Bergen – därför behöver vi dem

”Bestig bergen och ta emot deras goda budskap. Naturens frid kommer att strömma över dig som solskenet strömmar över träden. Vinden kommer att blåsa in sin egen friskhet i dig och stormarna sin energi, medan bekymmer och oro faller av dig som höstlöv.” – JOHN MUIR, AMERIKANSK FÖRFATTARE OCH NATURFORSKARE.

SOM John Muir konstaterade för mer än hundra år sedan gör bergen intryck på oss. Vi blir imponerade av deras majestät. Djurlivet är fängslande, och stillheten får oss att stressa av. Varje år åker miljontals människor till bergen eller fjällen för att njuta av naturen och lugnet. ”Berg har förundrat och inspirerat människor i olika samhällen och kulturer sedan urminnes tider”, säger Klaus Töpfer, chef för FN:s miljöprogram.

Men allt står inte rätt till med bergen. Deras otillgänglighet har under generationer i stor utsträckning skyddat dem från överexploatering. Men nu är de hotade. ”Några av de sista orörda områdena krymper nu snabbt på grund av jordbruk, utbyggnad av infrastruktur och andra smygande förändringar”, sades det nyligen i ett pressmeddelande från FN.

Bergstrakter täcker en stor del av jordens landyta. Hälften av världens befolkning är beroende av bergens resurser, och miljontals människor bor i bergstrakter. Bergen är mycket mer än en andlöst vacker fond till en fridfull lantlig idyll. Vi skall se på något av det som bergen bidrar med till nytta för mänskligheten.

Varför bergen är viktiga

◼ LAGRING AV VATTEN. De största floderna rinner upp i bergen, och därifrån kommer också det mesta av vattnet i våra vattenreservoarer. I Nordamerika får Rio Grande och Coloradofloden, två mäktiga floder, i stort sett allt vatten från Klippiga bergen. Omkring hälften av världens befolkning bor i södra och östra Asien. De flesta av dem är beroende av den nederbörd som faller i bland annat bergsområdena Pamir, Himalaya och Karakoram.

”Bergsområdena är världens vattentorn, och de är nödvändiga för allt levande på jorden och för människors välbefinnande var de än bor”, förklarar Töpfer och tillägger: ”Det som händer på den högsta bergstoppen påverkar livet på låglandet, i sötvatten och till och med i haven.” I många länder ligger den snö som faller under vintern kvar och ger långsamt ifrån sig livgivande fuktighet under vår och sommar. I torra delar av världen, där man är hänvisad till konstbevattning, är man ofta beroende av vatten från snö som smälter på avlägset belägna berg. Många berg har skogklädda sluttningar som absorberar regnet och gör att vattnet sakta kan rinna ner till floderna i stället för att orsaka förödande störtfloder.

◼ BIOLOGISK MÅNGFALD. Bergsområdenas otillgänglighet och begränsade värde som jordbruksmark har gjort att människans ingrepp inte har blivit så omfattande. Därför har bergen blivit en fristad för djur och växter som i vissa fall redan har försvunnit från låglandet. Som ett exempel kan nämnas att Kinabalu nationalpark i Malaysia, ett bergsområde med en yta som är mindre än staden New York, är hemvist för 4 500 växtarter, vilket är mer än en fjärdedel av det totala antalet växtarter som finns i hela USA. Jättepandorna i Kina, kondorerna i Anderna och snöleoparderna i Centralasien är bara några av de otaliga utrotningshotade arter som är beroende av bergsområden.

Enligt tidskriften National Geographic har vissa ekologer räknat ut att ”mer än en tredjedel av de kända landväxterna och ryggradsdjuren finns på en yta som utgör mindre än två procent av jorden”. Ett stort antal arter är koncentrerade till fruktbara, ofördärvade områden som vetenskapsmän kallar för biologiska hotspots. Dessa hotspots – många av dem är bergsområden – har en biologisk mångfald som vi alla har nytta av. Några av världens viktigaste grödor kommer från arter som fortfarande växer vilt i bergen – majs på Mexikanska högplatån, potatis och tomater i Anderna i Peru och vete i Kaukasus, för att bara nämna några.

◼ REKREATION OCH SKÖNHET. Bergen är dessutom natursköna. Där finns imponerande vattenfall, vackra sjöar och några av de mest dramatiska naturscenerierna i världen. Det är därför inte förvånande att en tredjedel av alla skyddade områden i världen ligger i bergstrakter. Och de har blivit mycket populära resmål.

Till och med avsides belägna nationalparker får miljontals besökare från hela världen. Människor kommer från andra sidan jorden till Denali nationalpark i Alaska för att få se Mount McKinley, det högsta berget i Nordamerika. Många besöker också Great Rift Valley för att beundra de imponerande bergen Kilimanjaro och Meru och se de enorma hjordar av vilda djur som uppehåller sig mellan dessa två majestätiska toppar. Många bergssamhällen drar nytta av tillströmningen av turister, men massturism kan också utgöra ett hot mot dessa känsliga ekosystem.

Den kunskap som finns samlad i bergen

Under århundradenas gång har människor som bor i bergen lärt sig att klara sig i den hårda miljön. Bergsfolk har grävt ut terrasser som fortfarande efter 2 000 år fyller en viktig funktion inom jordbruket. De har domesticerat inhemska djur, till exempel laman och jaken, som är väl lämpade för höga höjder. Den kunskap som sedan generationer finns samlad hos bergsbefolkningen kan visa sig vara ovärderlig när det gäller att kunna skydda bergen som vi alla är beroende av.

”De som tillhör den inhemska befolkningen är de främsta beskyddarna av vidsträckta, nästan orörda områden i otillgängliga delar av alla kontinenter”, förklarar Alan Thein Durning vid Worldwatch Institute. ”De har en samlad ekologisk kunskap ... jämförbar med den som finns i vetenskapliga bibliotek.” Den här kunskapsbanken måste bevaras på samma sätt som alla andra tillgångar i bergen.

FN utnämnde år 2002 till det internationella året för världens berg. För att betona människans beroende av bergen myntades uttrycket ”Vi är alla bergsfolk”. Syftet var att försöka göra människor medvetna om varför världens berg är hotade och att försöka finna lösningar för att skydda bergsområdena.

Oron är befogad. ”Alltför ofta betraktas bergen som en obegränsad naturresurs, och alltför lite uppmärksamhet ägnas såväl åt de problem bergsbefolkningen möter som åt att bevara bergens ekosystem”, sade en huvudtalare vid en konferens i Kirgizistan år 2002 (Bishkek Global Mountain Summit).

Vilka är några av hoten mot bergen och de människor som bor där? På vilket sätt berörs vi alla av dessa problem?

Bergen i fara

”Det ligger i allas intresse att säkerställa att världens bergsområden också under kommande generationer kan fortsätta att dela med sig av sina rikedomar.” – KOFI ANNAN, FN:S GENERALSEKRETERARE.

ORD som vanligtvis förknippas med berg är majestät, stabilitet och styrka. Vad skulle kunna utgöra ett hot mot dessa naturens giganter? Somliga kanske har svårt att föreställa sig att jordens berg skulle kunna vara hotade. Men de är verkligen det. Naturvårdare anför flera specifika orsaker till att bergens ekosystem gradvis undermineras. Situationen är allvarlig, och den förvärras. Här följer några exempel på hot mot världens berg.

◼ UTVECKLINGSPROJEKT. Omkring 25 procent av alla bergsområden berörs och hotas av projekt som skall genomföras under de närmaste 30 åren. Det gäller bland annat väg- och dammbyggen, gruvbrytning och anläggning av pipelines. Vägbyggen kan leda till erosion på branta sluttningar, och vägar gör skogen mer tillgänglig för avverkning, vilket kan orsaka ännu mer skada. Genom gruvbrytning, som till stor del äger rum i bergstrakter, utvinns varje år omkring tio tusen miljoner ton malm, och mängden ofyndigt berg är ännu större.a

◼ GLOBAL UPPVÄRMNING. ”De nio varmaste år som dokumenterats har inträffat sedan 1990”, uppger Worldwatch Institute. Bergsmiljöer är särskilt utsatta. Glaciärer smälter, och snötäcket på bergstopparna drar sig tillbaka – en utveckling som en del vetenskapsmän menar kommer att påverka vattenförråden och orsaka omfattande jordskred. Dussintals glaciärsjöar i Himalaya hotar att spränga sina naturliga barriärer och orsaka katastrofala översvämningar, något som redan har inträffat upprepade gånger under de senaste årtiondena.

◼ FAMILJEJORDBRUK. Den snabba befolkningstillväxten tvingar människor att odla ofruktbar mark. Enligt en studie används i dag nästan hälften av Afrikas bergsområden för jordbruk eller boskapsskötsel – 10 procent för grödor och 34 procent som betesmark. Sådant jordbruk ger inte särskilt stor avkastning, eftersom dessa höglänta områden inte lämpar sig för jordbruk.b Dessutom kan betande boskap lätt förstöra den känsliga växtligheten. En nyligen genomförd undersökning visar att endast 3 procent av marken i bergen är lämpad för ett hållbart jordbruk.

◼ KRIG. Vågen av inbördeskrig har ödelagt många bergsområden. Rebeller använder otillgängliga bergsområden som bas för sina operationer. Enligt en FN-rapport beräknar man att 67 procent av Afrikas bergsområden har påverkats av ”väpnade konflikter”. Dessutom har en del höglänta områden blivit centrum för narkotikaframställning, vilket ofta leder till både väpnade konflikter och miljöförstöring.

Behövs det fler åtgärder?

Redan nu märks konsekvenserna av att människan har gjort våld på bergen. Översvämningar, jordskred och vattenbrist är bara några av tecknen på att allt inte står rätt till. Regeringar har börjat vakna upp. Skogar återplanteras, och avverkning är på sina håll förbjuden. Nationalparker har inrättats för att skydda de mest natursköna platserna och de mest hotade naturliga miljöerna för växt- och djurliv.

Men också skyddade områden påverkas av miljöförändringar. (Se rutan ”Några viktiga naturområden”.) Kampen för att bevara dessa fristäder i bergen är ännu inte vunnen. Ett tecken på detta är att arter dör ut med allt större hastighet. Experter känner till problemen, men åtgärder för att bevara ofördärvad vildmark har inte kunnat genomföras i någon större skala. Den välkände biologen E. O. Wilson säger: ”Jag känner mig uppmuntrad av vårt vetenskapliga kunnande och nedstämd av förstörelsen av viktiga områden för biologisk mångfald.”

Är förlusten av biologisk mångfald verkligen så allvarlig? Många biologer menar att mänskligheten har stor nytta av att bevara jordens biologiska mångfald. Som exempel pekar de på rosenskönan som växer på Madagaskars högland, ett område med rik biologisk mångfald. Av rosenskönan har man framställt ett verksamt läkemedel som används i kampen mot leukemi. Från kinaträdet, som kommer från Anderna, har man under flera årtionden utvunnit kinin och andra läkemedel som används för att behandla malaria. Många andra växter från bergsområden har bidragit till att rädda livet på miljontals människor. Det är sant att en del av dessa växter med framgång odlas på andra håll. Men när växtligheten i bergen förstörs i stor omfattning, ökar risken för att oupptäckta växter med medicinskt och näringsmässigt värde går förlorade.

Kan den nuvarande destruktiva utvecklingen på något sätt hejdas? Kan skadan repareras? Kommer bergen också i fortsättningen att vara en inbjudande fristad för växter och djur?

[Fotnoter]

[Ruta/Bilder på sidan 7]

Bergens fauna

Bergslejonet, puman, finns som namnet antyder främst i bergsområden – huvudsakligen i Klippiga bergen och Anderna. I likhet med många andra stora rovdjur har bergslejonet, på grund av det hot som människan utgör, undan för undan dragit sig tillbaka till mer otillgängliga områden.

Kattbjörnen lever uteslutande i Himalaya (till och med på de lägre sluttningarna av Mount Everest). Men trots sitt otillgängliga hemvist kämpar kattbjörnen för sin överlevnad, eftersom bambuskogarna som den livnär sig av ödeläggs.

[Bildkälla]

Cortesía del Zoo de la Casa de Campo, Madrid

Brunbjörnen strövade en gång omkring i större delen av Europa, Asien och Nordamerika. I Europa är den begränsad till några få isolerade bergsområden, men den är vanligare i den kanadensiska delen av Klippiga bergen samt i Alaska och Sibirien. Antalet brunbjörnar i USA har minskat med 99 procent under det gångna århundradet.

Kungsörnen är en av de mest majestätiska fåglar som har sitt hemvist i bergsområdena på norra halvklotet. Tragiskt nog återstår det i dag mindre än 5 000 par i Europa – ett resultat av att den tidigare varit hatad.

Jättepandan. ”Själva dess existens är beroende av tre viktiga faktorer: höga berg och djupa dalar, täta bambuskogar och rinnande vatten”, säger den kinesiske naturforskaren Xiyang Tang. Enligt en beräkning finns det mindre än 1 600 pandor kvar i vilt tillstånd.

[Ruta/Bilder på sidorna 8, 9]

Några viktiga naturområden

Yosemite nationalpark (Kalifornien) grundades 1890 som ett resultat av naturforskaren John Muirs outtröttliga arbete. Fyra miljoner besökare kommer varje år för att njuta av den storslagna naturen. Ansvariga för parken försöker hitta jämvikten mellan att skydda miljön och samtidigt göra parken tillgänglig för naturälskare.

Podocarpus nationalpark (Ecuador) bevarar ett område med molnskog i Anderna med en enorm artrikedom – mer än 600 fågelarter och omkring 4 000 växtarter. Kinin, ett läkemedel som har räddat oräkneliga människoliv, upptäcktes i det här området. Som så många andra parker drabbas även den här av avverkning, tjuvskytte och tjuvfiske.

Kilimanjaro (Tanzania) är en av världens största vulkaner och Afrikas högsta berg. På de lägre sluttningarna betar elefanter, och i den alpina zonen finns en unik växtlighet, som till exempel en art av lobelia (Lobelia deckenii) och en korsört (Senecio johnstonii cottonii). De största hoten utgörs av tjuvjakt, skogsskövling och avbetning.

Teide nationalpark (Kanarieöarna) skyddar unik växtlighet som ger liv åt det karga vulkaniska landskapet. Bergiga vulkanöar har undantagslöst ömtåliga ekosystem som är känsliga för introduktion av nya arter.

Pyrenéernas nationalpark och Ordesa nationalpark (Frankrike och Spanien) skyddar majestätiska alpina bergslandskap och deras växter och djur. Likt andra bergskedjor i Europa tar Pyrenéerna skada av det växande antalet skid- och turistanläggningar. Något som också har haft en negativ inverkan på miljön är att man har frångått de traditionella jordbruksmetoderna.

Sǒraksan nationalpark är Sydkoreas populäraste nationalpark. De spektakulära granitbergen och de skogklädda sluttningarna är särskilt vackra på hösten. Men parkens popularitet gör att en del vandringsleder under veckosluten är lika fulla av liv och rörelse som trottoarerna i en storstad.

[Ruta/Bilder på sidan 10]

Bergens flora

Jättesnokört. Under några veckor på våren växer den här praktfulla blomman och blir lika hög som en människa. Den finns på omkring 1 800 meters höjd på endast två vulkantoppar på Kanarieöarna. Många arter som växer i bergen har en liknande begränsad utbredning.

Silvertistel växer i Alperna och Pyrenéerna. Den glänsande tisteln lyser upp bergsängarna på sensommaren, och blommorna drar till sig mängder av insekter.

Engelsk iris. Hybrider av den här vackra vildblomman odlas som prydnadsväxt. Många prydnadsväxter kommer ursprungligen från den alpina floran.

Bergtaklök är en av många alpina växter som klänger sig fast i klippsprickor. Arten härstammar från södra Europas bergstrakter och kallas också leva-för-evigt på grund av att den är så tålig och livskraftig.

Ananasväxter. Många olika arter av ananasväxter och orkidéer frodas i molnskogarna i tropikerna. De växer på upp till 4 500 meters höjd.

Doftiris växer i Rifatlas och Atlasbergen i Nordafrika, ett område klassat som hotspot för medelhavsfloran.

[Bild på sidan 6]

Brytning av koppar och guld nära Maokebergen i Indonesien

[Bildkälla]

© Rob Huibers/Panos Pictures

[Bild på sidan 8]

Rosensköna

Bergen – vem kommer att rädda dem?

UNDER fyra dagar år 2002 var Bishkek i Kirgizistan värd för Global Mountain Summit. Det var den första internationella konferensen ägnad åt frågor som rör bergen. Initiativtagarna hoppades att 2002 skulle markera ”början av en ny era, en era där man inser bergens sanna värde”.

Vid mötet antogs enhälligt ett handlingsförslag, ”Bishkek Mountain Platform”, som innehåller riktlinjer för alla som arbetar med frågor som rör bergen. Den uttalade målsättningen var att ”förbättra tillvaron för bergsfolken, skydda bergens ekosystem och att använda bergens resurser på ett hållbart sätt”.

En del framsteg har gjorts. Ett världsomspännande nätverk av nationalparker skyddar områden med särskild skönhet och biologisk mångfald. I många delar av världen har miljöorganisationer haft en viss framgång i att hejda miljöförstöringen. Ett resultat av konferensen i Bishkek var beslutet att bergen i Kirgizistan, som hade förorenats av kärnavfall, skulle saneras. Detta mycket giftiga avfall utgjorde ett hot mot vattenförsörjningen för 20 procent av befolkningen i Centralasien.

Men svårigheterna förbundna med att skydda världens berg är fortfarande överväldigande. År 1995 införde de kanadensiska myndigheterna till exempel en handlingsplan för att skydda den kvarvarande regnskogen i British Columbia. Men en uppföljande undersökning visade att skogsbolagen i allmänhet inte brydde sig om planen, utan fortsatte att kalhugga till och med de brantaste sluttningarna. Planen modifierades 1997, eftersom skogsindustrin hävdade att den var alltför betungande.

Vinstintressen är inte det enda hindret för bergens bevarande. Slutdeklarationen vid konferensen i Bishkek uppgav att krig, fattigdom och hungersnöd är bidragande orsaker till den obevekliga utarmningen av bergens ekosystem. Bergen, och resten av jorden, kommer att fortsätta att drabbas svårt till dess man har kommit till rätta med de bakomliggande orsakerna till miljöförstöringen.

Guds omsorg om sin skapelse

Trots att situationen ser mörk ut finns det skäl till optimism. Den allsmäktige Guden är inte omedveten om vad som händer med hans skapelse. Gud säger i sitt ord, Bibeln, att ”bergens toppar är hans”. (Psalm 95:4) Han bryr sig även om djurlivet på bergen. Enligt Psalm 50:10, 11 säger Jehova: ”Mig tillhör alla skogens vilda djur, djuren på de tusen bergen. Jag känner varje bevingad skapelse på bergen, och det öppna fältets djurvimmel är hos mig.”

Kan Gud rädda den utsatta och hotade miljön? Ja, det kan han! Bibeln säger att han har upprättat ”ett kungarike som aldrig skall fördärvas”. (Daniel 2:44) Jesus Kristus, kungen i det här riket, har ett speciellt intresse för jorden och människorna på den. (Ordspråksboken 8:31) Hans styre kommer att medföra fred på jorden och ett slut på exploateringen. Genom hans styre kommer den sargade jorden att bli helt återställd. (Uppenbarelseboken 11:18)

Om du längtar efter en sådan lösning, kommer du utan tvivel att fortsätta att be om att Guds kungarike skall komma. (Matteus 6:9, 10) Sådana böner kommer inte att bli obesvarade. Guds kungarike kommer inom kort att göra slut på orättvisor och råda bot på den skada som jorden har drabbats av. När det händer kommer bergen bildligt talat att ”ropa högt av fröjd”. (Psalm 98:8)