Vilka blir missbrukare och varför?

TÄNK dig att du är ute och kör med din bil och får höra ett egendomligt skramlande ljud från motorn. Hur skulle du reagera? Skulle du öppna motorhuven och försöka se efter vad det var för fel? Eller skulle du bara skruva upp radion och försöka dränka oväsendet?

Svaret kan tyckas uppenbart, men människor som har missbruksproblem gör ständigt fel val — inte med sina bilar, men i sina liv. Genom att hänge sig åt sådant som droger, narkotika, alkohol och till och med mat försöker många dränka sina problem i stället för att ta itu med dem på ett framgångsrikt sätt.

Hur kan man veta om man har utvecklat ett beroende av något slag? En läkare uttrycker det så här: ”Generellt sett kan man säga att en drog eller en sysselsättning har blivit ett beroende, om den ställer till problem i ditt liv men du ändå fortsätter med den.”

När detta är fallet, finns det ofta ett allvarligare problem under motorhuven, så att säga, som måste åtgärdas innan beroendet kan brytas.

Droger och alkohol

Vad får en person att slå in på en väg som leder till alkohol- eller narkotikamissbruk? Kamrattryck och nyfikenhet spelar ofta en viktig roll, i synnerhet för ungdomar. Faktum är att många människor utvecklar ett beroende därför att de umgås med personer som missbrukar alkohol och narkotika. (1 Korinthierna 15:33) Detta kan vara förklaringen till en amerikansk enkät som visar att 41 procent av alla sistaårselever i high school dricker sig berusade minst en gång var fjortonde dag.

Det är emellertid en viss skillnad mellan missbruk och beroende. Många som missbrukar njutningsmedel är inte beroende av dem.a De kan upphöra med sitt missbruk och har sedan inte någon tvångsmässig böjelse att återvända till det. Men de som har utvecklat ett beroende märker så småningom att de inte kan sluta. Den euforiska njutning som de en gång upplevde börjar också överskuggas av ångestkänslor. Boken Addictions förklarar: ”Den klassiska bilden för dem som är beroende är att de någonstans på vägen börjar hata sig själva och blir mycket plågsamt medvetna om det grepp som deras beroende fått om dem.”

Många som är beroende av alkohol eller narkotika använder dessa medel för att försöka fly från en känslomässig kris. Sådana kriser är tyvärr alltför vanliga i dagens värld. Det bör egentligen inte förvåna oss, eftersom Bibeln identifierar vår tid som ”de sista dagarna” för den här tingens ordning, en period som skulle kännetecknas av ”kritiska tider som är svåra att komma till rätta med”. Bibeln har förutsagt att människor i den här tiden skulle vara ”penningkära”, ”övermodiga”, ”illojala”, ”vildsinta”, ”förrädare” och ”uppblåsta av högmod”. (2 Timoteus 3:1—4) Dessa drag har skapat en miljö som är en gynnsam jordmån för missbruk av olika slag.

Susan hade en olycklig bakgrund och hade drabbats av svåra känslomässiga problem. Hon började därför använda kokain. ”Det gav mig en falsk känsla av självförtroende och kontroll”, förklarar hon. ”Det gav mig en känsla av makt som jag inte kände i det dagliga livet.”

En undersökning som omfattade unga manliga missbrukare avslöjade att mer än en tredjedel av dem hade utsatts för fysisk misshandel. En annan undersökning, som omfattade 178 vuxna kvinnliga alkoholister, visade att 88 procent hade utsatts för svår misshandel av ett eller annat slag. Som Bibeln uttrycker det i Predikaren 7:7: ”Förtryck ... kan få den vise att handla som en galning.” En person som drabbats av känslomässiga problem till följd av någon fruktansvärd upplevelse kan, irrationellt nog, längre fram i livet ta till narkotika eller alkohol för att få lindring.

Men alkohol och narkotika är inte det enda som kan förslava människor.

Ätstörningar

Ätstörningar (som experter betecknar som ett tvångsmässigt beteende) tjänar ibland som en avledare för obehagliga känslor. Somliga kan till exempel använda sin övervikt som en ursäkt för personliga motgångar och besvikelser. ”Ibland tror jag att jag fortsätter att vara tjock därför att allting negativt i livet då kan sättas i samband med det”, säger Jennie. ”Om någon inte gillar mig, kan jag alltid skylla det på min vikt.”

För andra blir mat ett medel som ger dem en falsk känsla av kontroll.b Ätandet kan bli det enda område i livet som de känner att de har någon makt över. Många som har ätstörningar tror att de på något sätt är otillräckliga. För att bygga upp sin självkänsla försöker de undertrycka kroppens begär efter mat. En kvinna förklarade: ”Kroppen blir ens eget lilla rike, där man själv är tyrannen, den absolute envåldshärskaren.”

Det som sagts här ovan ger på intet sätt en fullständig bild av orsaken till missbruksproblem. En mängd olika faktorer kan vara inbegripna. Vissa experter menar till och med att det kan finnas genetiska förklaringar till att somliga har lättare att fastna i ett beroende än andra. ”Det vi ser är ett samspel mellan personlighetsdrag, levnadsförhållanden, biologiska faktorer och social anpassning”, förklarar Jack Henningfield, som är verksam vid National Institute on Drug Abuse. ”Vi får inte låta lura oss genom att stirra oss blinda på en enstaka faktor.”

Under alla förhållanden — vad orsaken till missbruket än är — är situationen aldrig hopplös för missbrukaren, vare sig i fysiskt eller i känslomässigt avseende. Det finns hjälp att få.

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 5]

Missbruksproblem — en global företeelse

◼ En mexikansk undersökning visar att 1 mexikan av 8 i åldrarna 14—65 år är alkoholist.

◼ Socialarbetaren Sarita Broden rapporterar att ätstörningar håller på att bli ett allt större problem i Japan. Hon säger: ”Mellan 1940 och 1965 ökade förekomsten av ätstörningar stadigt, vilket ledde till en betydande ökning av antalet sjukhus- och poliklinikpatienter under åren 1965—1981. Sedan år 1981 har emellertid antalet fall av anorexi och bulimi ökat dramatiskt.”

◼ I Kina tycks antalet heroinister öka mycket snabbt. Doktor Li Jianhua, som är verksam vid ett forskningscentrum med inriktning på narkotikamissbruk i Kunming, säger: ”Heroinmissbruket har spritt sig från gränstrakterna till inlandet, från landsbygden till städerna och allt längre ner i åldrarna.”

◼ I Zürich i Schweiz har ett experiment med öppen narkotikaförsäljning blivit en stor besvikelse. ”Vi trodde att vi skulle avslöja narkotikahajarna, men vi misslyckades”, säger dr Albert Weittstein, och konstaterar beklagande att de bara lockat dit försäljare och missbrukare från avlägsna platser.