Frågor från läsekretsen

◼ Bör vi av Matteus 7:13, 14 och Lukas 13:24 dra den slutsatsen att även i uppståndelsen kommer de flesta människor att förkasta sann tillbedjan?

Nej, dessa ord stöder inte en sådan slutsats. De har i stället först och främst avseende på att vinna liv i det himmelska riket.

Sammanhanget visar att orden i Lukas 13:24 har en liknande innebörd. Jesus framställde två liknelser om ”Guds rike”. Senare blev han tillfrågad: ”Herre, är det få som blir frälsta?” Han svarade: ”Ansträng er kraftigt för att komma in genom den trånga dörren, därför att många, säger jag er, skall söka komma in men skall inte förmå det.” Ordet ”många” åsyftar människor som tiggde och bad om att få bli insläppta när dörren var stängd och låst. Detta var de som utövade ”orättfärdighet” och som inte uppfyllde kraven för att få vara tillsammans med ”Abraham och Isak och Jakob och alla profeterna i Guds rike”. Dessa ”många” hade trott att de skulle få vara de första ”i Guds rike”, men de skulle faktiskt bli de sista, vilket tydligen betyder att de inte alls kommer att få vara med där. — Lukas 13:18—30.

Sammanhanget visar att Jesus här talade om inträde i Guds himmelska rike. De dåtida judiska ledarna hade länge åtnjutit en privilegierad ställning och haft tillgång till Guds ord. De tyckte att de var andligen rika och att de — till skillnad från vanliga människor, som de såg ner på — var rättfärdiga i Guds ögon. (Johannes 9:24—34) Men Jesus sade att uppbördsmän och skökor, vilka tog emot hans budskap och ändrade sinne, kunde få Guds godkännande. — Jämför Matteus 21:23—32; Lukas 16:14—31.

Vanliga människor som blev Jesu lärjungar stod i tur att kunna bli godtagna som andliga söner, när den himmelska kallelsen gick ut vid pingsten år 33 v.t. (Hebréerna 10:19, 20) Även om stora folkskaror lyssnade på Jesus, var det endast ett fåtal som tog emot honom och som senare fick det himmelska hoppet. Men den lilla hjorden av med anden pånyttfödda människor som fick den belöningen skulle kunna jämföras med Jakob, som låg till bords i himmelen tillsammans med Jehova (den större Abraham) och hans Son (framställd i bild genom Isak). Detta var verkligen något värt att anstränga sig kraftigt för, men de flesta av dem som hörde Jesus gjorde inte det.

I båda fallen framgår det därför av sammanhanget att Jesu ord (om att vara på den smala vägen som leder till liv och bli frälst) i första hand hade avseende på att få Guds godkännande då på den tiden, när han erbjöd hoppet om himmelskt liv. Det var relativt få av dem som hörde sanningsbudskapet och som fick reda på vad som krävdes som gav positivt gensvar och bevisade sig trogna. — Matteus 22:14; 24:13; Johannes 6:60—66.