Äktenskapet under angrepp

Angreppen på äktenskapet är inte nya. De har pågått ända sedan början av mänsklighetens historia. Den äktenskapskris vi ser i dag är en följd av egenskaper och attityder som utvecklades hos våra första föräldrar, Adam och Eva. De syndade när de gav efter för själviska begär, och det ledde till att ”synden kom in i världen”. (Romarna 5:12) Den historiska redogörelsen i Bibeln beskriver människans tillstånd en kort tid därefter och säger att ”varje benägenhet hos hennes hjärtas tankar bara var ond hela tiden”. (1 Moseboken 6:5)

Det är inte mycket som har förändrats sedan dess. En destruktiv ”benägenhet” som är förödande för äktenskapet är människans hämningslösa strävan efter att tillfredsställa sig själv. Äktenskapet kan tyckas vara en förlegad institution som inte längre har någon plats i ett modernt samhälle med nya moraliska värderingar. Och lagar som gör det lättare att ta ut skilsmässa har så gott som suddat ut den stämpel av skam som tidigare var förknippad med skilsmässa.

Otåliga människor, som vill se snabba resultat och är inriktade på att omedelbart få sina behov tillfredsställda, tänker inte så mycket på vad en skilsmässa kan få för konsekvenser. Tilltalade av förföriska löften om frihet och oberoende tror de att skilsmässa är vägen till lycka.

Andra som får problem i sitt förhållande vänder sig till terapeuter och äktenskapsrådgivare eller läser böcker som skrivits av sådana auktoriteter. Tyvärr har en del ”experter” visat sig vara skickligare på att förespråka skilsmässa än på att rädda äktenskap. I boken The Case for Marriage konstateras det: ”För kanske första gången i historien är äktenskapet som ideal utsatt för ett långvarigt och förvånansvärt framgångsrikt angrepp. Ibland är det ett direkt och ideologiskt grundat angrepp som kommer från ’experter’ som menar att ett löfte om livslång trohet är orealistiskt eller betungande.”

Ett förändrat synsätt

Synen på äktenskapet och dess syfte har också förändrats. Du har förmodligen lagt märke till att det har skett en förändring i fråga om vad som förväntas av en äktenskapspartner. Tidigare ansågs det viktigt att mannen och hustrun var lojala mot varandra och stödde varandra, men i dag förväntas de gå in för att förverkliga sig själva – ofta på den andres bekostnad. Övergången till den här mer självcentrerade synen ”började under 1960-talet och blev allt tydligare under 1970-talet”, sägs det i tidskriften Journal of Marriage and Family. De traditionella motiven till att gifta sig, som längtan efter kärlek, närhet, trohet, barn och ömsesidigt stöd, är inte längre lika starka.

Flera andra trender har bidragit till den här förändrade synen på äktenskapet. För det första har den traditionella rollfördelningen med mannen som familjeförsörjare och kvinnan som hemmafru förändrats i många länder. Ända sedan kvinnorna började komma ut i arbetslivet har antalet hushåll där båda makarna förvärvsarbetar ökat markant. För det andra har det blivit mer accepterat att man skaffar barn utan att vara gift, vilket har lett till att antalet enföräldersfamiljer har ökat. För det tredje väljer allt fler att bo ihop utan att vara gifta. (Se rutan ”Mindre stabila än äktenskap”.) För det fjärde har det blivit mer accepterat med förhållanden mellan personer av samma kön, och opinionen för att de skall ha rätt att ingå äktenskap växer. Har sådana trender påverkat din syn på äktenskapet?

[Infälld text på sidan 5]

”Människor som lever i ett slit-och-släng-samhälle, där man är van att byta ut saker så fort man tröttnar på dem, har en tendens att betrakta relationer på samma sätt.” – SANDRA DAVIS, EXPERT PÅ FAMILJELAGSTIFTNING