är därför en välnärd mor. Nästa steg — när barnet är fött — är att amma det, eftersom modersmjölk ger barnet all den näring det behöver och dessutom immunitet mot vanliga sjukdomar. FN-publikationen Facts for Life förklarar: ”Enbart bröstmjölk är bästa tänkbara mat och dryck under de första månaderna av ett barns liv. Vid fyra till sex månaders ålder behöver spädbarn också annan mat, förutom bröstmjölk.”

Även om människokroppen är förvånansvärt tålig, bör den inte behandlas vårdslöst. Det är viktigt att bygga upp den med sund och närande föda redan tidigt i livet. The World Book Encyclopedia förklarar: ”När en person är 6 år, har hjärnan redan nått sin fulla vikt på omkring 1,4 kilo. De flesta av hjärnans celler finns redan vid födelsen, så viktökningen beror främst på att cellerna växer sig större. Under denna sexårsperiod tillägnar sig en person kunskaper och nya beteendemönster snabbare än under någon annan period i livet.” Även om barnet får fullvärdig kost efter sitt sjätte levnadsår, kommer följaktligen relativt få nya hjärnceller att bildas. Kate förklarar: ”Sund, närande kost är en av de största gåvor föräldrar kan ge sina barn. Även om barnen inte kan få många av de ting som människor betraktar som nödvändiga — och som ofta bara är lyxartiklar — kan föräldrarnas investeringar i deras fysiska och mentala hälsa ge dem en start i livet som inte kan värderas i pengar.”

Varför är det viktigt med en allsidig kost?

Ett barn behöver proteinrik föda för att kunna utvecklas i fysiskt och mentalt avseende. Näringsbrist hämmar barnens utveckling i skolan och kan göra att de blir apatiska och trötta och inte kan koncentrera sig eller komma ihåg vad de får lära sig. Minst 25 olika bristsjukdomar kan bli följden av underskott på något av de viktigaste näringsämnena — protein, vitaminer, essentiella fettsyror och olika spårämnen.

Joaquim berättar: ”Vår familj var fattig. Men vi hade en jordlott och odlade nästan all mat själva. Till varje måltid fick vi fullkornsbröd bakat på råg och majs, och det gav oss mycket näring. Nästan varje dag kokade mamma soppa på olika sorters grönsaker, däribland bönor, och den tillgodosåg en hel del av vårt näringsbehov. Vi åt sällan kött, men vi kunde ofta få tag på fisk — mest sardiner, torsk och sill.” Han tillägger: ”Min mor hade fem barn, och jag minns inte att någon av oss hade några andra sjukdomar än förkylningar och influensa. Jag tror att den balanserade kost som vi fick bidrog till det.” En sjubarnsmamma förklarar: ”Vi måste försöka få tag på näringsrik mat till låg kostnad. Vi anlade därför en köksträdgård som visserligen var liten men ändå gav oss de grönsaker vi behövde.” Hon tillägger: ”Våra barn hade aldrig några allvarliga sjukdomar och var alltid duktiga i skolan.”

Vår kropp behöver 22 av de 103 grundämnen vilkas existens med säkerhet har bekräftats. Även om det inte är möjligt att avgöra exakt hur mycket vitaminer, mineralämnen och proteiner varje människa behöver, kommer en väl balanserad kost att tillgodose hela vårt näringsbehov. En expert förklarar: ”Nyckeln till god näringstillförsel är en allsidig kost som inbegriper alla slags näringsämnen.”

Men vad skall du göra om dina barn inte tycker om vissa maträtter, till exempel grönsaker med lite besk smak? Enligt en kock med mångårig erfarenhet bör föräldrar servera barnen ”alla de grönsaker som finns att få på platsen”. Han fortsätter: ”Många vuxna äter inte grönsaker därför att de inte fick pröva på dem som barn. Eftersom grönsaker innehåller fibrer och många av de vitaminer som vi behöver och dessutom är billiga, bör föräldrar se till att barnen alltid har tillgång till sådana.” Så varför inte pröva på några nya recept som innehåller färska grönsaker och frukt, kanske i form av en läcker sufflé eller gryta? Beträffande så kallade tomma kalorier säger han: ”Föräldrar bör inte ha sötsaker hemma annat än vid speciella tillfällen. Barnen kan inte äta godis om de inte har något.”

Att man äter tillräckliga mängder näringsrik föda minskar visserligen risken för näringsbrist, men somliga människor ställer till problem för sig själva genom att äta för mycket. En kalorikonsumtion som överskrider kroppens behov kan leda till fetma, som har satts i samband med diabetes och hjärtsjukdomar.a Eftersom varken mediciner eller motion kan ersätta sunda matvanor, är det tillrådligt att minska konsumtionen av fett, socker, salt och alkohol. Enligt ett uppslagsverk bör man också ”vidta åtgärder för att begränsa känslor av hunger, ensamhet, depression, leda, vrede och trötthet, som kan göra att man äter för mycket”.

En balanserad syn på mat och hälsa

Bibeln är inte någon handbok i näringslära, men den hjälper oss att ha en balanserad syn på frågor som rör vår hälsa. Aposteln Paulus varnade för sådana som uppmanar andra att ”avhålla sig från vissa sorters mat som Gud har skapat till att ätas med tacksägelse av dem som har tro och exakt känner sanningen”. (1 Timoteus 4:3) Gud vill att vi skall vara förnöjsamma och göra gott bruk av de tillgångar som vi har. ”Bättre är något litet i fruktan för Jehova än ett överflödande förråd och förvirring därtill.” — Ordspråken 15:16.

Det finns ingen människa i dag som är fullkomligt frisk. Vi bör därför vara resonliga när det gäller vår hälsa — varken vårdslösa eller överdrivet oroliga. Ett överdrivet eller fanatiskt intresse för närings- och hälsofrågor kan få oss att förlora balansen.

Som situationen nu är blir vi gamla och sjuka, hur mycket vi än anstränger oss för att ta vård om vår hälsa. Men lyckligtvis lovar Bibeln att Guds kungarike skall göra slut på sjukdom och undernäring. Även om mänskliga projekt för att råda bot på svälten i världen har misslyckats, kan vi se fram emot en värld där det kommer att finnas gott om näringsrik mat åt alla. — Psalm 72:16; 85:12.

[Fotnot]

[Ruta på sidan 7]

RÅD SOM KAN HJÄLPA DITT BARN ATT UTVECKLA GODA MATVANOR

◻ Föregå med gott exempel.

◻ Låt inte barnen äta bara vad de själva vill.

◻ Undvik att ha skräpmat och sötsaker hemma.

◻ Lär barnen att tycka om olika sorters mat.

◻ Ha bestämda mattider — även för frukosten.

◻ Låt inte TV-reklamen påverka era matvanor.

◻ Låt inte barnen ta vad de vill i kylskåpet.

◻ Lär barnen att hjälpa till med matlagningen.

◻ Uppodla tacksamhet för den dagliga maten.