Vi behöver också kväve som ingår i alla protein- och DNA-molekyler i kroppen. Hur får vi det här grundämnet som är så viktigt för livet? Omkring 78 procent av luften omkring oss är kväve, men varken växter eller djur kan ta upp det direkt. Kvävet i luften måste därför omvandlas till andra former, innan det kan upptas av växterna och sedan utnyttjas av människor och djur. Hur sker den omvandlingen eller fixeringen? På olika sätt. Ett sätt är genom blixturladdningar.a Kvävefixering sker också med hjälp av bakterier som lever i rotknölarna hos baljväxter, till exempel ärter, sojabönor och alfalfa. De här bakterierna omvandlar luftens kväve till föreningar som växterna kan tillgodogöra sig. När du äter gröna grönsaker får du därigenom i dig det kväve som kroppen behöver för att framställa proteiner. Förvånande nog finner man arter av baljväxter i tropiska regnskogar, i öknar och till och med på tundror. Om ett område härjats av brand, är baljväxter vanligtvis de växter som kommer tillbaka först.