Jorden — Blev den ”grundad” genom en slump?

FÖR att undvika extrema temperaturer måste jorden kretsa runt solen på ett bestämt avstånd från den. I andra solsystem har man upptäckt planeter som kretsar kring solliknande stjärnor och som anses vara i den ”beboeliga zonen” — dvs. de kan ha vatten i vätskeform. Men inte ens dessa så kallade beboeliga planeter kanske är lämpliga för mänskligt liv. De måste också rotera med rätt hastighet och ha rätt storlek.

Om jorden var bara lite mindre och lättare än vad den är, skulle gravitationskraften vara svagare, och mycket av jordens värdefulla atmosfär skulle då försvinna ut i rymden. Detta kan man se i fallet med månen och de två planeterna Merkurius och Mars. De är mindre och väger mindre än jorden och har obetydlig eller ingen atmosfär. Men hur vore det då om jorden var lite större och tyngre än den är?

Då skulle jordens gravitationskraft vara starkare, och det skulle ta längre tid för lätta gaser som väte och helium att försvinna från atmosfären. ”Vad som är ännu viktigare”, förklarar läroboken Environment of Life, ”är att den ömtåliga balansen mellan gaserna i atmosfären skulle rubbas.”

Eller ta till exempel syre, som gör förbränning möjlig. Om halten skulle öka med 1 procent, skulle skogsbränder bryta ut oftare. Å andra sidan, om växthusgasen koldioxid fortsatte att öka, skulle vi drabbas av konsekvenserna — en överhettad jord.

Jordens omloppsbana

Något annat som är perfekt är formen på jordens omloppsbana. Om omloppsbanan var mer ellipsformig, skulle vi drabbas av extrema temperaturer som var outhärdliga. I stället har jorden en nästan cirkelrund omloppsbana. Naturligtvis skulle situationen ändras om en jätteplanet som Jupiter passerade i närheten. På senare år har forskarna upptäckt bevis för att några stjärnor har stora Jupiterliknande planeter som går i en omloppsbana mycket nära dem. Många av dessa Jupiterliknande planeter går i banor som är starkt ellipsformade. Alla jordliknande planeter i sådana system skulle få problem.

Astronomen Geoffrey Marcy jämförde dessa yttre planeter i solsystemet med de fyra planeterna Merkurius, Venus, jorden och Mars, vilka utgör de inre planeterna i vårt solsystem. I en intervju utbrast Marcy: ”Se så perfekt den här [ordningen] är. Den är som en juvel. Här finns cirkelrunda omloppsbanor. De ligger alla i samma plan. De går alla runt i samma riktning. ... Det är nästan kusligt.” Kan detta verkligen förklaras med slumpen?

Vårt solsystem har ett annat fantastiskt utmärkande drag. De jättelika planeterna Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus kretsar kring solen på säkert avstånd från oss. Dessa planeter utgör inget hot, utan fyller en livsviktig funktion. Astronomer har liknat dem vid ”himmelska dammsugare”, därför att deras gravitation suger in stora meteorer som annars skulle kunna äventyra livet på jorden. Ja, jorden har blivit mycket väl ”grundad”. (Job 38:4) Både dess storlek och dess position i vårt solsystem är precis rätt. Men det är inte allt. Jorden har andra unika drag som är nödvändiga för mänskligt liv.

[Ruta/Bilder på sidorna 8, 9]

EN SPECIELL PLANET

”De speciella förhållanden på jorden som är en följd av dess idealiska storlek, grundämnenas sammansättning och den nära nog cirkelrunda omloppsbanan på perfekt avstånd från en långlivad stjärna, solen, gjorde att vatten kunde samlas på jordytan. Det är svårt att ens tänka sig livets uppkomst utan vatten.” — Integrated Principles of Zoology, sjätte upplagan.

[Bildkälla]

NASA photo