Trots det fick vi lämna en hel del biblisk litteratur. Vår tjänst i Machala, en stad som låg i hjärtat av det bananproducerande jordbruksdistriktet, kan belysa det. Nicholas Wesley och jag var de enda som var Jehovas vittnen i staden när vi kom dit år 1956. Vi brukade ge oss i väg tidigt på morgonen med dumprarna som användes vid vägbyggena på den tiden. Sedan vi hade åkt en bra bit, hoppade vi av och predikade för människor hela vägen hem.

En dag höll Nick och jag räkningen för att se vem av oss som skulle lämna flest lösnummer av tidskrifterna. Jag minns att jag ledde över Nick vid middagstid, men när kvällen kom hade vi lämnat 114 lösnummer var. Vi lämnade hundratals lösnummer varje månad till människor på våra tidskriftsrutter. Sex gånger lämnade jag mer än ett tusen lösnummer under en månad. Tänk så många som kunde lära känna Bibelns sanningar genom de här tidskrifterna!

I Machala hade vi också privilegiet att få bygga den första församlingsägda Rikets salen i Ecuador. Det var för 35 år sedan, år 1960. På den tiden var vi bara omkring 15 närvarande vid mötena. I dag finns det 11 blomstrande församlingar i Machala!

[Bild på sidan 25]

Predikoarbetet i Machala år 1957