När det finns behov av att föra ”till rätta”

8. Hur behöver vi alla emellanåt bli förda till rätta igen?

⁸ Paulus säger att dessa ”gåvor i form av människor” för det första har getts ”i avsikt att föra de heliga till rätta igen”. (Efesierna 4:12) Det grekiska ord som återgetts med ”föra till rätta igen” har avseende på att ”bringa i ordning (i rätt tillstånd) igen”. Som ofullkomliga människor behöver vi alla bli förda till rätta emellanåt för att få vårt tänkesätt, vår inställning eller vårt uppförande ”i ordning” eller ”i rätt tillstånd igen”, dvs. i linje med Guds tankar och vilja. Jehova har kärleksfullt gett ”gåvor i form av människor” för att hjälpa oss att göra nödvändiga justeringar. Hur gör de detta?

9. Hur kan en äldste hjälpa till att föra ett får som har felat till rätta igen?

⁹ En äldste kan ibland bli ombedd att hjälpa ett får som har felat och som kanske, innan denne har vetat ”ordet av”, har begått ”ett eller annat felsteg”. Hur kan en äldste då hjälpa? ”Sök föra en sådan till rätta igen i en ande av mildhet”, heter det i Galaterna 6:1. En äldste bör följaktligen inte läxa upp den felande eller använda hårda ord, när han ger råd. Råd skall uppmuntra och inte ”skrämma upp” den som får dem. (2 Korinthierna 10:9; jämför Job 33:7.) Denne kanske redan skäms, och därför undviker en kärleksfull herde att slå ner hans mod ytterligare. Råd och även sträng tillrättavisning som klart motiveras av och ges i kärlek kommer sannolikt att rätta till den felandes tänkesätt eller uppförande och få honom på rätt spår igen. — 2 Timoteus 4:2.

10. Vad är inbegripet i att föra andra till rätta igen?

¹⁰ Jehovas avsikt med dessa ”gåvor i form av människor”, som skulle föra oss till rätta igen, var att de skulle vara andligen vederkvickande och värda att bli efterliknade av hans folk. (1 Korinthierna 16:17, 18; Filipperna 3:17) Att föra andra till rätta igen innebär inte bara att tillrättavisa dem som har slagit in på en felaktig kurs, utan också att hjälpa dem som är trogna att hålla fast vid den rätta kursen.a Med tanke på alla de problem som nu finns och som lätt kan göra oss modfällda behöver många uppmuntran för att hålla ut. Några kan behöva kärleksfull hjälp för att föra sitt tänkesätt i linje med Guds. Somliga trogna kristna brottas till exempel med känslor av otillräcklighet och ovärdighet. Sådana ”nedstämda själar” kanske tror att Jehova aldrig skulle kunna älska dem och att han aldrig, hur de än försökte, skulle kunna godta deras tjänst. (1 Thessalonikerna 5:14) Men ett sådant tänkesätt är inte i linje med hur Gud känner för sina tillbedjare.

11. Vad kan de äldste göra för att hjälpa dem som kämpar med känslor av ovärdighet?

¹¹ Äldste, vad kan ni göra för att hjälpa sådana personer? Visa dem kärleksfullt sådana skriftställen som visar att Jehova bryr sig om var och en av sina tjänare, och försäkra dem om att dessa skriftställen är tillämpliga på dem personligen. (Lukas 12:6, 7, 24) Hjälp dem att se att det är Jehova som har ”dragit” dem till sig för att tjäna honom och att han därför helt visst måste betrakta dem som värdefulla. (Johannes 6:44) Försäkra dem om att de inte är ensamma om att hysa sådana känslor, utan att många trogna Jehovas tjänare har känt det på liknande sätt. Profeten Elia var en gång så nedstämd att han ville dö. (1 Kungaboken 19:1–4) Somliga smorda kristna under det första århundradet kände sig ”domfällda” av sina egna hjärtan. (1 Johannes 3:20) Det är tröstande att veta att trogna tjänare på Bibelns tid hade ”känslor lika våra”. (Jakob 5:17) Ni kan också gå igenom uppmuntrande artiklar i Vakttornet och Vakna! med dem som är nedstämda. Era kärleksfulla försök att ge sådana personer tillförsikt igen kommer inte att gå obemärkt förbi den Gud som har gett er som ”gåvor i form av människor”. — Hebréerna 6:10.

För ”uppbyggande” av hjorden

12. Vad antyds genom uttrycket ”uppbyggande av Kristi kropp”, och vad är nyckeln till att bygga upp hjorden?

¹² För det andra är dessa ”gåvor i form av människor” givna för ”uppbyggande av Kristi kropp”. (Efesierna 4:12) Paulus använder här ett bildspråk: ”uppbyggande” påminner om uppbyggnad, och ”Kristi kropp” åsyftar människor, dvs. medlemmarna av den smorda kristna församlingen. (1 Korinthierna 12:27; Efesierna 5:23, 29, 30) De äldste måste hjälpa sina bröder att växa sig starka andligen. Deras mål är att ”bygga upp” hjorden, inte att ”riva ner” den. (2 Korinthierna 10:8) Nyckeln till att bygga upp hjorden är kärlek, för ”kärleken uppbygger”. — 1 Korinthierna 8:1.

13. Vad innebär det att ha empati, och varför är det viktigt att de äldste visar detta?

¹³ Empati är en sida av kärleken som hjälper de äldste att bygga upp hjorden. Att ha empati innebär att känna för andra, att leva sig in i hur de tänker och känner och att ta hänsyn till deras begränsningar. (1 Petrus 3:8) Varför är det viktigt för de äldste att ha empati? Framför allt därför att Jehova, den som ger ”gåvor i form av människor”, är en Gud som visar empati. Han känner för sina tjänare när de lider eller plågas. (2 Moseboken 3:7; Jesaja 63:9) Han tar hänsyn till deras begränsningar. (Psalm 103:14) Hur kan då de äldste visa empati?

14. Hur kan de äldste visa andra empati?

¹⁴ De kan lyssna på en nedslagen person som kommer till dem och söka förstå dennes känslor. De försöker också förstå sina bröders bakgrund, personlighet och situation. När herdarna på så sätt visar att de verkligen förstår och bryr sig om hjorden, kommer fåren villigt att ta emot den uppbyggande hjälp från Bibeln som herdarna söker ge. (Ordspråken 16:23) Empati får också de äldste att ta hänsyn till andras begränsningar och de känslor som dessa kan ge upphov åt. Vissa samvetsgranna kristna kan exempelvis ha dåligt samvete för att de, kanske på grund av ålder eller dålig hälsa, inte kan göra mer i Guds tjänst. Å andra sidan kan somliga behöva uppmuntran att förbättra sin tjänst. (Hebréerna 5:12; 6:1) Empati kommer att få de äldste att finna ”ord som är behagliga” och som bygger upp andra. (Predikaren 12:10) När Jehovas får blir uppbyggda och motiverade, kommer deras kärlek till Gud att få dem att göra allt de kan i hans tjänst!

Män som främjar enheten

15. Vad innebär uttrycket ”enhet i tron”?

¹⁵ För det tredje ges dessa ”gåvor i form av människor” för att ”vi alla” skall nå ”fram till enheten i tron och i den exakta kunskapen om Guds Son”. (Efesierna 4:13) Uttrycket ”enhet i tron” innebär inte bara enhet när det gäller själva tron, utan också enhet när det gäller de troende. Detta är ytterligare ett skäl till att Gud har gett oss ”gåvor i form av människor”, nämligen för att främja enheten bland hans folk. Hur gör de detta?

16. Varför är det viktigt att de äldste bevarar enheten bland sig själva?

¹⁶ De måste först och främst bevara enheten bland sig själva. Fåren kan bli försummade, om herdarna är oeniga. Långa möten och debatter om oväsentligheter skulle i onödan kunna uppta dyrbar tid som i stället skulle kunna användas till att ta vård om hjorden. (1 Timoteus 2:8) På grund av sina skilda personligheter kanske de äldste inte automatiskt kommer överens om allt de diskuterar. Enheten utesluter inte att de har olika uppfattningar och i en öppen diskussion även uttrycker dessa på ett balanserat sätt. De äldste bevarar enheten genom att de, utan att i förväg döma, respektfullt lyssnar på varandra. Och så länge inte någon biblisk princip överträds bör var och en vara villig att böja sig för och stödja äldstekretsens beslut. En medgörlig anda visar att de äldste vägleds av ”visheten från ovan”, som är ”fridsam” och ”resonlig”. — Jakob 3:17, 18.

17. Hur kan de äldste bidra till att bevara enheten i församlingen?

¹⁷ De äldste är också vakna för att främja enheten i församlingen. Om församlingens frid och enhet hotas av sådant som skadligt skvaller, en benägenhet att tillskriva andra felaktiga motiv eller en stridslysten anda, är de villiga att ge goda råd. (Filipperna 2:2, 3) Om de äldste exempelvis skulle märka att någon i församlingen är överdrivet kritisk eller gärna beskäftigt vill befatta sig med andras angelägenheter, kommer de att försöka hjälpa denne att inse att detta är i strid med det han har fått lära sig av Gud och att var och en måste ”bära sin egen ansvarsbörda”. (1 Timoteus 5:13; 1 Petrus 4:15; Galaterna 6:5, 7; 1 Thessalonikerna 4:9–12) Med hjälp av Bibeln kommer de att förklara att Jehova lämnar mycket åt vars och ens eget samvete och att ingen av oss bör döma andra i sådana ting. (Matteus 7:1, 2; Jakob 4:10–12) Det måste finnas en anda av förtroende och respekt i församlingen för att vi skall kunna tjäna tillsammans i enhet. Dessa ”gåvor i form av människor” bidrar till att bevara friden och enheten genom att de, när så behövs, ger råd från Bibeln. — Romarna 14:19.

Att skydda hjorden

18, 19. a) Mot vilka skyddar oss dessa ”gåvor i form av människor”? b) Mot vilken annan fara behöver fåren skyddas, och hur handlar de äldste för att skydda fåren?

¹⁸ För det fjärde ger Jehova dessa ”gåvor i form av människor” för att skydda oss mot att bli påverkade ”av varje lärdomsvind genom människors knep, genom slughet i att finna medel till förvillelse”. (Efesierna 4:14) Det ord i grundtexten som översatts med ”knep” sägs betyda ”bedrägeri i tärningsspel” eller ”manipulerande genom tärningsspel”. Påminner inte detta oss om hur förslaget avfällingar verkar? Genom att använda smarta argument manipulerar de skriftställen i ett försök att locka sanna kristna bort från tron. De äldste måste vara på sin vakt mot sådana ”förtryckande vargar”! — Apostlagärningarna 20:29, 30.

¹⁹ Jehovas får behöver också skyddas mot andra faror. Den forntida herden David skyddade oförskräckt sin fars hjord mot rovdjur. (1 Samuelsboken 17:34–36) I våra dagar kan det också uppstå situationer, då oroade kristna herdar måste visa mod för att skydda hjorden mot sådana som skulle kunna förtrycka eller på annat sätt behandla Jehovas får illa, i synnerhet då de mer sårbara. De äldste kommer snabbt att avlägsna uppsåtliga syndare som medvetet använder knep, bedrägeri och ränksmideri för att bedriva det som är ont.b — 1 Korinthierna 5:9–13; jämför Psalm 101:7.

Vi är era ”medarbetare”

4, 5. a) Vid vad liknar Paulus församlingen, och varför är det en lämplig illustration? b) Vad visar Paulus illustration när det gäller hur vi skall betrakta och behandla varandra?

⁴ Jehova har betrott dessa ”gåvor i form av människor” med ett mått av myndighet i församlingen. De äldste vill naturligtvis inte missbruka sin myndighet, något som de vet att det bara är alltför lätt för ofullkomliga människor att göra. Hur bör de då betrakta sig själva i förhållande till hjorden i övrigt? Låt oss se på den illustration som aposteln Paulus använde. Efter att ha dryftat varför dessa ”gåvor i form av människor” har getts skrev Paulus: ”Låt oss ... genom kärlek växa upp i alla avseenden till honom som är huvudet, Kristus. Det är från honom som hela kroppen, genom att vara harmoniskt sammanfogad och danad att samarbeta med hjälp av varje led som ger vad som behövs, i enlighet med det sätt, på vilket varje särskild kroppsdel i tillbörligt mått fungerar, verkar för kroppens växt till uppbyggande av sig själv i kärlek.” (Efesierna 4:15, 16) Paulus liknar således församlingen, både äldste och övriga medlemmar, vid en människokropp. Varför är det här en så lämplig illustration?

⁵ En människokropp består av många olika lemmar, men den har endast ett huvud. Och allt i kroppen, varje muskel, nerv och blodåder, har en funktion att fylla. Varje lem är värdefull och bidrar på något sätt till kroppens välbefinnande och skönhet. På liknande sätt består församlingen av många olika medlemmar, och varje medlem, antingen den är ung eller gammal, stark eller skröplig, kan på något sätt bidra till församlingens allmänna andliga välbefinnande och skönhet. (1 Korinthierna 12:14–26) Ingen behöver tycka att han är för obetydlig för att räknas. Och ingen bör heller känna sig överlägsen, då vi alla, både herdar och får, utgör en del av kroppen, som har ett enda huvud, Kristus. Paulus målar således upp en vacker bild av den kärlek, omtanke och respekt vi bör ha för varandra. Att de äldste inser detta hjälper dem att ha en ödmjuk och balanserad syn på sin funktion i församlingen.