Vilka tar droger?

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I SYDAFRIKA

”ALLA tar droger.” Denna överdrift kanske används för att locka den aningslöse till att börja experimentera med illegala droger. Men beroende på hur vi definierar ordet ”droger”, ligger det en viss sanning i det.

Uttrycket ”drog” definieras som ”varje kemisk substans, naturlig eller konstgjord, som kan användas för att påverka uppfattningsförmåga, sinnesstämning eller andra psykologiska tillstånd”. Trots att inte många av de läkemedel som används mot fysiska sjukdomar inbegrips i denna definition, är det en användbar och allmän beskrivning av det som kallas psykoaktiva droger.

Enligt den definitionen är alkohol en drog. Faran ligger i det omåttliga bruket, vilket vi tydligt ser öka. En undersökning bland högskolestuderande i ett västland visade att ”’binge drinking’ är det allvarligaste drogproblemet bland studenterna”. Undersökningen visade att 44 procent av studenterna var ”binge drinkers”.a

Alldeles som det förhåller sig med alkohol är det lagligt att köpa och sälja tobak, trots att det innehåller ett starkt gift, nikotin. Enligt Världshälsoorganisationen dödar rökningen ungefär fyra miljoner människor om året. Ändå är tobaksmagnaterna mycket förmögna och högt ansedda samhällsmedborgare. Cigarettrökning är också oerhört beroendeframkallande, kanske mer än många av de illegala drogerna.

På senare år har flera länder förbjudit tobaksreklam och gjort andra inskränkningar. Men många betraktar fortfarande rökning som ett acceptabelt inslag i umgängeslivet. Rökningen fortsätter att glamoriseras av filmindustrin. När man vid University of California i San Francisco granskade de mest inkomstbringande filmerna 1991–1996, såg man att 80 procent av de manliga huvudrollsinnehavarna spelade personer som rökte.

”Säkra” droger?

Läkemedel har hjälpt många, men de kan också missbrukas. Det händer att läkare skriver ut mediciner alltför lätt, eller också pressas de av patienterna till att skriva ut mediciner som egentligen inte behövs. En läkare sade: ”Läkare tar sig inte alltid tid att sätta sig ner tillsammans med patienten för att ta reda på vad som orsakat symtomen. Det är enklare att säga: ’Ta de här tabletterna.’ Men man gör ingenting åt själva huvudproblemet.”

Även receptfria läkemedel, som acetylsalicylsyra och paracetamol (Alvedon och Panodil), kan, om de missbrukas, ge upphov åt allvarliga biverkningar. Över 2 000 personer världen över dör varje år till följd av att de har missbrukat paracetamol.

Enligt den definition som nämndes tidigare är koffeinet i te och kaffe också en drog, även om vi knappast betraktar det som en sådan, när vi dricker vårt morgonkaffe eller morgonte. Och det vore absurt att betrakta sådana socialt accepterade drycker som te eller kaffe på samma sätt som tunga droger som heroin. Det vore som att jämföra en liten kattunge med ett vildsint lejon. Men det finns hälsoexperter som menar att det kan vara skadligt att vanemässigt dricka mer än fem koppar kaffe eller nio koppar te om dagen. Vidare är det så att om man plötsligt skulle dra ner på ett mycket högt kaffe- eller teintag, kan man få vissa abstinenssymtom, som en kvinna som brukade dricka mycket te. Hon berättar att hon ”kräktes, fick svår huvudvärk och blev känslig för ljus”.

Otillåtet bruk av droger

Ett mer kontroversiellt ämne är bruket av droger inom idrotten. Detta underströks vid cykeltävlingen Tour de France 1998, när de nio cyklisterna i topplaget diskvalificerades för att ha använt prestationshöjande medel. Idrottsmän har hittat på många olika sätt att klara sig igenom dopingkontrollerna. Tidskriften Time rapporterar att några till och med har gått så långt att de har gjort ”’urintransplantationer’, dvs. [att] någon annans ’rena’ urin sprutas in i deras urinblåsa via en kateter, en ofta smärtsam metod”.

Ännu har vi inte nämnt den förbryllande samlingen illegala droger som brukar kallas partydroger. Till dessa hör marijuana, ecstasy (metylendioxymetamfetamin, eller MDMA), LSD (lysergsyradietylamid), ”uppåttjack” (stimulerande medel som kokain och amfetaminer), ”neråttjack” (lugnande medel) och heroin. Vi får inte heller glömma olika medel som sniffas, till exempel lim och bensin, som är populära bland ungdomar. Naturligtvis är dessa medel inga förbjudna ämnen och är lätta att få tag i.

Den vanliga bilden av en mager drogmissbrukare som ”tar en sil” i ett sjabbigt rum kanske inte är så korrekt. Många som går på droger kan fortfarande uppträda relativt normalt i vardagslivet, även om deras missbruk utan tvivel påverkar deras livskvalitet i högre eller lägre grad. Likväl bör vi inte bagatellisera den mörkare sidan av drogvärlden. En skribent beskriver hur en del kokainmissbrukare ”kan ta flera ’silar’ i följd och hur deras kroppar blir fulla av sår och nålstick”.

Efter en tydlig nedgång i slutet av 1980-talet är bruket av illegala droger på uppgång igen världen över. I tidskriften Newsweek kunde man läsa: ”Myndigheterna är överrumplade av en våldsam ökning av narkotikasmugglingen och en ökning av nästan alla former av drogmissbruk, och de klagar över den rådande bristen på de resurser — och den information — som behövs för att bekämpa problemen.” I tidningen The Star, som ges ut i Johannesburg i Sydafrika, kunde man läsa att enligt regeringens statistik ”är en av fyra som bor i Sydafrika beroende av alkohol eller narkotika”.

FN:s forskningsinstitut för social utveckling (UNRISD) påpekar att ”de som framställer och langar droger ... har organiserat sig i global skala och placerar en stor del av sina vinster i finanscentra som kan erbjuda diskretion och god avkastning på investeringar. ... Narkotikalangare kan nu tvätta svarta pengar genom att elektroniskt och med få nationella kontroller flytta dem runt i världen.”

Det verkar som om många amerikaner kommer i kontakt med kokain dagligen, även om det är omedvetet. I en artikel i tidskriften Discover hette det att de flesta amerikanska sedlar bär spår av drogen.

Faktum är att i dag har bruket av mediciner och narkotiska medel, däribland de som är illegala, blivit accepterat av många och betraktas som en del av vardagen. När man tänker på vilken skada såväl illegala droger som tobak och alkohol kan orsaka, uppstår givetvis frågan: Varför missbrukar man droger? När vi begrundar den här frågan, är det på sin plats att vi funderar över hur vi själva ser på droger.

[Fotnot]

[Bild på sidan 3]

Alkoholmissbruk är ett stort problem bland många högskolestuderande

[Bild på sidan 5]

Många betraktar cigaretter och ”partydroger” som ofarliga

Varför är drogmissbruk så utbrett?

”JAG var 13 år, och systern till min bästa kompis bjöd hem oss en kväll. Alla började röka marijuana. Först tackade jag nej, men när cigaretten hade gått runt några gånger provade jag också.” Det var så Michael, som bor i Sydafrika, kom i kontakt med droger.

”Jag kommer från en konservativ familj, där alla i sitt yrke sysslar med klassisk musik. Jag spelade i en orkester, och en av musikerna brukade röka marijuana under pauserna. I flera månader tjatade han på mig att jag skulle prova på det också. Till slut gjorde jag det, och sedan började jag röka marijuana regelbundet.” Det var på det sättet Darren, som kommer från Canada, började använda droger.

Efter marijuana fortsatte båda med andra droger, sådana som LSD, opium och stimulantia. Numera är de drogfria, och när de ser tillbaka, medger de att det var påtryckningarna från kompisarna som var den främsta orsaken till att de började missbruka droger. ”Jag trodde aldrig att jag skulle börja använda droger”, säger Michael, ”men det här var de enda vänner jag hade, och det är naturligt att man gör som de.”

Underhållningsvärlden

Kamrattryck är en bidragande orsak till att många börjar med droger, och särskilt utsatta är de unga. Dessutom påverkas de av sina idoler i underhållningsvärlden, vilka har ett starkt inflytande på sina unga fans.

I synnerhet underhållningsindustrin är drabbad av drogmissbruket. Det är vanligt att framstående musiker någon gång under sin karriär kommer i kontakt med tunga droger. Många filmstjärnor blir också drogmissbrukare.

Artister kan få droger att framstå som någonting glamoröst, och ungdomar finner det svårt att stå emot detta. Tidskriften Newsweek rapporterade 1996: ”Seattles gator är fulla med ungdomar som har flyttat dit för att börja med heroin, bara för att Cobain [en rockmusiker] gjorde det.”

Drogvärlden glorifieras i tidskrifter och filmer och på TV. Därtill har vissa framträdande designers i modevärlden helst använt modeller med en mager och utmärglad look — just för att de ser ut som missbrukare.

Varför börjar en del knarka?

Det är ett antal andra faktorer som bidrar till det ökande drogmissbruket. Det kan vara desillusionering, depression och bristen på en mening i livet. Andra orsaker kan vara ekonomiska problem, arbetslöshet och att föräldrarna har varit dåliga föredömen.

Somliga som har problem med mänskliga relationer använder droger för att kunna klara av sociala situationer. De tror att droger kan förbättra deras självförtroende och att de får dem att känna sig mer öppna och omtyckta av andra. Andra missbrukar droger för att slippa ta ansvar och ordna upp sitt liv.

Långtråkighet är en annan orsak till att ungdomar börjar med droger. I boken The Romance of Risk—Why Teenagers Do the Things They Do kommenteras långtråkigheten och bristen på föräldratillsyn: ”Pojkar och flickor kommer hem efter skolan, och det är ingen hemma. Det är inte konstigt att de känner sig ensamma och inte vill vara ensamma. De umgås med kompisar, men till och med när de är tillsammans känner de sig uttråkade. Det blir mycket TV-tittande, musikvideor och Internet i jakten efter något spännande. Rökning, drogmissbruk och alkohol kan lätt bli en del av den här bilden.”

Michael, som nämndes tidigare, säger angående bristen på föräldratillsyn i hemmet: ”Vi hade ett lyckligt familjeliv. Vi hade ovanligt starka familjeband. Men båda mina föräldrar arbetade, och ingen såg till oss på dagarna. Vi fick dessutom stor frihet av våra föräldrar. Vi fick ingen fostran. Mina föräldrar hade ingen aning om att jag använde droger.”

Många som har blivit fast i bruket fortsätter att använda droger av den enkla orsaken att de tycker om det. Michael, som använde droger dagligen, berättar hur han påverkades: ”Jag levde i en drömvärld. Jag kunde fly från alla mina problem. Jag kände mig aldrig hotad. Allting var så vackert.”

En annan före detta drogmissbrukare, som heter Dick och som kommer från Sydafrika, beskriver vilken effekt marijuana hade på honom, när han började använda det vid 13 års ålder: ”Jag skrattade åt alla skämt. Allting var skojigt.”

Varningar om vilken skada droger kan medföra tycks inte avskräcka ungdomar. Många tänker: ”Det händer inte mig.” I boken Talking With Your Teenager förklaras det varför tonåringar struntar i varningarna: ”De är så friska och fulla av liv att de inte tror att deras hälsa kommer att ta skada. Den här känslan av ’osårbarhet’ är mycket vanlig under uppväxttiden. Tonåringar ser lungcancer, alkoholism och beroende av tung narkotika som sådant som bara drabbar äldre personer, inte dem själva.” Många är helt enkelt omedvetna om farorna, vilket understryks av den popularitet som drogen ecstasy har fått. Vad är ecstasy?

Ecstasy och ravescenen

Den amfetaminbaserade drogen MDMA, känd som ecstasy, är en populär drog på så kallade ravepartyn, danstillställningar som pågår hela natten. De som säljer ecstasy vill gärna ge sken av att det är ett säkert sätt att få en euforisk upplevelse plus att man får gränslös energi, så att man orkar dansa hela natten. Drogen hjälper dansarna att hålla i gång i flera timmar tills de slutligen uppnår vad en skribent beskrev som ”ett tranceliknande tillstånd”. En flicka förklarade vad hon tyckte var tjusningen med ecstasy: ”Den pirrande känslan börjar i tårna, och man sveps in i en otrolig värme och kärlek, medan den sakta stiger upp till huvudet.”

Hjärnröntgen av personer som regelbundet använder ecstasy har gett fysiska bevis för att det inte är den ofarliga drog som den påstås vara. Ecstasy skadar nervtrådar i hjärnan och minskar serotoninhalten. Risken finns att skadorna blir bestående. Med tiden kan detta leda till depression och minnesförlust. Några dödsfall har rapporterats bland sådana som använder ecstasy. Det finns dessutom flera knarklangare som blandar ecstasy med heroin för att deras kunder skall bli beroende.

Hur lätt är det att få tag i droger?

I många länder har priserna på droger sjunkit i takt med att tillgången har ökat. Detta beror delvis på politiska och ekonomiska förändringar. Sydafrika är ett typiskt exempel, där politiska förändringar har lett till ökad handel och ett ökat utbyte med andra länder. Detta jämte dåliga gränskontroller har bidragit till att narkotikahandeln fått ett uppsving. Med ökad arbetslöshet är det tusentals personer som har blivit beroende av den illegala droghandeln för att få en inkomst. Där det förekommer mycket droger är det också vanligt med våldsbrott. En tidning visar att det finns skolbarn i provinsen Gauteng i Sydafrika — en del inte mer än 13 år — som står under polisbevakning därför att de handlar med droger. Ett antal skolor i området har börjat drogtesta eleverna.

Vad är grundorsaken?

Det är tydligt att det finns många orsaker till att människor missbrukar droger. Men allt detta är symtom på ett djupare problem, en grundorsak. Ben Whitaker nämner detta i sin bok: ”Den nutida utbredningen av drogmissbruket är en varningssignal om fel och brister i vårt samhälle, förutom ensamhet och förtvivlan: varför skulle annars ett så stort antal begåvade och privilegierade människor fly verkligheten och ta droger?”

Det är en bra fråga som får oss att inse att vårt materialistiska, prestationsinriktade samhälle ofta misslyckas när det gäller att fylla våra känslomässiga och andliga behov. Också de flesta religioner har varit ur stånd att fylla dessa behov, eftersom de har förbisett grundorsaken till människans problem.

Vi måste upptäcka och ta itu med denna grundorsak innan vi kan finna den enda bestående lösningen på drogproblemet. Detta kommer att behandlas i följande artikel.

[Bild på sidan 7]

Drogmissbruk förhärligas ibland av ”kändisar”

[Bilder på sidan 7]

Den moderna musikens värld är genomsyrad av drogmissbruk

[Bilder på sidan 8]

Drogen ecstasy brukar gå att få tag på vid ravepartyn

[Bildkällor]

AP Photo/Greg Smith

Gerald Nino/U.S. Customs

Drogmissbruk — Det finns en lösning!

”STORT beslag av kokain i vinflaskor.” Ja, så löd rubriken till en artikel som berättade om hur polisen i Johannesburg i Sydafrika hade beslagtagit en container innehållande 11 600 flaskor sydamerikanskt vin. I vinflaskorna hade gömts mellan 150 och 180 kilo kokain. Det här tros vara det största beslaget av kokain som dittills gjorts i detta land.

Det kanske låter uppmuntrande att man gjort sådana fynd, men sanningen är den att polisen lyckas beslagta bara 10–15 procent av de illegala drogerna världen över. Det är sorgligt, men det är som när en trädgårdsmästare klipper av några blad från en snabbt växande ogräsplanta men låter rötterna vara kvar i jorden.

De stora vinsterna som gjorts på droger hindrar myndigheternas ansträngningar att stoppa produktionen och försäljningen. Enbart i USA beräknas den illegala droghandeln årligen omsätta flera miljarder dollar. Med så mycket pengar på spel är det inte förvånande att polis och myndighetspersoner, till och med några med höga befattningar, är beredda att ta mutor.

Alex Bellos, som arbetar för The Guardian Weekly, rapporterade att i Brasilien hade en regeringsutredning avslöjat ”tre kongressledamöter, 12 stadsfullmäktige och tre borgmästare ... , och dessa fanns med i en lista på över 800 personer som påstås vara involverade i organiserad brottslighet och droghandel i Brasilien”. Med på listan fanns också ”poliser, advokater, affärsmän och jordägare från 17 av de 27 delstaterna”. En professor i statskunskap vid universitetet i Brasília kommenterade dessa upptäckter: ”Det är en enorm anklagelse mot alla delar av det brasilianska samhället.” Detsamma kanske kan sägas om många andra samhällen där droger har ett starkt grepp. Marknadens lagar om tillgång och efterfrågan är det som ger näring åt problemet.

En del förespråkar legalisering av vissa droger och pekar på de obetydliga resultat lagliga inskränkningar har gett. Den allmänna uppfattningen är att det skall vara tillåtet att inneha små mängder för eget bruk. Man anser att detta skulle göra det lättare för myndigheterna att ha kontroll och skulle minska de stora vinster som knarkbaronerna gör.

Några lyckas

En del missbrukare kan genom avgiftning bli fria från drogerna och förbättra sin fysiska hälsa. Men risken finns att när de återvänder till sin vanliga miljö kommer de att frestas att åter börja med drogerna. Författaren Luigi Zoja förklarar varför: ”Det är omöjligt att bara utrota ett beteende, om man inte samtidigt ändrar patientens sätt att tänka.”

Darren, som nämndes i den förra artikeln, fann ett nytt ”sätt att tänka” som förändrade hans liv. Han berättar: ”Jag var ateist, men trots att jag gick på droger från morgon till kväll, kom jag med tiden fram till att det måste finnas en Gud. Under en period på två eller tre månader försökte jag göra mig fri från droger, men mina vänner lät mig inte göra det. Fastän jag fortfarande använde droger, började jag läsa Bibeln varje kväll, innan jag gick och lade mig. Jag umgicks mindre med mina vänner. En kväll var min rumskamrat och jag väldigt höga på droger. Jag nämnde att jag läste Bibeln. Följande morgon ringde han till sin bror, som var ett Jehovas vittne. Denne föreslog att vi skulle ta kontakt med ett Jehovas vittne som bodde i samma stad som vi, och jag beslöt mig för att gå dit.

Vi samtalade till klockan elva på kvällen, och när jag gick därifrån hade jag med mig en hel hög bibelstudielitteratur. Jag började studera Bibeln tillsammans med honom, och jag upphörde med mitt narkotika- och tobaksmissbruk. Omkring nio månader senare blev jag döpt som ett Jehovas vittne.”

Att upphöra med sitt missbruk är inte lätt. Michael, som nämndes i föregående artikel, berättar vilka svårigheter han fick när han slutade ta droger efter 11 års missbruk: ”Jag hade väldigt svårt att äta och gick därför ner i vikt. Jag hade problem med stickningar och svettningar och såg en ’aura’ runt människor. Jag kände ett enormt begär efter att börja med droger igen, men att jag drog mig närmare Jehova i bön och studerade Bibeln hjälpte mig att förbli drogfri.” Dessa tidigare drogmissbrukare är överens om att det var nödvändigt för dem att helt bryta med sina tidigare kamrater.

Varför mänskliga försök misslyckas

Illegalt bruk av droger är bara en sida av ett större globalt problem. Hela världen står under ett mycket starkt inflytande som underblåser ondska, våld och grymhet. Bibeln säger: ”Hela världen befinner sig i den ondes våld.” (1 Johannes 5:19) ”Den onde” identifieras av aposteln Johannes i Uppenbarelseboken 12:9: ”Så blev den store draken nerslungad, den ursprunglige ormen, han som kallas Djävul och Satan, han som vilseleder hela den bebodda jorden; han slungades ner till jorden, och hans änglar slungades ner med honom.”

Förutom sina egna svagheter måste människan kämpa mot denne mäktige fiende. Det var Satan som orsakade människans fall. Han är besluten att bringa ytterligare fördärv över människorna och att vända dem bort från Gud. Att få dem att missbruka droger tycks vara en del av hans taktik. Han handlar i stor vrede, eftersom han vet att ”han har en kort tidsfrist”. — Uppenbarelseboken 12:12.

Vad är Guds lösning?

Bibeln visar vad som är Skaparens kärleksfulla anordning för att friköpa människorna från deras syndfulla tillstånd. I Första Korinthierna 15:22 läser vi: ”Alldeles som alla dör i Adam, så skall också alla göras levande i Kristus.” Jesus kom villigt till jorden som en fullkomlig människa och offrade sitt jordiska liv för att friköpa människorna från syndens och dödens verkningar.

Att få veta orsaken till att vi dör men också lösningen på människans problem har gett många motivation och mod att bryta sig loss från drogmissbruk. Men Bibeln gör mer än att bara hjälpa oss att själva ta itu med drogproblemen nu. Den berättar om den tid då Satans inflytande är borta och hela världens missförhållanden, däribland drogmissbruket, kommer att försvinna för gott.

Uppenbarelseboken beskriver ”en flod med livets vatten, klar som kristall, som flöt ut från Guds och Lammets tron”. (Uppenbarelseboken 22:1) Den här symboliska floden är en bild av Guds anordning genom Jesus Kristus för att återföra människan till fullkomligt liv på en paradisisk jord. Uppenbarelseboken berättar om livets träd som blomstrar vid floden och säger vidare: ”Trädens löv tjänade till botande av nationerna.” (Uppenbarelseboken 22:2) Dessa symboliska blad är en bild av Jehovas läkande anordningar för att återge mänskligheten andlig och fysisk fullkomlighet.

Till slut kommer människan att ha blivit fri, inte bara från drogmissbruk, utan också från alla andra missförhållanden och problem som plågar henne i denna så fördärvade världsordning!

[Ruta/Bild på sidan 9]

Hur ofarligt är marijuana?

I ett antal länder överväger man att legalisera marijuana, huvudsakligen av medicinska skäl. Man har upptäckt att drogen lindrar det illamående som orsakas av kemoterapi, och den hjälper tydligen aidssjuka att övervinna aptitlöshet. Den har också använts som smärtstillande medel.

Det råder oenighet om dessa forskningsrön, men tester som tidskriften New Scientist har rapporterat om har fastslagit några av marijuanans skadliga effekter.

Vid ett test som gjordes vid Harvarduniversitetet i USA jämfördes en grupp som dagligen rökte marijuana med en grupp som inte använde det så ofta. Man fann ingen större skillnad i de vanliga intelligenstesten. Men när anpassningsförmågan testades, fick de som ofta använde marijuana mycket sämre resultat.

Vid ett annat universitet testades en grupp som regelbundet rökte marijuana och en grupp cigarettrökare under en 15-årsperiod. Marijuanarökarna brukade röka tre eller fyra marijuanacigaretter om dagen, medan cigarettrökarna rökte 20 cigaretter eller mer om dagen. Lika stor andel från båda grupperna drabbades av hosta och bronkit. När man undersökte lungorna, fann man liknande cellskador hos båda grupperna.

Även om marijuanarökarna inte alls rökte lika ofta, fann man att en enda marijuanacigarett frigör tre gånger så mycket tjära som en cigarett. Vidare rapporterade New Scientist: ”Marijuanarökare drar djupare halsbloss och håller andan längre.”

Dessutom fann man att immunceller från marijuanarökarnas lungor hade 35 procent mindre förmåga att bekämpa bakterier än cigarettrökarnas celler.

[Bildkälla]

U.S. Navy photo

[Ruta på sidan 11]

”En smärtsam anklagelse” mot föräldrarna

En ledarskribent på den sydafrikanska tidningen Saturday Star uttryckte oro över det ökade drogmissbruket bland ungdomar i Sydafrika och skrev:

”Att våra barn gör detta [tar droger] är ofta en smärtsam anklagelse mot oss som föräldrar och mot samhället i allmänhet. Vecka in och vecka ut sliter vi för att tjäna pengar och tillber i den materiella framgångens tempel. Våra barn är en belastning på vår tankeverksamhet och tär på våra krafter. Och hur är det med kvalitetstiden? Det är enkelt att bara ge dem lite pengar för att slippa dem en stund. Det är lättare än att ta sig tid och lyssna på dem — på deras farhågor, deras förhoppningar, deras oro. I kväll, när vi sitter på restaurangen eller kopplar av framför TV-n, har vi då någon aning om vad de gör?”

Eller, skulle vi kanske kunna tillägga, vad som rör sig i deras sinne?

[Bild på sidan 10]

Många har blivit motiverade att bryta sig loss från sitt drogmissbruk