En värld förslavad under droger

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I SPANIEN

ETT nyfött barn skriker på ett sjukhus i Madrid. En sköterska försöker desperat att lugna det, men förgäves. Barnet lider av ångest orsakad av heroinabstinens. Vad värre är, barnet är dessutom hiv-positivt. Modern var heroinmissbrukare.

En mor från Los Angeles kör av misstag sin bil in på en gata som kontrolleras av ett gäng knarklangare. Hon möts av en spärreld av kulor, som dödar hennes lilla dotter.

Tusentals kilometer därifrån, i Afghanistan, odlar en bonde ett fält med vallmo. Det har varit ett bra år; produktionen har ökat med 25 procent. Opiumvallmo ger bra betalt, och bonden och hans familj kämpar för att överleva. Men dessa vackra växter kommer att förvandlas till heroin, och heroin förstör liv.

En blyg tonårig flicka i Sydney i Australien brukar gå till ett diskotek varje lördagskväll. Förut tyckte hon att det var svårt att blanda sig med de övriga, men på sista tiden har ett piller som kallas ecstasy gett henne bättre självförtroende. De piller hon tar har smugglats till Australien från Nederländerna, men man har också börjat framställa sådana i laboratorier inom landet. Ecstasy gör att musiken låter bättre, och hon förlorar alla hämningar. Hon känner sig till och med mer attraktiv.

För Manuel, en härdad bonde som förtjänar sitt uppehälle genom sitt lilla lantbruk i Anderna, blev livet lite lättare när han började odla koka. Manuel skulle helst vilja sluta odla denna gröda, men han är rädd för att detta skulle reta de hänsynslösa män som kontrollerar kokaproduktionen i området.

Detta är bara några av de människor som finns bakom det droggissel som håller på att förstöra vår planet. Vare sig dessa personer är konsumenter, producenter eller bara oskyldiga personer som står vid sidan om, håller drogerna obarmhärtigt på att ta över deras liv.

Hur stort är drogproblemet?

FN:s generalsekreterare, Kofi Annan, konstaterar: ”Droger håller på att ödelägga vårt samhälle; de ger upphov åt kriminalitet, sprider sådana sjukdomar som aids och förgör vår ungdom och vår framtid.” Han tillägger: ”I dag beräknas det finnas 190 miljoner drogmissbrukare i hela världen. Inget land är skyddat. Och inget land kan hoppas att på egen hand kunna stoppa droghandeln inom sina gränser. Globaliseringen av droghandeln kräver ett internationellt ingripande.”

Något som ytterligare har förvärrat situationen är de så kallade ”designer drugs”a som på senare tid har kommit ut på marknaden. Dessa syntetiska kemiska föreningar gör den som använder drogen ”hög”, dvs. de ger en euforisk känsla. Eftersom ”designer drugs” kan framställas billigt nästan var som helst, står polisen i praktiken maktlös i sina försök att få kontroll över detta. År 1997 slog FN:s narkotikakommission larm om att dessa syntetiska droger i många länder har blivit en del av den ”breda konsumentkulturen” och att de måste betraktas som ett ”enormt hot mot det internationella samhället under nästa århundrade”.

De nyare drogerna är inte svagare än deras föregångare. Crack-kokain är ännu mer beroendeframkallande än kokain. Nya sorters cannabisb har större hallucinogena effekter, och en ny ”designer drug” som kallas ”ice” hör kanske till de skadligaste av alla.

Drogpengar och drogmakt

Även om drogmissbrukare är i minoritet, är de tillräckligt många för att knarkbaronerna skall få en oerhörd makt, dvs. de män som organiserar framställningen och distributionen av droger. Dessa samvetslösa individer bedriver skumraskaffärer som har blivit den mest lukrativa — och praktiskt taget den största — affärsverksamheten i världen. Narkotikahandeln står nu kanske för omkring 8 procent av all internationell handel, mer än 3.000 miljarder kronor om året. De drogpengar som är i omlopp i världen gör att gangstrar blir rikare, medan poliskårer korrumperas och politiker mutas, och de bidrar också till att finansiera terrorism.

Finns det något man kan göra för att få stopp på drogproblemet? I vilken utsträckning påverkar narkotikahandeln din plånbok, din säkerhet och dina barns liv?

[Fotnoter]

[Karta på sidorna 4, 5]

(För formaterad text se publikationen)

Framställning av och handel med narkotika i världen

VIKTIGA PRODUKTIONSOMRÅDEN:

Cannabis — marijuana och hasch

Heroin

Kokain

Bilarna visar de stora handelsvägarna.

Hur illegala droger påverkar ditt liv

PRECIS som röta som angriper träbjälkarna i ett hus, kan droger fräta sönder hela strukturen i ett samhälle. För att det mänskliga samhället skall fungera på rätt sätt, måste det ha stabila familjer, friska arbetare, pålitliga regeringar, ärliga poliser och laglydiga invånare. Narkotikan har ett fördärvligt inflytande på alla dessa grundläggande beståndsdelar.

Ett skäl till att regeringar har förbjudit bruket av icke-medicinska droger är den skada de tillfogar medborgarnas hälsa. Varje år dör tusentals drogmissbrukare av en överdos. Många fler dör av aids. Ja, 22 procent av alla hiv-smittade i världen är missbrukare som har använt infekterade nålar. Vid en FN-konferens nyligen varnade Nasser Bin Hamad Al-Khalifa, från Qatar, av goda skäl för att ”det globala samhället håller på att bli en gemensam gravplats för miljoner människor till följd av handeln med illegala droger”.

Men det är inte bara missbrukarnas hälsa som påverkas. Cirka 10 procent av alla barn som föds i USA har i livmodern utsatts för droger av något slag — i de flesta fall kokain. Plågsamma abstinensbesvär är inte det enda problemet som de drabbas av; nyfödda barn som har utsatts för droger i moderlivet kan få andra skador — både mentala och fysiska.

Lättförtjänta pengar — omöjliga att motstå

Känner du dig trygg och säker efter mörkrets inbrott där du bor? Om du inte gör det, beror det sannolikt på att det finns narkotikalangare i omgivningen. Rån och gatuvåld hör samman med droger. Drogmissbrukare tillgriper ofta kriminalitet och prostitution för att finansiera sin vana, samtidigt som rivaliserande gatugäng slåss och dödar för att behålla kontrollen över narkotikahandeln. Det är inte alls förvånande att polisen i många städer anser droger vara en bidragande orsak till de flesta mord som man utreder.

I vissa länder har rebeller sett fördelar med att tränga sig in på den lukrativa drogmarknaden. En stor gerillagrupp i Sydamerika får nu in halva sin inkomst genom att skydda narkotikahajar. ”De inkomster som handeln med illegala droger ger finansierar några av världens mest våldspräglade religiösa och etniska konflikter”, rapporterar FN:s internationella narkotikakontrollprogram.

Tragedier på grund av droger

Drogmissbrukarna gör gatorna osäkra på andra sätt. ”Att köra bil när man är påverkad av marijuana eller LSD kan vara lika farligt som att köra alkoholpåverkad”, skriver Michael Kronenwetter i sin bok Drugs in America. Det är inte heller förvånande att missbrukare löper tre eller fyra gånger så stor risk att bli inblandade i olyckor på arbetet.

Men det är sannolikt i hemmet som drogerna gör mest skada. ”Familjeproblem har ofta samband med drogmissbruk”, konstaterar World Drug Report. Föräldrar som drivs av sitt drogbegär kan sällan erbjuda sina barn ett tryggt familjeliv. Till och med bindningen förälder-barn — som är så viktig de första veckorna i ett barns liv — kan hämmas. Dessutom ådrar sig föräldrar som är missbrukare ofta skulder och börjar därför stjäla från sina vänner och sin familj, och det kanske slutar med att de mister sitt arbete. Många barn som växer upp under sådana här förhållanden flyr ut på gatan — eller börjar rentav själva med droger.

Drogmissbruk kan också leda till att missbrukaren misshandlar sin äktenskapspartner eller sina barn. Kokain kan, när det kombineras med alkohol, framkalla ett våldsamt beteende hos en person som i normala fall är ganska lugn. Enligt en kanadensisk undersökning som gjorts bland kokainmissbrukare var det 17 procent av de tillfrågade som medgav att de blev aggressiva efter att ha tagit drogen. Dessutom visar en rapport om barnmisshandel i New York att 73 procent av de barn som hade misshandlats till döds hade föräldrar som använde narkotika.

Korruption och föroreningar

Familjer kan försvagas av droger, och detsamma gäller regeringar. I det här fallet är det drogpengarna snarare än själva drogerna som förgiftar systemet. ”Drogerna har korrumperat regeringstjänstemän, polisen och armén”, klagade en ambassadör från ett sydamerikanskt land. Han tillägger att den stora mängd pengar som är i omlopp utgör ”helt enkelt en alltför stor frestelse” för dem som tjänar nätt och jämnt så att de klarar sig.

I land efter land har domare, borgmästare, poliser och till och med narkotikapoliser fångats i korruptionssnaran. Politiker som kanske har fått sina valkampanjer finansierade av knarkbaroner vänder dövörat till när krav framförs om kraftåtgärder mot narkotikahandeln. Många ärliga tjänstemän som modigt har bekämpat droghandeln har mördats.

Till och med jordmånen, våra skogar och de djurarter som lever där blir lidande på grund av det globala droggisslet. En stor del av opium- och kokainproduktionen är koncentrerad till två områden som är särskilt känsliga för miljöförstöring: regnskogarna i västra Amazonas och i Sydostasien. Förödelsen på dessa platser har varit omfattande. Också lovvärda försök att utrota narkotikagrödor har lett till stora skador på grund av de skadliga växtgifter som används.

Vem betalar?

Vem får betala för alla de skador som drogerna ger upphov åt? Det får vi alla göra. Ja, vi får alla betala för minskad produktivitet, behandlingskostnader, stulen eller skadad egendom och kostnader för att upprätthålla lag och ordning. I en rapport från amerikanska arbetsdepartementet beräknas att ”drogmissbruk på arbetsplatsen kanske kostar det amerikanska affärslivet och industrin mellan 75 miljarder och 100 miljarder dollar om året ... i förlorad arbetstid, olyckor och högre kostnader för sjukvård och kompensation till arbetarna”.

Allt detta får i slutändan skattebetalarna och konsumenterna betala. En undersökning som gjordes i Tyskland 1995 visar att den totala årliga kostnaden som drogmissbruket orsakar i det landet är cirka 1.000 kronor per invånare. I USA var siffran ännu högre — cirka 2.500 kronor per person.

En långt större kostnad är dock de skador som droger orsakar samhället socialt. Vem skulle kunna räkna ut kostnaden för alla familjer som upplöses, alla barn som misshandlas, alla tjänstemän som blir korrumperade och alla de människor som dör i förtid? Vad blir kostnaden i form av mänskligt lidande? Följande artikel kommer att behandla hur droger påverkar missbrukarnas liv.

[Ruta på sidan 7]

DROGER OCH BROTTSLIGHET

DROGER HAR ANKNYTNING TILL BROTTSLIGHET PÅ MINST FYRA OLIKA SÄTT:

1. Innehav och hantering av narkotika i annat än medicinskt syfte är lagbrott i nästan varje land i världen. Enbart i USA anhåller polisen varje år cirka en miljon personer anklagade för narkotikabrott. I vissa länder dränks rättssystemet i en våg av anmälningar om narkotikabrott som polisen och domstolar inte hinner behandla.

2. Eftersom narkotika är mycket dyrt, tillgriper missbrukare ofta kriminella handlingar för att kunna betala sitt missbruk. En kokainmissbrukare kan behöva så mycket som 10.000 kronor i veckan till sitt missbruk! Det är ingen överraskning att antalet fall av inbrott, rån och prostitution ökar snabbt när narkotikan har fått fäste i ett samhälle.

3. Andra brott begås för att främja narkotikahandeln, en av de mest lukrativa affärsverksamheterna i världen. ”Handeln med illegala droger och den organiserade brottsligheten är mer eller mindre beroende av varandra”, heter det i World Drug Report. För att narkotikan smidigt skall kunna transporteras från ett område till ett annat försöker narkotikahajarna muta eller skrämma tjänstemännen. Somliga har till och med en egen armé. De stora vinster som knarkbaronerna gör skapar också problem. Deras enorma tillflöde av pengar skulle lätt kunna binda dem vid brottet om inte pengarna tvättades; man tar därför hjälp av banker och advokater för att dölja spåren av drogpengarna.

4. Under drogernas inflytande kan människor drivas till att begå brottsliga handlingar. Familjemedlemmar kan bli misshandlade av kroniska missbrukare. I vissa afrikanska länder som plågas av inbördeskrig har fasansfulla brott begåtts av tonårssoldater som är höga på droger.

Förstörda liv, förlorade liv

”DROGER är som släggor”, säger dr Eric Nestler. Ja, en enda dos av dessa kemiska ”släggor” kan vara dödlig. ”Man vet, för att nämna ett exempel, att crack kan döda människor första gången de använder det”, heter det i boken Drugs in America.

Den nya vågen av syntetiska droger kan föra med sig minst lika stora risker. ”Lättrogna ungdomar som köper droger på ravepartyn kanske inte har en aning om vad det är för kemiska blandningar som deras hjärna kommer att bombarderas av”, heter det varnande i FN:s World Drug Report. För de flesta ungdomar som blir missbrukare sker denna utveckling gradvis, vilket följande exempel belyser.

”En flykt från verkligheten”

Pedroa föddes som ett av nio barn i en hård och våldsfylld stadsdel i Córdoba i Spanien. Hans barndom var traumatisk, eftersom hans far var alkoholist. När Pedro var 14, introducerade hans kusin hasch för honom. På en månad hade han blivit beroende.

”Att ta droger var ett tidsfördriv”, berättar Pedro, ”en flykt från verkligheten och ett sätt att bli en del av gänget. När jag var 15 började jag också missbruka LSD och amfetamin. LSD var min favoritdrog, och för att få pengar till att köpa den började jag langa narkotika. Det var i huvudsak hasch som jag köpte och sålde. Vid ett tillfälle, när jag hade tagit en överdos LSD, kunde jag inte sova på en hel natt, och det kändes som om jag hade blivit galen. Den här händelsen skrämde mig. Jag tänkte att om jag fortsätter att missbruka droger, kommer jag att antingen hamna i fängelse eller dö. Men begäret efter droger trängde undan denna rädsla. Jag blev starkt beroende av LSD, och jag behövde mer och mer av drogen för att bli hög. Trots de kusliga efterverkningarna kunde jag inte sluta. Jag visste inte hur jag skulle kunna fly undan det.

Det var inte billigt med LSD, så jag lärde mig att råna juvelerarbutiker och stjäla handväskor från turister och klockor och plånböcker från förbipasserande. Vid 17 års ålder hade jag blivit en erfaren knarkhandlare i min del av staden, och ibland deltog jag i väpnade rån. Där jag bodde gjorde ryktet om mig som en våldsam brottsling att jag fick smeknamnet el torcido, som ungefär betyder slingerbulten.

När man kombinerar droger med alkohol, förändras ens personlighet, ofta så att man blir mer våldsam. Och begäret efter mer droger är så starkt att det fullständigt fördärvar ens samvete. Livet blir som en berg- och dalbana, och man lever bara för att bli hög.”

”Uppslukade av drogernas värld”

Ana, Pedros hustru, växte upp i Spanien under goda familjeförhållanden. När Ana var 14 träffade hon några pojkar från en skola i närheten, och de här pojkarna rökte hasch. Till en början tyckte hon illa om deras konstiga beteende. Men Rosa, en av Anas väninnor, var förtjust i en av pojkarna. Han övertygade Rosa om att det inte var farligt att röka hasch och att hon skulle tycka om det. Rosa tog därför ett bloss och räckte sedan över cigaretten till Ana.

”Det gav mig en känsla av välbehag, och på bara några veckor hade jag börjat röka hasch dagligen”, berättar Ana. ”Efter ungefär en månad hade haschet ingen större verkan på mig, så jag började dessutom ta amfetamin.

Snart var mina vänner och jag helt uppslukade av drogernas värld. Vi brukade tala om vem som kunde ta mest droger utan att få några biverkningar och vem som kunde få den bästa ’trippen’. Sakta gled jag bort från den normala världen, och det var sällan jag var i skolan. Hasch och amfetamin var inte längre tillräckligt, och jag började därför injicera morfinderivat som jag skaffade på olika apotek. På sommaren brukade vi gå på rockkonserter som hölls utomhus, där det alltid var lätt att få tag på sådana droger som LSD.

En dag kom min mor på mig med att röka hasch. Mina föräldrar gjorde sitt bästa för att skydda mig. De talade med mig om farorna med droger, och de försäkrade mig om att de älskade mig och brydde sig om mig. Men jag tyckte bara att de lade sig i mitt liv för mycket. När jag var 16 beslöt jag mig för att flytta hemifrån. Jag följde med en grupp ungdomar som reste runt i Spanien och sålde handgjorda halsband och använde droger. Två månader senare blev jag tagen av polisen i Málaga.

När polisen överlämnade mig till mina föräldrar, tog de emot mig med öppna armar, och jag skämdes över det jag gjort. Min far grät — något som jag aldrig sett honom göra tidigare. Jag ångrade att jag hade sårat honom, men mina ångerkänslor var inte tillräckligt starka för att jag skulle lämna drogernas värld. Jag fortsatte att ta droger dagligen. Ibland när jag inte var påverkad, brukade jag tänka på riskerna — men det var inte under några längre perioder.”

Från murare till knarklangare

José, en vänlig familjefar, ägnade fem år åt att langa cannabis från Marocko till Spanien. Hur blev han inblandad i en sådan verksamhet? ”När jag arbetade som murare, var det en arbetskamrat som började handla med narkotika”, berättar José. ”Eftersom jag var i behov av pengar, tänkte jag för mig själv: ’Varför inte göra samma sak?’

Det var lätt att köpa cannabis i Marocko — så mycket jag kunde ta med mig. Jag hade en snabb motorbåt, som jag lätt kunde köra ifrån polisen med. När jag väl hade fått in knarket i Spanien, sålde jag det i stora mängder, cirka 600 kilo åt gången. Jag hade bara tre eller fyra kunder, och de tog allt som jag kunde skaffa dem. Trots att det fanns poliskontroller blev jag inte upptäckt, och jag fick in knarket i landet. Vi knarklangare hade tillgång till mycket bättre utrustning än polisen.

Jag tjänade mycket pengar utan besvär. En resa från Spanien till Nordafrika kunde ge mellan 200.000 och 250.000 kronor. Snart hade jag 30 män som arbetade för mig. Jag åkte aldrig fast, eftersom jag betalade en person för att informera mig om jag stod under bevakning.

Ibland tänkte jag på vad dessa droger skulle kunna göra mot andra, men jag intalade mig själv att cannabis var en lätt drog, som inte dödade någon. Eftersom jag tjänade mycket pengar, tänkte jag faktiskt inte så mycket på det. Jag använde aldrig själv droger.”

Pengarna och livet!

Som framgår av dessa exempel tar droger över en människas liv. När man väl är fast, är det svårt och traumatiskt att komma ur det. Som det uttrycks i boken Drugs in America: ”I Vilda Västern brukade banditerna vifta med sina revolvrar framför ansiktet på sina offer och säga: ’Pengarna eller livet!’ Illegala droger är värre än gamla tiders skurkar. Drogerna tar både pengarna och livet.”

Finns det något som kan stoppa drogernas frammarsch? Följande artikel kommer att granska några lösningar.

[Fotnoter]

[Infälld text på sidan 8]

”I Vilda Västern brukade banditerna vifta med sina revolvrar framför ansiktet på sina offer och säga: ’Pengarna eller livet!’ Illegala droger är värre än gamla tiders skurkar. DROGERNA TAR BÅDE PENGARNA OCH LIVET”

[Ruta/bild på sidan 10]

KOMMER DITT BARN ATT SÄGA NEJ TILL DROGER?

VILKA TONÅRINGAR UTGÖR DEN STÖRSTA RISKGRUPPEN?

a. De som vill visa att de är oberoende och som är benägna att ta risker.

b. De som inte har några större ambitioner att skaffa sig utbildning och som inte har några högre andliga mål.

c. De som anser sig ha kommit på kant med samhället.

d. De som inte har några klara begrepp om vad som är rätt eller fel.

e. De som saknar stöd från föräldrarna och vars vänner lockar dem att använda droger. Forskare har lagt märke till att ”när ungdomar har ett gott förhållande till sina föräldrar tycks detta vara den bästa skyddsfaktorn mot drogmissbruk”. — Kursiverat av oss.

HUR KAN DU SKYDDA DINA BARN?

a. Genom att ha ett nära förhållande till dem och ett gott kommunicerande.

b. Genom att inskärpa hos dem en tydlig uppfattning om vad som är rätt och fel.

c. Genom att hjälpa dem att ha bestämda mål.

d. Genom att få dem att känna att de är en del av en kärleksfull familj och en varm gemenskap.

e. Genom att upplysa dem om farorna med drogmissbruk. Barn måste på ett tydligt sätt få veta varför de skall säga nej till droger.

Går det att vinna kampen mot drogerna?

ATT försöka vinna kampen mot drogerna är ett berömvärt mål, men det är ingen lätt uppgift. Två starka krafter håller i gång den illegala drogmarknaden — tillgången och efterfrågan. Under nästan hundra år har regeringar och polis försökt minska tillgången. De har haft en enkel princip: Inga droger, inga drogmissbrukare.

Tar itu med tillgången

I enlighet med detta har narkotikapolisen lagt beslag på stora sändningar narkotika, och genom internationellt samarbete har man kunnat gripa mäktiga narkotikahajar. Men den bistra verkligheten är att ett effektivt polisarbete kan tvinga somliga narkotikahajar att flytta någon annanstans, söka andra marknader eller bli mer påhittiga, men det stoppar dem inte. ”Vi kommer aldrig att kunna hålla jämna steg med knarklangarna, så länge de har obegränsade resurser och vi får kämpa för att få tillräckligt med medel”, erkänner en expert på narkotikafrågor.

Joe de la Rosa, från Gibraltar, är polis och arbetar med brottsförebyggande åtgärder. Han berättar för Vakna! om svårigheterna med att bekämpa droghandeln mellan Afrika och Iberiska halvön. ”År 1997 beslagtog vi nästan 400 kilo cannabis”, berättar han. ”Det mesta av det beslagtogs faktiskt inte hos knarklangare, utan det hittades när det flöt omkring på havet eller hade spolats upp på stranden. Det ger en liten aning om vilka stora mängder droger som korsar Gibraltar sund varje år. De beslag vi gör är bara toppen av ett isberg. De som far från Afrika till Spanien har motorbåtar som är mycket snabbare än tullens båtar. Och om de märker att de riskerar att bli gripna, kastar de bara knarket över bord, och då har vi inga bevis mot dem.”

Polisen ställs inför liknande problem i andra delar av världen. Knarket smugglas av folk som ser ut som helt vanliga turister, och även i små flygplan och i containerfartyg, ja, till och med i ubåtar. Det smugglas över hav och över gränser som är lätta att passera. Enligt en FN-rapport måste ”minst 75 procent av de internationella knarksändningarna stoppas för att knarkhandelns lönsamhet kraftigt skall minskas”. För närvarande är siffran för hur mycket man stoppar förmodligen inte högre än 30 procent vad gäller kokain — och betydligt mindre vad gäller andra droger.

Varför angriper regeringarna då inte problemet där det har sin upprinnelse och förstör alla cannabisskördar, all opiumvallmo och alla kokabuskar? FN har nyligen rekommenderat en sådan åtgärd, men det är ingen lätt uppgift. Cannabis kan odlas i nästan varje trädgård. Ett viktigt område i Anderna för kokaodling ligger i en region som beskrivs som ”utanför statens kontroll”. Det råder liknande förhållanden i avsides belägna områden i Afghanistan och Burma, som är stora leverantörer av opium och heroin.

Något som försvårar situationen ytterligare är att knarklangarna lätt kan byta till ”designer drugs”, på vilka det finns en ständigt växande efterfrågan. Och dessa syntetiska droger kan framställas i hemliga laboratorier nästan överallt i världen.

Skulle en effektivare polisbevakning och hårdare fängelsestraff kunna minska droghandeln? Det finns helt enkelt för många knarkhandlare, för många missbrukare och för få poliser för att det skall vara praktiskt genomförbart. I USA, till exempel, sitter närmare två miljoner personer bakom lås och bom — många av dem på grund av narkotikabrott. Men hotet om fängelsestraff har inte hindrat människor från att använda droger. I många u-länder där försäljningen av knark har ökat dramatiskt står polisen, ofta underbemannad och med dåliga löner, hjälplös i kampen mot drogerna.

Kan efterfrågan på droger minskas?

Försöken att få kontroll över tillgången på droger har visat sig fruktlösa, men hur är det när det gäller att minska efterfrågan? ”Kriget mot drogerna måste utkämpas med både hjärta och sinne och är inte bara en angelägenhet för polisen och domstolar och fängelser”, skriver tidskriften Time.

Joe de la Rosa, som citerades tidigare, tror också att upplysning är det enda sättet att bekämpa illegala droger. ”Drogmissbruk är ett socialt problem skapat av samhället, så vi måste förändra samhället eller åtminstone människors tänkesätt”, säger han. ”Vi försöker upplysa skolelever, föräldrar och lärare, så att alla blir medvetna om att faran finns där, att det finns droger tillgängliga och att också deras barn skulle kunna falla offer för drogmissbruk.”

Vad Jehovas vittnen har gjort

I många år har Jehovas vittnen aktivt arbetat med att undervisa människor, så att de kan undvika droger. De har publicerat material som hjälper föräldrar att upplysa sina barn om farorna med droger.a Vidare har de genom sin förkunnartjänst hjälpt många missbrukare och knarkhandlare att återgå till ett normalt liv.

Ana, som nämndes i föregående artikel, kom i kontakt med Jehovas vittnen, eftersom hennes syster hade hört talas om hur framgångsrikt de hade hjälpt drogmissbrukare. Ana var inte särskilt intresserad av Bibeln, men motvilligt besökte hon en sammankomst som Jehovas vittnen anordnade. Där fick hon syn på en man som hade varit en ökänd knarklangare men som nu fullständigt hade förändrat både sitt yttre och sin livsstil. ”Jag tänkte att om han kunde ändra sig, borde jag också kunna göra det”, berättar Ana. ”Den förändring som han hade gjort fick mig att tacka ja till ett bibelstudium.

Redan från och med mitt första bibelstudium beslöt jag mig för att hålla mig hemma, eftersom jag visste att om jag gick ut, skulle jag träffa andra missbrukare och börja knarka igen. Jag var redan medveten om att droger var fel och att Gud inte godkänner denna ovana. Jag hade också sett vilken verkan droger har på människor och vilken skada jag hade vållat min egen familj. Men jag behövde andlig styrka för att göra mig fri från mitt drogberoende. Avgiftningen var svår. Under en period sov jag hela dagarna under det att verkningarna av drogerna minskade. Men det var det värt.”

Ett verkligt hopp och en mening

Anas man, Pedro, som också nämndes i den föregående artikeln, gjorde en liknande flykt. ”En dag, när jag satt och rökte hasch hemma hos min bror, fick jag syn på en bok med en titel som väckte min nyfikenhet”, berättar Pedro. ”Den hette Sanningen som leder till evigt liv. Jag tog med mig den hem, läste den och slog upp skriftställena. Jag var övertygad om att jag hade funnit sanningen.

När jag läste Bibeln och talade med andra om vad jag hade lärt mig, mådde jag bättre, och det minskade mitt begär efter droger. Jag beslöt mig för att inte fullfölja mina planer att råna en bensinstation. En av mina vänner studerade Bibeln tillsammans med Jehovas vittnen, och snart nog gjorde jag det också. På nio månader ändrade jag livsstil och blev döpt. Under den här tiden var det många av mina tidigare kompisar som erbjöd mig droger, men då brukade jag genast börja tala med dem om Bibeln. En del reagerade positivt, och en av dem lyckades till och med bli av med sitt beroende.

För att kunna bryta sitt drogberoende måste man ha ett hopp. Bibeln gav mig detta hopp, den gav mig mening i mitt liv och visade mig tydligt vad Guds syn är på droger och våld. Jag märkte att jag mådde bättre när jag fick veta mer om den Allsmäktige — och inte heller drabbades jag av några biverkningar. Sedan var det umgänget med människor som lever ett rent liv och som besöker Jehovas vittnens möten som hjälpte mig att fortsätta denna levnadskurs.”

Från knarklangare till murare

José, knarklangaren som nämndes i föregående artikel, är nu åter murare. Det var inte lätt för honom att sluta med sina lönsamma affärer. Han medger: ”Man tjänar mycket pengar på droger, men det är inget bra sätt att tjäna pengar på. Jag ser ungdomar med skjutvapen och vräkiga bilar. Familjer splittras, brottsligheten ökar på gatorna, och många missbrukare bryter sig in i bilar, stjäl från butiker eller rånar folk för att få pengar till droger. Många börjar med hasch, går vidare till ecstasy eller andra slags tabletter och provar sedan kokain eller till och med heroin. Jag inser att det är jag som ligger bakom att många har hamnat i denna onda cirkel.

När jag studerade Bibeln tillsammans med Jehovas vittnen, blev jag alltmer övertygad om att det var fel av mig att hålla på med droger. Jag önskade ha ett rent samvete, och min hustru, som också studerade Bibeln, hade samma önskan. Naturligtvis är det inte lätt att sluta att handla med knark. Jag förklarade för mina kunder och för knarkkurirerna att jag studerade Bibeln och att jag hade slutat att göra knarkaffärer. Till en början trodde de helt enkelt inte på mig, och en del gör det fortfarande inte. Men jag slutade med detta för nästan två år sedan, och jag har inte ångrat mig ett ögonblick.

Under det senaste året har jag arbetat som murare, vilket är mitt yrke. På en månad tjänar jag en fjärdedel av vad jag skulle kunna tjäna som knarklangare på en dag. Men det här är ett bättre levnadssätt, och jag känner mig lyckligare.”

En global lösning som fungerar

Det finns ett fåtal narkotikahajar som har visat mod och övergett droghandeln. Och olika former av rehabilitering har hjälpt tusentals missbrukare att övervinna sitt beroende. Men, som World Drug Report visar, ”för dem som under lång tid har missbrukat ’tunga’ droger är varaktig avhållsamhet undantag snarare än regel”. För varje missbrukare som blir rehabiliterad är det, sorgligt nog, många nya offer som blir snärjda. Tillgången och efterfrågan fortsätter att växa.

Om kampen mot droger skall kunna vinnas, måste det till en global lösning, eftersom problemet är av global natur. Angående detta skriver FN:s narkotikakommission: ”Samtidigt som drogmissbruket, droghandeln och den brottslighet som har samband med drogproblemet i de flesta länder uppfattades som ett av de största hoten mot säkerheten, var allmänheten mindre medveten om att illegala droger var ett globalt problem som inte längre kunde lösas enbart på det nationella planet.”

Men kommer världens regeringar att kunna gå samman för att utrota detta globala gissel? Det man hittills har uppnått tyder inte på det. Bibeln, däremot, pekar på en himmelsk regering som inte begränsas av några nationsgränser och som kommer att lösa problemet för gott. Bibeln försäkrar oss att Guds rike, med Jesus Kristus som kung, kommer att bestå ”i evigheters evighet”. (Uppenbarelseboken 11:15) Under Guds kungarike är det således undervisningen från Gud som gör att efterfrågan på droger kommer att försvinna. (Jesaja 54:13) Och de sociala och känslomässiga problem som gör att många börjar missbruka droger kommer att försvinna för alltid. — Psalm 55:22; 72:12; Mika 4:4.

Är du i behov av hjälp?

Redan nu hjälper hoppet om Guds rike med Kristus som kung människor att säga nej till droger. Om du önskar mer information, kontakta då Jehovas vittnen där du bor.