Tillbaka till skolbänken — Varför?

ROBERTS jakt efter ett arbete var en frustrerande erfarenhet som varade i tre långa år. Vid 21 års ålder fick han äntligen plats som ledare för en barnkoloni. Även om han nu kände sig lättad, hade de tre årens letande tagit hårt på honom. ”Våra föräldrar förstår helt enkelt inte”, säger han. ”Det är mycket svårare att få jobb nu för tiden.”

Precis som Robert träder mängder av nyutexaminerade ungdomar ut i arbetslivet varje år. De har alla sina förhoppningar. De har alla sina planer. Men allt fler finner att de inte kan få tag i det slags arbete som de hade räknat med.

Många beslutar sig därför för att studera vidare. Tidskriften Fortune säger: ”Om 70-talet sände ut negativa signaler beträffande nyttan av utbildning, slog 80-talet an helt andra strängar: Skaffa dig akademisk utbildning, annars får du ta konsekvenserna.”

Vad är orsaken till problemet?

Varför är det ofta nödvändigt med någon form av kompletterande utbildning efter den obligatoriska skolgången? För det första är det många arbeten i våra dagar som kräver större skicklighet. ”Bankkassören som bara tog emot pengar har i dag ersatts av bankautomater”, förklarar en representant för det amerikanska arbetsdepartementet. ”Nu måste han kunna ge råd om tre olika typer av sparkonton och förklara varför det ena är bättre för mig än det andra.” William D. Ford, ordförande i utbildnings- och arbetsutskottet i den amerikanska kongressen, säger: ”Det finns inte längre några enkla arbeten.”

För det andra menar somliga att dagens skolor inte ger eleverna en fullgod utbildning. De hävdar att sådana frågor som narkotikamissbruk, aids och födelsekontroll överbetonas på bekostnad av undervisningen i läsning, skrivning och räkning. Doktor Robert Appleton, som varit lärare i 27 år, säger beklagande att skolan tycks ha blivit en ”social serviceinrättning”, som tvingas ”ta itu med problem som förr inte ansågs ha något med skolan att göra”.

På grund av vissa skolors underlåtenhet att bibringa eleverna de nödvändiga färdigheterna är många som går ut gymnasiet ur stånd att försörja sig. ”De har inte fått lära sig att arbeta”, säger Joseph W. Schroeder, chef för en arbetsförmedling i Florida. Han fortsätter: ”Ett problem som arbetsgivarna ständigt klagar över när det gäller ungdomar är att de varken kan läsa eller skriva bra. De kan inte ens fylla i en platsansökan.”

Ett tredje skäl till att kompletterande utbildning kan vara nödvändig är att det i många länder finns ett överskott av akademiker på arbetsmarknaden. ”Antalet akademiker är större än efterfrågan på deras kunnande”, skriver The New York Times och fortsätter: ”Mot bakgrund av detta akademikeröverskott drar sig arbetsgivarna för att anställa personer med enbart high school-utbildning.”

För att kvalificera sig för den typ av arbete som kan ge dem tillräckligt hög lön för att kunna försörja sig sätter sig många på skolbänken igen. I Förenta staterna väljer 59 procent av alla elever att studera vidare efter high school. Detta innebär en markant ökning, eftersom siffran i årtionden har legat på omkring 50 procent.

Tendensen är densamma i andra länder. I Storbritannien har det sedan 1960-talet skett en markant ökning av antalet elever som fortsätter sin utbildning efter den obligatoriska skolan. I Australien ansökte för något år sedan 85 procent av alla som slutade grundskolan om inträde till olika universitet och högskolor. Omkring 95 procent av alla japanska grundskoleelever genomgår inträdesprov för att bli antagna till en treårig utbildning, som förbereder dem antingen för arbetslivet eller för universitetsstudier.

Kompletterande utbildning har emellertid inte alltid gett de fördelar som man önskat. Vilka för- och nackdelar finns det med en sådan utbildning?

Vidareutbildning eller inte?

HUR mycket utbildning behöver man för att kunna försörja sig? Det varierar från land till land. Den allmänna tendensen i många länder tycks vara att man nu behöver mer utbildning för att förtjäna sitt levebröd än man gjorde för några år sedan. I vissa fall räcker det inte med den lagstadgade skolutbildningen.

Detta är utan tvivel orsaken till att allt fler elever som fullbordat den obligatoriska skolutbildningen fortsätter att studera i stället för att träda ut i arbetslivet. Och fördelarna kan onekligen verka stora. I The New York Times kunde man för en tid sedan läsa följande citat från en rapport som utarbetats av Economic Policy Institute: ”Förvärvsarbetande män med enbart avgångsbetyg från high school fick vidkännas en reallöneminskning med 7,4 procent under åren 1979—1987, medan lönerna för manliga akademiker steg med 7 procent.”

De som studerar vid universitet och högskolor får examina som kan öppna dörren till arbetschanser. William B. Johnston, en framträdande forskare vid Hudson Institute, säger: ”En akademisk examen, eller bara det faktum att man har studerat vid ett universitet, har blivit den bästa garantin för att få arbete här i landet.”

Å andra sidan måste det erkännas att många akademiker har svårt att få arbete, och de är inte heller immuna mot permitteringar. ”De flesta av mina kamrater som utexaminerades samtidigt som jag är arbetslösa”, säger 22-årige Karl. Jim, 55, som utexaminerats från ett ansett universitet med högsta betyg, blev friställd i februari 1992. Hans examen kunde inte rädda honom, och inte heller har den hjälpt honom att få fast anställning. ”Ens liv visar sig vara byggt på sand”, säger han.

Många akademiker har, precis som Jim, hamnat i något som U.S.News & World Report kallar ”manschettarbetarnas skärseld” — de är för unga för att få pension och för gamla för att få ett nytt arbete.

Vi ser således att även om en akademisk examen för med sig vissa fördelar, är den uppenbarligen ingen universallösning. Inte heller är akademisk utbildning det enda alternativet. Herbert Kohl skriver i sin bok The Question Is College: ”Det finns många framgångsrika personer som inte har någon akademisk utbildning och många trevliga arbeten som inte kräver någon akademisk examen.” Ett visst storföretag anställer till exempel personal utan högre utbildning för befattningar som normalt kräver akademisk examen. I stället för att stirra sig blind på akademiska meriter söker man inom det här företaget personer som verkar ha fallenhet för arbetet. ”När vi väl har funnit en sådan person”, säger en talesman för företaget, ”är vi övertygade om att vi kan lära honom de speciella färdigheter som krävs.”

Ja, många har lyckats mycket bra med att försörja sig själva och sina familjer utan att skaffa sig akademisk utbildning. Somliga av dessa har valt yrkesinriktade gymnasielinjer eller tagit kortare kurser vid yrkesskolor eller tekniska skolor, med minsta möjliga investering i form av tid och pengar.a Andra har lärt sig ett hantverk eller yrke utan någon form av specialutbildning. De har lyckats behålla sitt arbete därför att de haft rykte om sig att vara pålitliga.

En balanserad syn

Det finns naturligtvis ingen utbildning — vare sig högskoleutbildning eller någon annan typ av kompletterande utbildning — som är någon garanti för framgång. Bibeln förklarar också mycket träffande att ”den här världens skådeplats håller på att förändras”. (1 Korinthierna 7:31) Det som är eftersökt i dag kan vara värdelöst i morgon.

Den som funderar på att skaffa sig någon form av kompletterande utbildning gör därför väl i att noga väga för och emot. Fråga dig själv: Kommer jag att klara av det ekonomiskt? Vilken typ av miljö och umgänge kommer jag att konfronteras med? Kommer utbildningen att ge mig praktiska färdigheter som gör det möjligt för mig att tjäna mitt uppehälle? Kommer den att hjälpa mig att försörja en familj, om jag så småningom skulle gifta mig? Engagerade föräldrar kan ge ungdomar värdefulla råd i enlighet med det ansvar som Bibeln ålägger dem. (5 Moseboken 4:10; 6:4—9; 11:18—21; Ordspråken 4:1, 2) Vare sig du vill vidareutbilda dig av ekonomiska skäl eller av någon annan anledning, bör du tänka på Jesu ord: ”Vem av er som vill bygga ett torn sätter sig inte först ner och räknar ut kostnaden, för att se om han har nog till att fullborda det?” — Lukas 14:28.

Om man skall skaffa sig någon form av kompletterande utbildning eller inte är ett beslut som man noga skall överväga. En kristen bör emellertid alltid hålla i minnet Jesu ord i Matteus 6:33: ”Fortsätt därför med att först söka kungariket och ... [er himmelske Faders] rättfärdighet, så skall också alla dessa andra ting tilldelas er.” Bland sanna kristna ser ingen ner på eller ringaktar den som inte är så välutbildad, och inte heller blir de som har högre utbildning utfrysta eller betraktade som högfärdiga. Aposteln Paulus skrev: ”Vem är du som dömer en annans hustjänare? För sin egen herre står eller faller han. Helt visst skall han hållas stående, ty Jehova kan hålla honom stående.” — Romarna 14:4.

Jesus hade en sådan balanserad syn på saken. Han föraktade inte dem som var ”olärda och helt vanliga människor”, och inte heller drog han sig för att välja ut den välutbildade Paulus till ett viktigt uppdrag i evangeliseringsarbetet. (Apostlagärningarna 4:13; 9:10—16) I vilken situation vi än befinner oss måste vi se till att hålla utbildningen på dess rätta plats, vilket följande artikel kommer att visa.

[Fotnot]

[Ruta på sidan 5]

Kompletterande utbildning

I Vakttornet för 1 november 1992 kunde man läsa följande beträffande Jehovas vittnen och heltidstjänsten: ”Den allmänna trenden i många länder är att det nu krävs mer utbildning för att få en anständig lön än det gjorde för några år sedan. ... På många håll är [det] svårt att få tag på ett arbete med anständig lön, när man bara har fullbordat den obligatoriska skolutbildningen. ...

Vad menas då med ’anständig lön’? ... Deras lön kan kallas ’tillräcklig’ eller ’nöjaktig’, om det de tjänar tillåter dem att ha en anständig levnadsstandard och samtidigt ger dem tillräckligt med tid och kraft till att utföra sin kristna tjänst.”

Vakttornet konstaterade sammanfattningsvis: ”Man bör därför inte ställa upp några benhårda regler vare sig för eller emot extra utbildning.