Men människan utgör ett mycket större hot mot elefanten än elefanten utgör mot människan. Priset på elfenben har skjutit i höjden; de största hannarnas betar väger nästan 200 kilo, och tjuvskyttarna bryr sig inte om förbud. De tar betarna och låter resten av kroppen ligga kvar och ruttna.

Antalet elefanter som årligen dödas av tjuvskyttar beräknas faktiskt ligga mellan 45.000 och 400.000. Vilträkningar visar att det totala antalet afrikanska elefanter, som förut räknades i miljoner, nu är nere i 900.000. Om tjuvskyttet fortsätter i nuvarande takt, kommer detta antal att halveras inom de närmaste tio åren. Allteftersom de gamla, betförsedda hannarna blir allt sällsyntare, får fler och fler yngre hannar och till och med honor sätta livet till.

Behovet av livsrum för Afrikas vilda djur är faktiskt förknippat med stora problem. Om en elefant i vilt tillstånd råkar gå förbi och börjar äta av grödorna på ett mindre jordbruk, skulle detta till exempel mycket väl kunna hota jordbrukarens hela livsuppehälle. Å andra sidan, om alltför många elefanter hålls inspärrade i naturparker eller reservat, där de inte kan hota jordbrukarnas grödor, kan de med sina glupande matvanor snabbt förvandla naturparkens skogar till gräsmarker. Eftersom elefanterna inte har någon annanstans att ta vägen, har skogarna inte en chans att återhämta sig.