Områdessammankomsten ”Guds frid” – precis vad vi behövde!

”HJÄRTAN har nåtts och attityder har påverkats.” ”Jehova bjöd på en festmåltid med många underbara rätter.” ”Talen var rättframma och uttryckliga.” ”Precis vad vi behövde NU!” ”Det här är precis vad vi behövde!”

Dessa uttalanden är typiska för de många uttrycken för uppskattning som hördes om 1986 års områdessammankomst ”Guds frid” som Jehovas vittnen hade anordnat. Alla dessa uttalanden visade att de som var med vid sammankomsten hade lytt det fina råd som gavs av både ordföranden och den som höll inledningstalet: ”Lyssna och fatta innebörden.”

Eftersom frid är ett så framträdande tema i Guds ord — orden frid och fred förekommer mer än 300 gånger i bibeln — var det högst lämpligt att det skulle få utgöra temat för våra områdessammankomster år 1986. I själva verket börjar 18 av de inspirerade breven från Romarna till Uppenbarelseboken med sådana uttalanden som ”må oförtjänt omtanke och frid förökas åt er”. Det kan påpekas att ordet i de hebreiska skrifterna som översatts med ”frid” är sha·lohmʹ, som inte bara betyder frånvaro av krig och stridigheter, utan också inbegriper hälsa, välstånd och välgång. — 1 Petrus 1:2.

Frid var något som framhölls gång på gång under programmet. I talet över sammankomstens tema framhölls det att Jehova är ”fridens Gud” och ”den Gud som ger frid”. Hans Son, ”Fredens furste”, lovade sina efterföljare frid. (Filipperna 4:9; Romarna 16:20; Jesaja 9:6, NW; Johannes 14:27; 16:33) Den som höll detta tal visade att den frid som vi vittnen åtnjuter är unik genom att den inte är beroende av yttre omständigheter. Den är beroende av vår respekt för myndighet, vilket förklarar varför världen saknar frid — den har ingen respekt för den största myndigheten, Jehova Gud. Jesaja uttrycker saken så utmärkt: ”O, om du bara helt visst ville ge akt på mina bud! Då skulle din frid bli som en flod.” — Jesaja 48:18, NW.

Bland de fina förslag vi fick som gör att vi kan få åtnjuta Guds frid mera helt och fullt var det att vi skall sträva efter att vid varje möte isolera åtminstone en punkt eller ett praktiskt råd som vi kan arbeta på. Detta tal visade att det inte räcker med att vara fridsam för att vara fredsstiftare; vi måste verka för friden, vara villiga att ge efter och foga oss för fridens skull.

Ha som skor på era fötter fridens goda nyheter

Vårt budskap kallas med rätta ”fridens goda nyheter”. (Efesierna 6:15) Vi fick många fina råd angående hur vi skall framföra dessa goda nyheter till andra. Ett tredelat symposium som behandlade vår tjänsteutövning gav oss stor hjälp i fråga om detta. Den förste talaren visade hur vår tjänst från dörr till dörr har blivit ett igenkänningstecken på Jehovas vittnen. Eftersom detta arbete inte är lätt, bevisar vi vår kärlek till Gud och människor genom att ta del i det. För att vara verkligt effektiva måste vi vara samvetsgranna och fyndiga, vi måste göra noggranna anteckningar och besöka människor vid olika tider så att vi kan nå alla.

Den andre talaren förklarade att vi ständigt måste göra återbesök hos de intresserade för att kunna göra lärjungar och att vi måste göra det med en positiv inställning. Vi bör visa personligt intresse för dem som vi besöker genom att redan vid första besöket lägga märke till vad som intresserar dem. Se till att den besökte alltid lär sig något nytt vid varje återbesök.

Den tredje talaren framhöll att vi kan hjälpa dem vi studerar bibeln med att bli vittnen, om vi når deras hjärtan med synpunktsfrågor. Vi vill visa verkligt intresse för dem genom att leda dem till Guds organisation — hjälpa dem att komma på möten, besöka dem vid andra tider och även bjuda hem dem till oss. Under de 35 senaste åren har antalet bibelstudier ökat så att de tiodubblats.

Efter detta symposium framhölls det att vi måste visa iver i fråga om att dela med oss av fridens goda nyheter varhelst det är möjligt och under alla omständigheter. Åldern utgör inget handikapp. Små barn såväl som nittioåringar predikar. Några är pionjärer eller heltidsförkunnare trots att de är helt blinda. Andra är pionjärer trots att de är döva, och ytterligare andra är pionjärer trots att de är rullstolsburna. Ett pionjärpar har sex små barn som följer med dem ut i tjänsten på fältet.

Ett i högsta grad lämpligt råd var: ”Gör ditt yttersta genom att ta del i heltidstjänsten.” Heltidstjänsten är den mest tillfredsställande, den mest givande levnadsvägen. De som har börjat som pionjärer uppmanades att göra sitt yttersta för att bli kvar i heltidstjänsten.

Liksom vid tidigare sammankomster fick vi lyssna på dem som under många år varit förkunnare av de goda nyheterna, varav några har tjänat i 30 år och några i så lång tid som 70 år. De berättade vilken glädje det skänkt dem att få predika de goda nyheterna. Det var verkligen uppmuntrande att få höra hur de har övervunnit hinder för att kunna fortsätta i tjänsten. En broder, till exempel, har inte varit overksam i tjänsten på fältet en enda månad under de 43 år som han har tjänat Jehova.

Råd till familjemedlemmar

De fina råd familjemedlemmar fick var verkligen välbehövliga med tanke på det hot som den onda tingens ordning utgör för kristna familjer. Till ungdomarna ställdes frågan: ”Gör ni andliga framsteg?” Många tjänar nu i heltidstjänsten som pionjärer och som beteliter. Men kan fler göra det? Att göra andliga framsteg innebär att sätta Guds vilja främst i livet. Det innebär också att ha goda studievanor och att regelbundet ta del i församlingens verksamhet och i tjänsten på fältet, såväl som att ha goda relationer med de äldre. Det innebär också att man inte finner nöje i någonting som Guds ord förbjuder.

Ett annat tredelat symposium började med den rannsakande frågan: ”Är ditt hem en plats av frid och ro?” En grundförutsättning är att man som äktenskapspartner väljer ett Jehovas vittne som sätter Rikets intressen främst och som lägger i dagen Guds andes frukt. För att ett hem skall bli en plats av frid och ro måste mannen ta ledningen i andliga frågor, och han bör älska sin hustru som sin egen kropp. Hustrun bör stödja och ha djup respekt för sin man. Det är också viktigt att be tillsammans och att inte ge djävulen rum. Barnen kan bidra till att göra hemmet till en plats av frid och ro genom att underordna sig och vara samarbetsvilliga. Familjebanden stärks då familjer studerar bibeln och bibelförklarande litteratur tillsammans. — Psalm 34:12.

Ett välbehövligt tal var det som kom därnäst: ”Är skilsmässa en väg till frid?” Är det lösningen? För världsmänniskor kanske, men inte för Jehovas vittnen! För dem är skilsmässa inte en lättvindig väg ut ur äktenskapsproblem. Hela andemeningen i Guds råd angående äktenskap är att äkta par skall förbli förenade. Skilsmässa har nästan alltid en skadlig inverkan på barnen, och det finns andra dåliga frukter. Skilsmässa utgör rent ut sagt ett medgivande om att den ena äktenskapspartnern eller båda brister i att visa andens frukt. — Galaterna 5:22, 23.

Fina råd gavs till ogifta kristna i talet ”Bör en ogift person känna sig ofullständig?” Inte alls! Eftersom tjänsten för Gud är det centrala i vårt liv, kan vi vara fullständiga oavsett om vi är ogifta eller gifta. Paulus visar i själva verket att det finns vissa fördelar med att vara ogift som kristen. De kan genom att odla förnöjsamhet glädja sig åt gåvan att vara ogift och göra mesta möjliga av den. — 1 Korintierna 7:32—34.

Välbehövliga råd angående ett rent liv

Det allt sämre moraliska klimatet i den här världen har lett till att ett antal vittnen har blivit tillrättavisade eller rentav blivit uteslutna för ett dåligt uppförande. Hur lämpliga var inte de rättframma råd som gavs i frågor som rörde uppförandet! För att få Guds frid måste vi hålla ett öga på vårt uppförande vid alla tider och tillfällen. Detta klargjordes till exempel i talet ”Undvik snarorna i olika former av sällskaplig samvaro”. Bjudningar kan vara mycket trevliga, men om vi inte är försiktiga, kan de lätt inkräkta på teokratisk verksamhet och leda till orenhet. Den ofullkomliga människans hjärta är bedrägligt och redo att utnyttja varje lägligt tillfälle till att leka med omoraliskheten. I synnerhet stora bjudningar utgör en allvarlig fara, och det gör också nedbrytande musik. — 1 Korintierna 15:33.

För att bevara Guds frid måste vi ”Undvika världens dödsbringande ’luft’”. Denna världens ande av själviskhet och olydnad finns överallt omkring oss i likhet med den luft vi inandas. Talet behandlade nio yttringar av denna dödsbringande luft — bland annat lek med omoraliskheten, ytterligheter i fråga om klädsel och frisyr, ett omåttligt bruk av mat och dryck, begivenhet på idrott och stolthet över ras. Om vi fortsätter att inandas denna luft, kommer den att döda oss andligen.

Denna fråga togs vidare upp i talet ”Förblir du ren i varje avseende?” Genom vårdslöshet gör vi oss skyldiga till skrymteri. För att ha ett gott samvete måste vi hålla oss fysiskt, mentalt, moraliskt och andligt rena. Därför måste vi ”hata det som är ont”, ”avsky det onda”. Detta inbegriper avsky för avfällingars propaganda. — Psalm 97:10, NW; Romarna 12:9.

Det fina talet ”Jehovas tuktan frambringar fridsam frukt” är lämpligt att nämna i det här sammanhanget. Jehova är den store tuktaren, och han tuktar oss därför att han älskar oss. Alla behöver vi tuktan. Till och med Guds Son behövde det! (Hebréerna 5:8) Ja, tuktan betyder i grund och botten fostran, inte alltid aga, och för att vi skall få nytta av de många sätt varpå Gud ger sådan fostran måste vi vara ärliga mot oss själva — och bevara oss ödmjuka!

I talet ”Fortsätt med att uppbygga varandra” fick vi fina råd angående vårt tal. Hur stor skada kan vi inte åstadkomma genom ett tanklöst, kritiskt eller klagande tal! Tungan är verkligen svår att tygla. Vi blev mycket lämpligt påminda om att vi inte bör ”tala ... emot varandra”. (Jakob 4:11) Den broderliga kärleken kommer att göra oss försiktiga. Och innan vi yttrar oss kommer den att förmå oss att fråga oss själva: ”Är det jag tänker säga verkligen sant?” ”Måste jag säga det?” ”Kommer det att vara uppbyggande?”

Profetiorna som stöd

I tal efter tal hade påminnelserna och förmaningarna stöd i de inspirerade profetiorna. I talet ”Guds domar — impopulära i världen” framhöll därför talaren att vi inte bara skall predika goda nyheter om ett paradis, utan också i likhet med Jeremia förkunna om Guds kommande domar. (Jeremia, kapitel 6 och 7) Vi uppmanas att göra som Jeremia som frimodigt avslöjade de falska läror som de religiösa ledarna på hans tid lärde ut, liksom de fördärvade seder och bruk som de utövade.

I talet ”En prövningens och sållningens tid” påvisades den nutida tillämpningen av Malaki 3:1—3. Jehovas folk har verkligen blivit renat från falska babyloniska läror och seder och bruk. Bland det positiva som talaren framhöll var att teokratisk ordning infördes och att man fick insikt om att arbetet från hus till hus är av största vikt och betydelse.

Vi hörde också ett fint tal i vilket talaren behandlade Daniel, kapitel 11 och 12. Det var betitlat ”Heliga hemligheter, vars försegling har brutits, ger ett säkert hopp om fred”. Rivaliteten mellan kungen i Nordlandet och kungen i Söderlandet håller jäsningen i världen vid liv. Av Daniels profetia kan vi se att dessa kungar aldrig kommer att upphöra med sina konflikter. Det är endast Mikael som kan införa varaktig fred.

Ett annat tal som stödde sig på de inspirerade profetiorna var ”Världsvid säkerhet under ’Fredens furste’”. I det talet behandlades Jesaja 9:6, 7 med omgivande verser, och det påvisades hur den profetian på ett passande sätt är tillämplig på Jesus Kristus. Talaren sade i sin avslutning att Mikael ”kommer att kröna sin strålande levnadsbana med denna seger vid Harmageddon som utan att förblekna kommer att genljuda i all evighet. ... Gå därför framåt alla ni vittnen för Jehova mot en mer framträdande plats i världen än någonsin tidigare, med fullständig förtröstan på er Gud och hans regerande kung, ’Fredens furste’! Hys ingen som helst fruktan för den nuvarande världskonspirationen. Må ni alla vara till tecken och under till Jehovas ära!” Detta var verkligen ett av sammankomstens mest fängslande tal.

Uppskatta dem som tar ledningen

Ett tvådelat symposium betitlat ”Tillsyningsmän som tjänar fridens intressen” hjälpte oss verkligen att uppskatta dem som tar ledningen. Den förste talaren behandlade de resande tillsyningsmännens uppgift och visade att de sannerligen är värda dubbel heder på grund av sina många plikter. De skall bland annat hålla tal, hjälpa till att lösa problem, öva vänner i att vittna och besöka de fysiskt eller andligt sjuka. Alla resande tillsyningsmän förtjänar sannerligen att vi samarbetar med dem helt och fullt och visar dem en sådan gästfrihet som Lydia visade. — Apostlagärningarna 16:15.

Den andre talaren förklarade vilka plikter de äldste har och vilken uppgift de har i fråga om att främja friden i församlingen. Detta kan de göra genom att förbereda och leda möten, göra herdebesök, sköta dömande funktioner, ta ledningen i tjänsten på fältet och vara goda föredömen i uppförande och familjeliv. Alla vill vi sannerligen visa uppskattning av de förordnade äldste genom att lyda och underordna oss dem, enligt rådet i Hebréerna 13:17.

Talet ”Trakta efter och förvärva en utmärkt ställning” var ett tal som tog upp behovet av kvalificerade äldste med tanke på den stora ökningen av vittnen. Det visade hur alla överlämnade bröder som inte är äldste kan trakta efter större privilegier. I talet blev i synnerhet de som är kvalificerade, men inte ser behovet av att tjäna i större utsträckning, uppmanade att fråga sig själva: Varför håller jag mig tillbaka?

Andra andliga pärlor

Talet ”Är du tillfreds med Jehovas andliga föranstaltningar?” var mycket uppskattat. Vi fick höra bibliska exempel på sådana som uppskattade Guds andliga föranstaltningar och på sådana som inte gjorde det. I den mån vi är medvetna om vårt andliga behov kommer vi att bli tillfreds med Jehovas föranstaltningar och kommer att visa det. Hur? Genom att köpa tid till personligt studium av bibeln och genom att disciplinera oss själva då vi är på möten så att vi får ut mesta möjliga av dem.

En annan sak som kan sägas utgöra en utmaning när det gäller vår andlighet nämndes i talet ”Hur meningsfulla är dina böner?” Det föreslogs att vi skulle fråga oss själva: Har jag låtit mina böner bli ett upprepande av ord, stereotypa eller någonting jag snabbt skyndar mig igenom som om jag var alltför upptagen för att tala med Gud? Vi kommer inför den störste personen i universum, när vi vänder oss till Gud i bön. För att våra böner skall bli meningsfulla måste Gud vara mycket verklig för oss. De måste komma från hjärtat och vara uttryckliga, och de måste vara genomtänkta.

En annan pärla var doptalet: ”Vinn frid med Gud genom överlämnande och dop.” Talaren visade att vårt dop är en högst allvarlig händelse samtidigt som det är en mycket glädjerik upplevelse. Genom dopet vinner vi frid med Gud och blir förordnade som Ordets förkunnare bland Jehovas vittnen. Och vårt överlämnande är inte bara ett åtagande, för vi kan ha och sköta ett antal åtaganden samtidigt. Att vara överlämnad betyder i stället att vi skall vara odelat hängivna den store gudomen, Jehova Gud.

De två bibliska dramerna hörde till de mest populära sammankomstpunkterna. ”Att bevara liv i en tid av hunger” behandlade den rörande skildringen om Josef och hans bröder, ett drama som framkallade många tårar. Josef med sin storsinta, förlåtande ande är ett gott exempel för oss att efterlikna. Skildringen har också profetisk betydelse. Det andra dramat: ”Sök Guds rättfärdighet för att få överleva”, gav kraftfulla och dramatiska råd angående de problem som våra unga kan ställas inför. Det framhöll hur nödvändigt det är att vi håller ett öga på vårt uppförande, att vi sätter Rikets intressen främst och att vi inte är alltför snabba att fälla omdömen om andras motiv.

Det offentliga föredraget: ”Fred till slut — när Gud talar!” var helt i linje med sammankomsttemat. Först avslöjades dårskapen i alla kärnvapenförberedelser och den hopplöshet som från vilken som helst mänsklig ståndpunkt kännetecknar världssituationen. Endast Guds rike kan erbjuda ett verkligt hopp. Vad innebär det att lyssna, när Gud talar? Det innebär inte bara att vi lyssnar noggrant och förstår vad Gud säger, utan också att vi handlar i överensstämmelse med det vi hör honom säga. Då kommer vi inte att bli vilseledda av det bedrägliga utropet: ”Fred och säkerhet!”

Det avslutande talet: ”Rustade av fridens Gud till att göra hans vilja”, medförde att alla sammankomstdeltagarna kunde resa hem väl till mods efter att ha fått njuta av hela denna andliga festmåltid under fyra dagar. Sammankomsten har sannerligen rustat oss som aldrig förr till att göra Guds vilja. Så ”låt oss gå framåt fast beslutna att göra vad? Att kämpa vidare i det storslagna verket att predika om Riket, i det vi verkligen uppskattar Guds frid och fred och allt vad det betyder för oss!”

I Förenta staterna hölls 135 sammankomster på 65 olika platser och på 11 språk. Som mest var det 1.276.578 närvarande, och 12.603 blev döpta. Vid de tre sammankomsterna på Yankee Stadium i New York var det som mest 95.091 närvarande, och 1.110 blev döpta. I Sverige hölls 10 sammankomster på 6 språk, och det var som mest 29.039 närvarande, och 315 blev döpta.

[Ruta på sidan 30]

Litteratur som kom ut vid sammankomsten ”Guds frid”

Den första publikation vi fick var en reviderad upplaga av broschyren ”Se, jag gör allting nytt”, och det pålystes i slutet av talet med samma tema. Den broschyren är nu i fyrfärg, tryckt i stor stil och innehåller fler upplysningar än den gamla. Den bör vara idealisk när det gäller att sätta i gång bibelstudier i människors hem.

Jehovas vittnen — utför enigt Guds vilja världen utöver, en broschyr i fyrfärg och i tidskriftsformat, var den andra publikationen som kom ut. Den är ett utmärkt redskap när det gäller att göra andra förtrogna med våra olika verksamhetsgrenar, och den ger många upplysningar om Jehovas vittnens historia.

Den tredje nyutkomna publikationen var en 192-sidig bibelstudiehandbok som till att börja med skall användas vid våra församlingsbokstudier. Den är betitlad Världsvid säkerhet under ”Fredens furste”.

Kingdom Melodies nr 7 var den fjärde nyheten som presenterades, och alla konventdeltagarna fick njuta av ett utdrag ur bandet.

Alla gladde sig storligen, då de i det avslutande talets avslutande kommentarer fick veta att Watch Tower Publications Index för 1930—1985 skulle gå att anskaffa till hösten. Vilken välsignelse för alla uppriktiga bibelforskare!

[Bilder på sidan 31]

1. Josef såld av sina bröder i ett drama som framfördes vid en sammankomst som koreanska vittnen höll i Förenta staterna

2. Sällskapet Vakttornets president, F. W. Franz, talar vid en av sammankomsterna

3. En del av den uppmärksamma åhörarskaran på Yankee Stadium i New York

4. Tusentals blev döpta som symbol av sitt överlämnande åt Jehova Gud