-
Vårt unika solsystem – hur det fick sin börjanVakttornet – 2007 | 15 februari
-
-
Vårt unika solsystem – hur det fick sin början
DET är många samverkande faktorer som gör vår del av universum unik. Vårt solsystem ligger mellan två av Vintergatans spiralarmar i ett område med relativt få stjärnor. Nästan alla stjärnor som vi kan se nattetid ligger så långt bort att de bara ser ut som små ljusprickar, även om vi tittar på dem genom de största teleskopen. Är det här en bra placering för vårt solsystem?
Om vårt solsystem skulle ligga nära Vintergatans centrum, skulle vi utsättas för de skadliga verkningarna av att befinna oss i en tät anhopning av stjärnor. Jordens omloppsbana skulle troligen rubbas, och det skulle få allvarliga konsekvenser för mänskligt liv. Som det nu är verkar vårt solsystem befinna sig på precis rätt plats i galaxen för att undgå denna och andra faror. Solsystemet passerar inte genom gasmoln och riskerar därför inte att överhettas, och inte heller utsätts det för exploderande stjärnor och andra källor till dödlig strålning.
Solen är en idealisk stjärna med tanke på våra behov. Den brinner i jämn takt och är långlivad, och den är varken för stor eller för het. De allra flesta stjärnorna i vår galax är mycket mindre än vår sol och ger varken rätt slags ljus eller rätt mängd värme för att uppehålla livet på en planet som vår. Dessutom är flertalet stjärnor genom gravitationen bundna till en eller flera andra stjärnor som kretsar kring varandra. Vår sol, däremot, är ensam. Det är inte troligt att vårt solsystem skulle förbli stabilt om det påverkades av gravitationskraften från två eller flera solar.
En annan faktor som gör vårt solsystem unikt är de stora yttre planeternas placering. De har nästan cirkulära omloppsbanor, och deras gravitationskraft utgör inte något hot mot de inre jordliknande planeterna.a De här yttre planeterna fungerar i stället som ett skydd genom att de avleder och drar till sig farliga föremål. ”Tack vare närvaron av sådana stora gasplaneter som Jupiter ... träffas vi inte av asteroider och kometer i någon större utsträckning”, förklarar vetenskapsmännen Peter D. Ward och Donald Brownlee i boken Rare Earth—Why Complex Life Is Uncommon in the Universe. Andra solsystem med jätteplaneter har också upptäckts. Men flertalet av de här stora planeterna har omloppsbanor som skulle utsätta en mindre, jordliknande planet för fara.
Månens roll
Sedan urminnes tider har månen fyllt människor med förundran. Den har inspirerat poeter och musiker. En forntida hebreisk poet beskrev månen som ”fast grundad för oöverskådlig tid, som det trogna vittnet i skyn”. (Psalm 89:37)
Månen inverkar bland annat på livet på jorden genom att dess gravitationskraft ger upphov till ebb och flod. Tidvattnet anses ha stor inverkan på havsströmmarna, som i sin tur är viktiga för våra vädersystem.
Månen fyller också en annan viktig funktion genom att dess gravitationskraft stabiliserar jordaxelns lutning i förhållande till jordens bana runt solen. I den vetenskapliga tidskriften Nature sägs det att utan månen skulle jordaxelns lutning under långa tidsperioder variera från ”nästan 0 [grader] till 85 [grader]”. Tänk om jordaxeln inte lutade! Då skulle vi gå miste om de härliga årstidsväxlingarna, och vi skulle få för lite regn. Jordaxelns lutning förhindrar också att temperaturförhållandena blir så extrema att vår överlevnad hotas. Astronomen Jacques Laskar konstaterar att ”det är tack vare närvaron av månen” som vårt ”nuvarande klimat är stabilt”. Genom att vår måne är förhållandevis större än jätteplaneternas månar kan den fullgöra sin stabiliserande roll.
En ytterligare funktion hos månen, jordens naturliga satellit, är att den tjänar som en ljuskälla om natten, alldeles som Första Mosebokens skribent framhöll. (1 Moseboken 1:16)
-
-
Vårt unika solsystem – hur det fick sin börjanVakttornet – 2007 | 15 februari
-
-
Jorden skapades för att vi skulle kunna njuta av livet
När man läser berättelsen i Första Moseboken om hur livet på jorden kom till, visst verkar det då som om det var meningen att vi skulle njuta av livet? Har du någon gång vaknat upp en solig morgon, andats in frisk luft och känt dig lycklig över att vara vid liv? Du kanske tog en promenad i en park och njöt av de vackra, underbart doftande blommorna. Eller du kanske har gått omkring i en fruktträdgård och plockat några härliga frukter. Vi skulle inte kunna njuta av sådant om det inte vore för: 1) jordens rika tillgång på vatten, 2) den rätta mängden värme och ljus från solen, 3) atmosfären med dess rätta sammansättning av gaser och 4) den bördiga jorden.
De här speciella dragen, som saknas på Mars, Venus och de andra planeterna i vårt solsystem, kom inte till av en blind slump. De blev exakt avpassade för att göra livet på jorden njutbart.
-