MASKINER I RÖRELSE

När du är där på museet undrar du om det är lika lugnt och stilla i en verklig cellkärna. Då får du syn på en glasmonter med en modell av DNA-strängen. Ovanför montern finns en skylt där det står: ”För en demonstration, tryck på knappen.” Du gör det, och plötsligt hör du en röst: ”DNA har åtminstone två viktiga uppgifter. Den första kallas replikation. DNA måste kopieras, så att alla nya celler får en komplett uppsättning av den genetiska informationen. Se vad som händer i simulatorn.”

Genom en dörr i ena änden av montern kommer en komplicerad apparat ut. Det är faktiskt ett helt gäng sammankopplade robotar. Maskinen går fram till DNA-strängen, sätter sig fast och börjar åka utmed den, som ett tåg längs en räls. Den går för fort för att du riktigt ska uppfatta vad den gör, men där den har farit fram kan du se att det nu finns två kompletta DNA-strängar i stället för en.

Berättarrösten förklarar: ”Det här är en mycket förenklad version av vad som händer när DNA kopieras. En grupp med molekylära maskiner som kallas enzymer färdas utmed DNA-strängen. De börjar med att dela den i två delar och använder sedan varje kedja som en mall för att göra en ny, komplementär kedja. Vi kan inte visa alla delar som är inbegripna – som den lilla apparat som åker i förväg och knipsar av den ena sidan av DNA-strängen så att den kan röra sig fritt och inte snurras åt för hårt. Vi kan inte heller demonstrera hur DNA blir ’korrekturläst’ flera gånger om. Fel upptäcks och rättas till med en imponerande noggrannhet.” (Se bilden på sidorna 16 och 17.)

Berättaren fortsätter: ”Det vi kan redogöra för är hastigheten. Du tycker säkert att vår robot rör sig i en rasande fart. Och i verkligheten åker enzymmaskinen utmed DNA:s ’räls’ i ungefär 100 tvärpinnar, eller baspar, per sekund.²³ Om ’rälsen’ hade samma storlek som en vanlig järnvägsräls skulle det här kraftpaketet fara fram i mer än 80 kilometer i timmen. Och replikationsmaskinerna i en bakterie kan vara tio gånger så snabba! I en mänsklig cell tar hundratals sådana här maskiner itu med arbetet på olika ställen utmed DNA-strängen. De kopierar hela arvsmassan på bara åtta timmar.”²⁴ (Se rutan ”En molekyl som blir läst och kopierad” på sidan 20.)