Tuktan från kärleksfulla föräldrar

Alla i familjen och i den kristna församlingen behöver förstå vad som är syftet med tuktan eller tillrättavisning. Detta är särskilt viktigt för dem som har någon form av myndighet, till exempel föräldrar. Ordspråken 13:24 säger: ”Den som älskar [sin son] ... ser verkligen efter honom med tuktan.”

På vilket sätt bör föräldrar ge tuktan? Bibeln säger: ”Ni, fäder, håll inte på med att irritera era barn, utan fortsätt att uppfostra dem i Jehovas tuktan och allvarliga förmaning.” (Efesierna 6:4) Samma tanke återkommer i den här uppmaningen: ”Ni fäder, håll inte på med att reta upp era barn, för att de inte skall bli modfällda.” (Kolosserna 3:21)

Kristna föräldrar som förstår syftet med tuktan kommer inte att behandla någon hårt.a Principen i 2 Timoteus 2:24 kan tillämpas på föräldrars sätt att ge tuktan. Paulus skrev: ”En Herrens slav bör inte strida, utan bör vara mild och vänlig mot alla, kvalificerad att undervisa.” Hysteriska vredesutbrott, skrikande och förolämpande eller nedsättande ord kan verkligen inte räknas som kärleksfull tuktan och hör inte hemma i en kristens liv. (Efesierna 4:31; Kolosserna 3:8)

Den tillrättavisning föräldrar ger är långt ifrån detsamma som att bara snabbt och bestämt utdela straff. De flesta barn behöver få upprepade tillsägelser innan de kan rätta till sitt tänkesätt. Alltså måste föräldrar använda mycket tid, visa tålamod och grundligt tänka igenom sitt sätt att ge tuktan och tillrättavisning. De måste komma ihåg att barn skall uppfostras i ”Jehovas tuktan och allvarliga förmaning”, vilket betyder fortlöpande undervisning under många år.

Jehova är den fullkomlige domaren

Föräldrar, kristna herdar och andra som har Bibelns bemyndigande att ge tuktan bör ta sitt ansvar på allvar. De får inte ta sig friheten att döma ut någon som ett hopplöst fall. Deras tuktan får därför heller aldrig ta sig uttryck i hämndlysten eller fientlig bestraffning.

Det är sant att Bibeln omtalar Jehova som en som kommer att utdela stränga och slutgiltiga straff. Ja, Bibeln säger faktiskt att ”det är förskräckligt att falla i den levande Gudens händer”. (Hebréerna 10:31) Men ingen människa får någonsin försöka jämställa sig med Jehova, varken i det här avseendet eller i något annat. Och ingen skall behöva ha orsak att känna att det är förskräckligt att falla i en förälders eller en viss äldstebroders händer. 

Jehova har förmågan att uppnå fullkomlig balans när han utdelar tuktan. Det har inte människor. Gud kan läsa hjärtan och avgöra när någon inte kan föras till rätta och därför bör få ett bestämt och slutgiltigt straff. Människor däremot kan inte fälla en sådan dom. När de som har myndighet ser ett behov av att ge tuktan, bör de därför alltid göra det i syfte att föra till rätta.