En allt vanligare företeelse

De flesta auktoriteter rapporterar ett ökande antal fall av ätandestörningar, och många hävdar att dessa har fått epidemisk omfattning. I en artikel betitlad ”Ätandestörningar: Implikationer för 1990-talet” förklarade en grupp forskare: ”[Dessa störningar] har ökat dramatiskt i frekvens sedan år 1970, och läkare konfronteras ofta med dem i sin kliniska verksamhet.” Enligt vissa rapporter dör årligen cirka 150.000 personer av komplikationer i samband med anorexia nervosa och bulimi.

Ann återvann emellertid sin hälsa. Hon hade tur. Somliga menar att så många som 21 procent av alla fall av anorexia nervosa får dödlig utgång. Självmordstankar är vanliga hos personer som lider av bulimi, och många läkare rapporterar att en tredjedel av deras patienter har försökt ta sitt liv.

Dessa ätandestörningar drabbar människor av alla slag och skär över alla gränser i fråga om ålder, nationalitet, ras och socialgrupp. Många välfärdsländer hemsöks av denna växande epidemi. Från Japan meddelas att ökningen ”har varit dramatisk” sedan år 1981. Rapporter från Sverige, Storbritannien, Hongkong, Sydafrika, Australien och Canada visar att dessa länder också har upplevt betydande ökningar.

Men varför har ätandestörningar, som ju har förekommit i hundratals år, fått epidemisk omfattning nu på 1900-talet?

”Tillbedjan vid slankhetens altare”

Efter 40 års forskning förklarar dr Hilde Bruch: ”Jag är benägen att tro att det hänger samman med den enorma tonvikt som modevärlden lägger på slankhet. ... Veckotidningar och filmer förmedlar samma budskap, men ihärdigast är televisionen, som dag ut och dag in trumfar i människor att man inte kan bli älskad och respekterad om man inte är smal.”

Före år 1900 var modekläder främst en angelägenhet för de rika. Men efter första världskriget (1914—1918) gjorde tillkomsten av varuhus, damtidningar och modejournaler att kvinnor i allmänhet började intressera sig för mode. Chica, moderna kläder massproducerades i standardiserade storlekar. Men för att kunna bära dessa kläder måste en kvinna ha ”rätt” figur. Brister i kroppsformen blev därför en källa till besvikelse och förlägenhet för de kvinnor som inte passade i dessa moderna kläder.

År 1918 utkom Amerikas första storsäljare med dietföreskrifter för viktminskning, och därmed kom bantning att förknippas med ökad självaktning. Övervikt hos kvinnor kom att betraktas som en karaktärsbrist och som ett socialt handikapp. I sin bok Fasting Girls (Fastande flickor) förklarar Joan Brumberg vad detta resulterade i: ”På 1920-talet hade utseendet kommit att bli viktigare än de inre egenskaperna, eftersom den sexuella dragningskraften hade ersatt andligheten som kvinnans främsta ’prydnad’. ... Många kom att hylla föreställningen att kroppens storlek och form var ett mått på en persons egenvärde.”

Bantning och fysisk skönhet blev således en fix idé för många. I dag bantar cirka 50 procent av alla kvinnor i Förenta staterna, de flesta av dem för utseendets skull! I en intervjuundersökning som gjordes av tidskriften Glamour tillfrågades 33.000 kvinnor: ”Vad skulle göra dig lyckligast?” Fyrtiotvå procent svarade: ”Att gå ner i vikt.” Det var nästan dubbelt så många som för något av de övriga alternativen, till exempel ”Framgång i arbetet”.

När vi nu kommer in på 1990-talet, har slankhet blivit en symbol för styrka, framgång och attraktionskraft. ”Med tanke på vår långvariga och överdrivna kollektiva tillbedjan vid slankhetens altare är det inte underligt att så många unga kvinnor i våra dagar har gjort bantning till en trosartikel”, förklarade Brumberg. Vad har följden blivit? En epidemi av ätandestörningar.

Bulimi kännetecknas av hetsätande, dvs. ett okontrollerat ätande av stora mängder mat på kort tid. Därefter försöker personen i fråga bli av med kalorierna genom avsiktligt framkallade kräkningar eller med hjälp av laxermedel och urindrivande medel eller hård motion. En bulimisk person oroar sig ständigt över sin figur och sin vikt.

Bulimi

Oregelbunden menstruation, muskelsvaghet och kramper, uttorkning, yrsel, emaljerosion och hål i tänderna, oförmåga att uthärda kyla, trötthet, matsmältningsbesvär, oregelbunden puls som kan leda till hjärtattack, bristningar och blödningar i matstrupen, buksmärtor.