När regnet inte kommer

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I BRASILIEN

FÖRRA året hemsöktes en stor del av nordöstra Brasilien av svår torka. Enligt tidskriften Veja var hundratusentals nordestinos, som invånarna i den nordöstra delen av landet kallas, ”beroende av regnet som inte kommer”. Torkan förstörde skördarna av ris, bönor och majs, vilket ledde till omfattande hungersnöd — den värsta på 15 år. På en del platser blev det till och med ont om dricksvatten.

Brasilianare är inte främmande för torka. Under landets värsta torka år 1877 svalt omkring 500.000 ihjäl. Den gången svor den brasilianske kejsaren Dom Pedro II att han skulle finna en lösning på problemet med torka, även om han skulle behöva sälja alla juveler i sin krona för att klara det! Detta hände för mer än hundra år sedan; men problemet finns fortfarande kvar. Under förra årets torka beräknade man att omkring tio miljoner människor som bodde i 1.209 städer i nordöstra Brasilien skulle drabbas.

Jehovas vittnen på andra håll reagerar med kärlek

När rapporter om torkan nådde Sällskapet Vakttornets avdelningskontor i Brasilien, vidtogs åtgärder omedelbart. Resande tillsyningsmän sändes ut till de mest drabbade områdena i delstaterna Bahia, Ceará, Paraíba, Pernambuco och Piauí för att bedöma omfattningen av problemet. De resande tillsyningsmännen fann att 900 Jehovas vittnen och personer i dessa områden som studerade Bibeln tillsammans med Jehovas vittnen var i trängande behov av hjälp. En del av dem livnärde sig på en kost av enbart jams, medan andra hade bara ris att äta. En familj hade ingen mat att äta. Det enda de hade var mjölk, som de drack till frukost, lunch och kvällsmat. En kristen syster som lider av cancer måste sälja sin säng för att kunna köpa lite mat. En familj på sex personer hade ätit vad de trodde var deras sista måltid, när hjälp anlände från kristna bröder.

Hjälpkommittéer organiserades omedelbart för att distribuera mat och förnödenheter. Jehovas vittnen i Recife och andra närliggande städer delade generöst med sig till de behövande. Men när mera hjälp behövdes, trädde också kristna i Rio de Janeiro in för att hjälpa sina bröder. På kort tid hade vittnena skänkt 34 ton matvaror och hade betalat kostnaderna för att transportera provianten de 230 milen till Recife.

I huvudstäderna i delstaterna Piauí och Paraíba samlade man snabbt ihop sex ton matvaror. En Rikets sal i staden Fortaleza utsågs till temporär lagringsplats för skänkta matvaror. Men det fanns ett problem. Hur skulle man transportera maten till destinationsorten? En man som inte är ett Jehovas vittne ställde välvilligt sin lastbil till förfogande. Men matkonvojer överfölls och plundrades. Skulle de skänkta varorna nå fram? Vittnena var beslutna att ta reda på det. Med full förtröstan på Jehova körde de lastbilen med mat in i området. Matleveransen anlände lyckligt och väl och mottogs med stor tacksamhet.

Lyckan i att ge hjälp och att få hjälp

De Jehovas vittnen som var engagerade i att organisera hjälpen var lyckliga över möjligheten att få hjälpa sina bröder. En församlingsäldste från São Paulo sade: ”Förra gången det var hungersnöd var vi inte inbjudna att bidra med mat. Hur glada är vi inte att vi fick vara med den här gången!” Vittnen i Fortaleza skrev: ”Vi är mycket lyckliga över att vi har kunnat hjälpa våra bröder, särskilt som vi är förvissade om att vi har glatt Jehovas hjärta. Vi glömmer aldrig orden i Jakob 2:15, 16.” Dessa bibelverser lyder: ”Om en broder eller en syster är naken och inte har mat nog för dagen, och någon av er säger till dem: ’Gå i frid, håll er varma och mätta’, men ni inte ger dem de ting som är nödvändiga för kroppen, till vilken nytta är väl det?”

Ibland fäste de Jehovas vittnen som skänkte proviant uppmuntrande hälsningar på matpaketen. En hälsning löd: ”Kom ihåg löftet i Psalm 72:16 att snart, i Guds nya värld, kommer det att finnas ett överflöd av mat.” Självfallet var de vittnen som drabbats av svält oerhört tacksamma för den hjälp deras bröder gav. Ett Jehovas vittne vars familj mottagit välbehövlig hjälp skrev uppskattande: ”Min familj och jag ser den här hjälpen som ett påtagligt bevis på vår barmhärtige Guds och Faders, Jehovas, kärlek och på hans organisations kärleksfulla omsorg om oss, dess medlemmar. Det har fått oss att känna oss närmare honom och hans folk.”

En bestående lösning

Ironiskt nog är det ingen brist på vatten i nordöstra Brasilien. Det finns en ”sjö” med friskt vatten en bit under markytan och även en stor mängd vatten i reservoarer. Om det vore möjligt att göra dessa vattentillgångar tillgängliga för alla, skulle landet kunna bli ett bördigt jordbruksland.

En dag kommer det problem som plågade kejsar Dom Pedro II att lösas för gott. Den dag kommer då Guds kungarike genom Jesus Kristus skall lösa alla jordens problem, även problemet med hungersnöd. Då får den torkdrabbade marken se uppfyllelsen av Jesajas profetia: ”I vildmarken kommer vatten att ha brutit fram och strömmar på ökenslätten. Och den av hetta förbrända marken kommer att ha blivit som en vassrik göl och den törstiga marken som vattenkällor.” — Jesaja 35:1, 2, 6, 7.

[Ruta/Bilder på sidan 15]

”Gör vad som är gott mot alla”

Aposteln Paulus manade sina medtroende: ”Låt oss ... göra vad som är gott mot alla, men särskilt mot dem som är besläktade med oss i tron.” (Galaterna 6:10) Torkan i Brasilien nyligen gav Jehovas vittnen där tillfälle att omsätta det här rådet i praktiken. De visade kärleksfull omtanke, inte bara om sina medtroende, utan också om andra. Till följd av detta har vissa som tidigare motstått Jehovas vittnens arbete nu börjat omvärdera sin inställning till vittnena.

En man var från början mycket olycklig när hans fru beslöt sig för att studera Bibeln tillsammans med Jehovas vittnen. Så småningom började hustrun tala med andra om sin nyvunna tro. När hungersnöden var som värst kom några Jehovas vittnen från samhället till parets hem med mat. Det gjorde så starkt intryck på mannen att han beslöt att göra något som han hade svurit att han aldrig skulle göra — vara med vid ett möte i Rikets sal. Fastän han fortfarande hade vissa tvivel om Bibelns inspiration, gick denne man som tidigare motstått Jehovas vittnen nu med på att studera Bibeln i sitt hem tillsammans med dem.

Från en annan plats rapporterade vittnena: ”Det förvånade oss att hjälpsändningarna anlände så snabbt. Vi fick mer mat än vi väntat oss. Så sedan vi sett till att våra bröder och deras familjer fått vad de behövde, delade vi ut mat till dem vi studerade Bibeln med, till deras släktingar och också till dem som var grannar till Jehovas vittnen.”

I en by gav vittnena matpaket till en del av sina grannar. En tacksam granne sade: ”Ni gör som Jesus lärde; ni ger utan att förvänta något tillbaka.”

[Bild på sidan 14]

Följderna av torkan

[Bildkälla på sidan 13]

UN/DPI foto: Evan Schneider