Bergen i fara

”Det ligger i allas intresse att säkerställa att världens bergsområden också under kommande generationer kan fortsätta att dela med sig av sina rikedomar.” – KOFI ANNAN, FN:S GENERALSEKRETERARE.

ORD som vanligtvis förknippas med berg är majestät, stabilitet och styrka. Vad skulle kunna utgöra ett hot mot dessa naturens giganter? Somliga kanske har svårt att föreställa sig att jordens berg skulle kunna vara hotade. Men de är verkligen det. Naturvårdare anför flera specifika orsaker till att bergens ekosystem gradvis undermineras. Situationen är allvarlig, och den förvärras. Här följer några exempel på hot mot världens berg.

◼ UTVECKLINGSPROJEKT. Omkring 25 procent av alla bergsområden berörs och hotas av projekt som skall genomföras under de närmaste 30 åren. Det gäller bland annat väg- och dammbyggen, gruvbrytning och anläggning av pipelines. Vägbyggen kan leda till erosion på branta sluttningar, och vägar gör skogen mer tillgänglig för avverkning, vilket kan orsaka ännu mer skada. Genom gruvbrytning, som till stor del äger rum i bergstrakter, utvinns varje år omkring tio tusen miljoner ton malm, och mängden ofyndigt berg är ännu större.a

◼ GLOBAL UPPVÄRMNING. ”De nio varmaste år som dokumenterats har inträffat sedan 1990”, uppger Worldwatch Institute. Bergsmiljöer är särskilt utsatta. Glaciärer smälter, och snötäcket på bergstopparna drar sig tillbaka – en utveckling som en del vetenskapsmän menar kommer att påverka vattenförråden och orsaka omfattande jordskred. Dussintals glaciärsjöar i Himalaya hotar att spränga sina naturliga barriärer och orsaka katastrofala översvämningar, något som redan har inträffat upprepade gånger under de senaste årtiondena.

◼ FAMILJEJORDBRUK. Den snabba befolkningstillväxten tvingar människor att odla ofruktbar mark. Enligt en studie används i dag nästan hälften av Afrikas bergsområden för jordbruk eller boskapsskötsel – 10 procent för grödor och 34 procent som betesmark. Sådant jordbruk ger inte särskilt stor avkastning, eftersom dessa höglänta områden inte lämpar sig för jordbruk.b Dessutom kan betande boskap lätt förstöra den känsliga växtligheten. En nyligen genomförd undersökning visar att endast 3 procent av marken i bergen är lämpad för ett hållbart jordbruk.

◼ KRIG. Vågen av inbördeskrig har ödelagt många bergsområden. Rebeller använder otillgängliga bergsområden som bas för sina operationer. Enligt en FN-rapport beräknar man att 67 procent av Afrikas bergsområden har påverkats av ”väpnade konflikter”. Dessutom har en del höglänta områden blivit centrum för narkotikaframställning, vilket ofta leder till både väpnade konflikter och miljöförstöring.

Behövs det fler åtgärder?

Redan nu märks konsekvenserna av att människan har gjort våld på bergen. Översvämningar, jordskred och vattenbrist är bara några av tecknen på att allt inte står rätt till. Regeringar har börjat vakna upp. Skogar återplanteras, och avverkning är på sina håll förbjuden. Nationalparker har inrättats för att skydda de mest natursköna platserna och de mest hotade naturliga miljöerna för växt- och djurliv.

Men också skyddade områden påverkas av miljöförändringar. (Se rutan ”Några viktiga naturområden”.) Kampen för att bevara dessa fristäder i bergen är ännu inte vunnen. Ett tecken på detta är att arter dör ut med allt större hastighet. Experter känner till problemen, men åtgärder för att bevara ofördärvad vildmark har inte kunnat genomföras i någon större skala. Den välkände biologen E. O. Wilson säger: ”Jag känner mig uppmuntrad av vårt vetenskapliga kunnande och nedstämd av förstörelsen av viktiga områden för biologisk mångfald.”

Är förlusten av biologisk mångfald verkligen så allvarlig? Många biologer menar att mänskligheten har stor nytta av att bevara jordens biologiska mångfald. Som exempel pekar de på rosenskönan som växer på Madagaskars högland, ett område med rik biologisk mångfald. Av rosenskönan har man framställt ett verksamt läkemedel som används i kampen mot leukemi. Från kinaträdet, som kommer från Anderna, har man under flera årtionden utvunnit kinin och andra läkemedel som används för att behandla malaria. Många andra växter från bergsområden har bidragit till att rädda livet på miljontals människor. Det är sant att en del av dessa växter med framgång odlas på andra håll. Men när växtligheten i bergen förstörs i stor omfattning, ökar risken för att oupptäckta växter med medicinskt och näringsmässigt värde går förlorade.

[Ruta/Bilder på sidan 7]

Bergens fauna

Bergslejonet, puman, finns som namnet antyder främst i bergsområden – huvudsakligen i Klippiga bergen och Anderna. I likhet med många andra stora rovdjur har bergslejonet, på grund av det hot som människan utgör, undan för undan dragit sig tillbaka till mer otillgängliga områden.

Kattbjörnen lever uteslutande i Himalaya (till och med på de lägre sluttningarna av Mount Everest). Men trots sitt otillgängliga hemvist kämpar kattbjörnen för sin överlevnad, eftersom bambuskogarna som den livnär sig av ödeläggs.

[Bildkälla]

Cortesía del Zoo de la Casa de Campo, Madrid

Brunbjörnen strövade en gång omkring i större delen av Europa, Asien och Nordamerika. I Europa är den begränsad till några få isolerade bergsområden, men den är vanligare i den kanadensiska delen av Klippiga bergen samt i Alaska och Sibirien. Antalet brunbjörnar i USA har minskat med 99 procent under det gångna århundradet.

Kungsörnen är en av de mest majestätiska fåglar som har sitt hemvist i bergsområdena på norra halvklotet. Tragiskt nog återstår det i dag mindre än 5 000 par i Europa – ett resultat av att den tidigare varit hatad.

Jättepandan. ”Själva dess existens är beroende av tre viktiga faktorer: höga berg och djupa dalar, täta bambuskogar och rinnande vatten”, säger den kinesiske naturforskaren Xiyang Tang. Enligt en beräkning finns det mindre än 1 600 pandor kvar i vilt tillstånd.