Jordens räddning är nu nära
STEPHEN M. WOLF, verkställande direktör för flygbolaget United Airlines, framhöll i en ledarartikel: ”Vare sig man är miljövårdare eller inte, kan man inte förneka att de skrämmande framtidsutsikterna för utrotningshotade djur och vildmarker kastar en skugga över hela jorden — och hotar i förlängningen alla arters existens, däribland människans. Som någon har sagt: ’Vi vävde inte livets väv; vi är bara en tråd i den. Det vi gör mot väven, det gör vi mot oss själva.’” Det hade han alldeles rätt i.
Han sade också i sin artikel: ”Det är vi själva som är orsaken, och vi är också den enda lösningen.” Detta uttalande var emellertid bara till hälften rätt. Vi är orsaken, men vi är inte lösningen. Det finns inga tecken som tyder på att vi skulle kunna åstadkomma något sådant. Vissa framsteg har gjorts, men de är mycket små i jämförelse med den skadegörelse som fortfarande pågår över hela jorden.
Förra året skrev Al Gore en bok med titeln Earth in the Balance—Ecology and the Human Spirit (Jorden i vågskålen — Ekologin och den mänskliga naturen). I denna bok varnar han för den växande globala miljökrisen och gör följande intressanta uttalande: ”Ju mer intensivt jag söker efter roten till den globala miljökrisen, desto mer övertygad blir jag om att den är ett yttre tecken på en inre kris som jag, i brist på ett lämpligare ord, skulle vilja beteckna som andlig.”
Ja, den här krisen är verkligen av andlig natur. Den är ett tecken på den mänskliga naturens urartning. Den har sin grund i villigheten att offra jordens naturliga skönhet och resurser, tusentals växt- och djurarter och till och med människors liv och hälsa. Den vittnar också om en fullständig ringaktning för de barn och barnbarn som måste ta hand om den ödelagda jord som de får i arv. Den vittnar också om en otacksam och kallsinnig ringaktning för honom som har skapat jorden och iordningställt den som ett hem för mänskligheten.
I Jesaja 45:18 identifieras Jehova som ”himlarnas Skapare, Han, den sanne Guden, jordens Formare och den som har gjort den, Han, den som fast grundade den, som inte skapade den rätt och slätt för ingenting, som formade den, ja till att bebos”. Redan från början fick människan i uppgift att ta vård om jorden: ”Jehova Gud tog sedan människan och lät honom slå sig ner i Edens trädgård till att odla den och ta vård om den.” (1 Moseboken 2:15) Trots att Adam skapades fullkomlig, avstod han från sin fullkomlighet för att gå sina egna vägar. Han fullföljde inte sitt uppdrag att ”ta vård om [jorden]”.
Denna underlåtenhet har fortsatt ända fram till vår tid, och i dag fördärvas jorden i oroväckande takt. ”Den sanne Guden har gjort människorna rättrådiga, men de själva har funderat ut många planer.” (Predikaren 7:29) ”De har handlat fördärvligt för sin egen del; de är inte hans barn, defekten är deras egen. En förvänd och förvriden generation!” (5 Moseboken 32:5) Jorden kommer emellertid att fortsätta att vara bebodd, men inte av en förvänd och förvriden generation. Psalmisten förklarade att i Guds rätta tid kommer endast ”de rättfärdiga ... att besitta jorden”. — Psalm 37:29.
Jehovas intresse för jorden
När Jehova hade skapat jorden, ”såg Gud på allt som han hade gjort, och se! det var mycket gott”. Han ville att jorden skulle förbli i det tillståndet. Han hade planterat en vacker trädgård i Eden och hade satt människan Adam där för att ta hand om den. De växter som fanns där var inte bara till för människan. Gud sade: ”Åt varje vilt djur på jorden och åt varje flygande skapelse i himlarna och åt allt annat som rör sig på jorden, i vilket det är liv såsom en själ, har jag gett all grön växtlighet till mat.” — 1 Moseboken 1:30, 31.
När Israels nation längre fram fick den mosaiska lagen, innehöll den föreskrifter om landets skötsel. Vart sjunde år skulle vara ”en sabbat med fullständig vila för landet”. Det som växte upp av sig självt under det året skulle inte skördas, utan göras tillgängligt för de fattiga och för husdjuren och de vilda djuren i landet. — 3 Moseboken 25:4—7.
Jehovas intresse för arternas bevarande kom tydligt till synes då han lät ett eller flera par av de olika djurarterna föras in i arken vid tiden för den stora översvämningen på Noas tid. Denna omsorg om djurskapelsen kom också till uttryck i lagförbundet. Man fick till exempel inte binda till munnen på en tjur medan den tröskade. Den hade rätt att äta en del av säden. Man fick inte oka samman en tjur och en åsna när man plöjde. Det skulle vara orättvist mot det mindre och svagare djuret. Om man fick se sin nästas lastdjur vara i nöd, måste man hjälpa djuret, även om ägaren var ens fiende och det innebar att man måste utföra arbete på sabbaten. (2 Moseboken 23:4, 5; 5 Moseboken 22:1, 2, 10; 25:4; Lukas 14:5) Man fick ta äggen eller ungarna från ett fågelbo, men man fick inte ta fågelmamman. Hon måste lämnas kvar för att arten skulle bevaras. Och Jesus sade att en sparv visserligen inte betingade något större värde, men ”ändå faller inte en enda av dem till marken utan er Faders vetskap”. — Matteus 10:29; 5 Moseboken 22:6, 7.
Den inspirerade psalmisten sade: ”Himlarna [tillhör] Jehova, men jorden har han gett åt människosönerna.” (Psalm 115:16) Och Jesus sade i Matteus 5:5: ”Lyckliga är de som är milda till sinnes, eftersom de skall ärva jorden.” Tror du att detta arv från Jehova kommer att vara en fördärvad och förorenad jord? Om du hade ett vackert hem som du skulle lämna i arv till dina barn, skulle du då låta hyresgäster bo kvar där, om de förstörde både huset och den kringliggande tomten? Skulle du inte i stället vräka dem och reparera huset, innan du överlämnade det till dina barn?
Det är precis vad Jehova gjorde innan han lät israeliterna komma in i det land som han hade lovat att ge dem. Kanaanéerna hade genom sin grova omoraliskhet förorenat landet, och av den orsaken fördrev Jehova dem. Men samtidigt varnade han israeliterna och sade att om de förorenade landet på samma sätt som kanaanéerna hade gjort, skulle de också bli fördrivna. Denna redogörelse finns nedtecknad i 3 Moseboken 18:24—28:
”Orena er inte genom något som helst av dessa ting [incest, sodomi, tidelag, blodskuld], ty genom alla dessa ting har de nationer orenat sig, som jag sänder bort inför er. Följaktligen är landet orent, och jag skall låta straff för dess missgärning komma över det, och landet kommer att spy ut sina invånare. Och ni för er del skall hålla mina stadgar och mina rättsliga beslut, och ni skall inte göra någon av alla dessa avskyvärdheter, varken en infödd eller en bofast främling, som bor som främling mitt ibland er. Ty alla dessa avskyvärdheter har landets män gjort, de som var före er, så att landet är orent. I så fall kommer landet inte att spy ut er därför att ni orenar det, på samma sätt som det sannerligen kommer att spy ut nationerna som var före er.”
Trots denna varning förorenade israeliterna landet genom att begå samma omoraliska handlingar som kanaanéerna hade begått. Trogen sitt ord fördrev Jehova israeliterna genom att låta babylonierna föra bort dem som fångar till Babylon. Långt innan detta hände hade Jehova gett följande varning till israeliterna genom sin profet Jesaja: ”Se! Jehova tömmer landet och ödelägger det, och han har förvridit dess yta och kringspritt dess invånare. Och själva landet har blivit vanhelgat under sina invånare, ty de har överträtt lagarna, ändrat förordningen, brutit det till obestämd tid bestående förbundet. Det är därför förbannelsen har förtärt landet, och de som bor i det hålls skyldiga. Det är därför landets invånare har minskat i antal, och mycket få dödliga människor har blivit kvar.” — Jesaja 24:1, 5, 6.
Fördärv för dem som fördärvar jorden
Vi befinner oss i dag i en liknande situation. Böcker, veckotidningar, dagstidningar, TV-program, videofilmer och andra informationskanaler återspeglar i stor utsträckning ett samhälle som är sexuellt depraverat, hänsynslöst brutalt och politiskt korrupt. Giriga kommersiella företag förorenar på ett djupt omoraliskt sätt miljön och exporterar till och med produkter som stämplats som hälsovådliga i deras egna rika nationer till uländerna, där det inte finns några sådana säkerhetsbestämmelser. De kristna varnas för att följa en sådan kurs:
”Detta säger jag därför och betygar i Herren: fortsätt inte längre att vandra alldeles som nationerna också vandrar i sina sinnens fruktlöshet, så länge de är i mörker vad sinnet angår och utestängda från det liv som hör Gud till, på grund av den okunnighet som är i dem, på grund av deras hjärtans känslolöshet. Eftersom de har förlorat all moralisk känsla, har de hängett sig åt tygellöshet för att i girighet åstadkomma allt slags orenhet.” — Efesierna 4:17—19; 2 Timoteus 3:1—5.
Både människan och miljön är förorenade. Jorden har inbyggda kontrollmekanismer och motvikter till allting. På grund av människans syndfulla tillstånd har emellertid samvetet, hennes egen inbyggda kontrollmekanism, blivit fördärvat, vilket har bidragit till föroreningen av jorden. Nu är det bara Gud som kan kontrollera människans framfart. Det är bara Gud som kan rädda jorden. Vi får en försäkran om att han kommer att göra detta i Uppenbarelseboken 11:18, där Jehova Gud lovar att ”störta dem i fördärvet som fördärvar jorden”.