Varför är jordbruket i kris?

”De som arbetar vid Jordbrukarnas hjälptelefon är utbildade för att hjälpa dig att ta itu med den stress som jordbrukare utsätts för. Vi är eller har varit jordbrukare – precis som du – och vi förstår de problem som familjer på landsbygden möter. Vi kan se till att du får kontakt med sådana som kan hjälpa dig. ... Alla samtal är konfidentiella.” (Från en statlig kanadensisk webbplats)

STRESS erkänns numera av många hälsoexperter som en yrkesrisk för jordbrukare. För att hjälpa jordbrukare att hantera sin stress finns det många psykologer som är specialiserade på just deras problem och som erbjuder exempelvis stödgrupper och telefonjour för den här yrkeskategorin.

Jane, som var gift med en jordbrukare, går i gruppterapi varje torsdagskväll. ”Jag går hit för att min man har begått självmord”, berättar Jane. ”Hans dröm var alltid att driva familjegården, och jag tror att när han nu inte kunde klara det, så fanns det inget annat han ville göra.”

Många har lagt märke till att det har skett en markant ökning av antalet jordbrukare som söker hjälp för stressbesvär. Vilka är egentligen orsakerna till den kris som många bönder ställs inför?

Naturkatastrofer och sjukdomar

På den statliga webbplats som vi hänvisade till i inledningen står det: ”Det ligger i jordbruksarbetets natur att en stor del av ditt vardagsliv – vädret, marknadspriserna, räntorna, maskinhaveri – ligger utanför din kontroll. Det kan även skapa stress att välja mellan två saker, som vilken gröda du skall odla eller om du skall sälja av mark eller överföra den till en fordringsägare, eftersom utgången kan bli antingen positiv eller negativ.” När de här faktorerna förvärras av ett hot om svår torka eller sjukdomar eller konkurs, kan stressen bli överväldigande.

Torka, till exempel, kan ställa till med dubbla problem. Jordbrukaren Howard Paulsen berättar att torkan 2001, som var en av de värsta i Canadas historia, påverkade hans skörd och hans kreatursbesättning. Utan vare sig bete på markerna eller gröda att bärga var han tvungen att köpa in foder åt djuren. ”Jag har redan lagt ut 10 000 [kanadensiska] dollar på djurfoder, och nu utfodrar jag dem med det foder som de skulle ha fått i vinter”, sade han. ”Om man börjar med det, ger inte heller kreaturen någon vinst.” I andra områden har översvämningar drabbat många jordbruk och förstört hela skördar.

I Storbritannien blev utbrottet av mul- och klövsjuka 2001 bara det senaste av en rad problem som jordbrukarna där hade upplevt, inbegripet galna ko-sjukan och svinpest. De här sjukdomarna – och den rädsla som de skapar hos allmänheten – gör inte bara ekonomisk skada. Den franska nyhetsbyrån AFP rapporterade: ”Stora och starka bönder, alltså inte den typen som har lätt för att börja gråta, har snyftande sett på när statliga veterinärer har staplat upp och bränt djuren i de hjordar som de har använt hela sitt liv till att bygga upp.” Efter galna ko-sjukans utbrott fick polisen till och med beslagta skjutvapen hos jordbrukare som man trodde skulle begå självmord. Och rådgivningsbyråer översvämmades av telefonsamtal från bekymrade jordbrukare.

Ekonomisk instabilitet

Det har också skett drastiska förändringar på det ekonomiska området. På omslaget till boken Broken Heartland står det: ”Mellan år 1940 och mitten av 1980-talet tredubblades kostnaderna för jordbruksproduktionen i hjärtat av Amerika, inköpskostnaderna för maskiner fyrdubblades, ränteutgifterna tiofaldigades, vinsterna föll med 10 procent, antalet jordbrukare minskade med två tredjedelar och nästan varje jordbruksområde förlorade befolkning, företag och ekonomisk stabilitet.”

Varför har inte vinsterna hållit jämna steg med de stigande kostnaderna? I dagens globala samhälle är jordbrukarna utsatta för de internationella marknadskrafterna. Jordbrukarna tvingas därför konkurrera med livsmedelsproducenter hundratals mil bort. Visserligen har den internationella handeln också öppnat nya marknader för jordbruksprodukter, men den globala marknaden kan vara riskfylld och instabil. Ett exempel på det är att flera spannmålsproducenter och svinuppfödare i Canada gick i konkurs 1998, när deras kunder i Asien drabbades av ekonomiska motgångar.

En del av samhället går förlorad

Professor Mike Jacobsen vid University of Iowa i USA har specialiserat sig på landsbygdsfrågor, och han menar att jordbrukskrisen också är en landsbygdskris. Han säger: ”De här orterna är barnvänliga och rena platser där du vill gifta dig och låta dina barn växa upp. Skolorna är ganska bra, och de är trygga. Det är den bild man har, eller hur? Men det ekonomiska tillståndet i de här orterna är i hög grad beroende av ett antal mindre familjejordbruk i de omgivande trakterna.” Följden blir att jordbrukskrisen också märks i form av stängda sjukhus, skolor, restauranger, affärer och kyrkor i orter på landsbygden. En av de mest tilltalande sidorna av livet på landsbygden, det sammansvetsade samhället, håller på att försvinna.

Det är alltså inte så förvånande att närmare 16 procent av den amerikanska landsbygdsbefolkningen lever under existensminimum, enligt tidskriften Newsweek. I sin rapport ”Jordbrukskrisen i Australien” skriver Geoffrey Lawrence att i det landet är ”andelen arbetslösa, undersysselsatta och fattiga betydligt högre på landsbygden än i städerna”. Ekonomisk instabilitet har tvingat många familjer, särskilt de yngre, att flytta till större städer. Sheila, som driver en gård tillsammans med sin familj, frågar: ”Hur långt skall det gå innan det inte längre finns några som vill bruka jorden?”

Eftersom den yngre generationen flyr till städerna, har befolkningen i många glesbygdskommuner blivit märkbart äldre. De här orterna har inte bara förlorat ungdomens energi, utan också möjligheten till äldreomsorg – ofta när den behövs som mest. Förståeligt nog är många av de äldre på landsbygden förbryllade och rädda på grund av de här snabba förändringarna.

Jordbrukskrisen är med andra ord förödande och omfattande. Den berör oss alla. Men som nästa artikel visar finns det trots allt skäl att tro att jordbrukskrisen kommer att få ett slut.

[Infälld text på sidan 6]

I dagens globala samhälle är jordbrukarna utsatta för de internationella marknadskrafterna

[Infälld text på sidan 6]

”Hur långt skall det gå innan det inte längre finns några som vill bruka jorden?”

Krisen inom jordbruket kommer att upphöra

”SOMLIGA som betraktar jordbrukarnas situation utifrån måste undra varför någon över huvud taget vill fortsätta att driva ett jordbruk”, säger Rodney, som är jordbrukare i tredje generationen. Ändå fortsätter miljontals människor världen över som jordbrukare. I vissa utvecklingsländer finns det knappast några arbeten att välja bland – att man brukar jorden kan åtminstone hjälpa familjen att ha något att äta när dagen är slut.

Dessutom är det många familjer som ser jordbruket inte bara som ett arbete, utan som en livsstil. Att det är så många som har fortsatt att driva jordbruk trots torka, sjukdom, kärva ekonomiska förhållanden och andra kriser vittnar om deras förmåga att komma igen och deras kärlek till livet på gården. Innan vi undersöker lösningen på jordbrukskrisen skall vi se vad som har hjälpt några jordbrukare att hantera sin situation.

Hur några hanterar situationen

Att sköta ett jordbruk för med sig ett antal problem som är ofrånkomliga. Man måste inse att vädret, ekonomin och många andra faktorer helt enkelt inte går att styra. ”En svår lärdom för många jordbrukare är att hårt arbete inte alltid ger resultat”, sägs det i en rapport från utbildningsinstitutionen North Carolina Cooperative Extension Service. ”Den höga arbetsmoral som är en del av varje jordbrukares liv ger inte alltid de förväntade belöningarna. Varje jordbrukare möter omständigheter och faktorer som han eller hon inte kan styra över.” En äldre jordbrukare berättar hur han har lyckats hålla humöret uppe: ”Jag har lärt mig att samarbeta med det oundvikliga.”

Ett gammalt ordspråk lyder: ”Den som ger akt på vinden kommer inte att så; och den som tittar på molnen kommer inte att skörda.” (Predikaren 11:4) Osäkerhet och obeslutsamhet kan göra en lamslagen. Att man byter ut negativa tankar mot positiva handlingar kan bidra till att minska onödig stress.

Bra kost, tillräcklig vila och lämplig motion kan också ge resultat. The Western Producer skriver att jordbrukare som håller sig friska ”fattar bättre beslut”. Eugene och hans fru, Candace, som driver ett jordbruk tillsammans, berättade för Vakna!: ”Att vi får tillräckligt med vila hjälper oss att klara av stress. Problemen upplevs som mindre och lättare att lösa när vi är utvilade. Ordentliga måltider är också bra, särskilt när man äter dem tillsammans som familj.” Det här rådet stämmer med det som Bibeln säger: ”Att äta och dricka och finna glädje mitt i all sin möda – det är en gåva från Gud.” (Predikaren 3:13, Bibel 2000)

Ge familjen stöd

En jordbrukare sade till Vakna!: ”Många jordbrukande familjer har varit tvungna att ha ett arbete vid sidan om för att klara försörjningen. Även om tanken med detta är att lätta den ekonomiska pressen, kan det fresta på relationerna i familjen. I vissa jordbrukande familjer som en gång var sammansvetsade har familjemedlemmarna nu växt ifrån varandra.” Hur kan familjer hantera detta?

För omkring 2 700 år sedan uppmanades familjeöverhuvuden: ”Gör ditt arbete färdigt utomhus, och gör det i ordning åt dig på fältet. Därefter skall du också bygga upp ditt hushåll.” (Ordspråken 24:27) Randy, som är familjefar och jordbrukare i fjärde generationen, säger: ”Man måste ta sig tid till att visa resten av familjen uppskattning. Varje familjemedlem behöver stöd och kärlek. Vänliga ord och handlingar får alla att känna att de behövs och är uppskattade.”

Barn behöver bli särskilt uppmuntrade när drastiska förändringar inträffar. Den förlust som barn känner i samband med en utmätning av familjegården har liknats vid det som barn känner vid en skilsmässa eller när en förälder dör. De måste få veta att de inte är skulden till problemet och att familjen kommer att hålla ihop.

Hur andra kan hjälpa

En jordbrukare som är sönderstressad håller sig kanske för sig själv och undviker till och med sina vänner. (Ordspråken 18:1) Men när man har bekymmer behöver man andras stöd mer än någonsin!

Har du några vänner eller grannar som har det kämpigt på grund av jordbrukskrisen? Bara det att du visar dem medkänsla kan vara till hjälp. ”Att våra vänner förstår vilka påfrestningar vi går igenom är en tröst bara det”, säger jordbrukaren Ron. Ja, ta initiativet till att besöka dina vänner och lyssna när de berättar hur de känner det.

Jack hade nytta av sådana besök. Han säger: ”Jag minns med värme tillfällen när mina vänner såg hur påfrestande min situation var och kärleksfullt kom på besök för att uppmuntra mig.” Man behöver inte känna till allt om hur ett jordbruk fungerar för att vara till stöd. Rodney, som citerades i inledningen, säger: ”Bara det att mina vänner förstår att jag har en tung arbetsbörda ger mig styrka och vilja att göra vad jag kan.” Vi påminns om ordspråket i Bibeln: ”En sann kamrat älskar alltid och är en broder som föds för tider av trångmål.” (Ordspråken 17:17)

En bestående lösning

Krisen inom jordbruket är bara ett av många bevis för att människan inte kan sköta jorden och dess resurser med framgång. Profeten Jeremia sade: ”Jag vet mycket väl, o Jehova, att jordemänniskans väg inte tillkommer henne. Det tillkommer inte mannen som vandrar att ens styra sitt steg.” (Jeremia 10:23) Det är uppenbart att vi människor behöver Guds hjälp. Och du kan vara övertygad om att hans hjälp är på väg.

I Bibeln sägs det: ”Jehova Gud tog sedan människan och lät honom slå sig ner i Edens trädgård till att odla den och ta vård om den.” (1 Moseboken 2:15) Ja, det var Skaparens befallning som gav upphov till jordbruket! Hundratals år senare förde Gud sitt folk Israel in i Kanaans land. I den inspirerade skildringen sägs det om det landet: ”Av himlarnas regn dricker det vatten; ett land som Jehova, din Gud, vårdar sig om. Jehovas, din Guds, ögon är ständigt riktade på det, från årets början till årets slut.” (5 Moseboken 11:11, 12) Jehova gav också lagar som skyddade det utlovade landet mot att bli överutnyttjat. Israeliterna skulle till exempel låta sina fält, vingårdar och olivlundar ligga i träda vart sjunde år. (2 Moseboken 23:10, 11) På så sätt kunde landet förbli bördigt.

Vi kan vara övertygade om att i framtiden kommer jorden under Guds kungarike – en himmelsk regering ledd av Jesus Kristus – att ha en livsmedelsproduktion av aldrig tidigare skådat slag. (Jesaja 35:1–7) När Jesus Kristus, den förordnade styresmannen i det här riket, var på jorden, visade han sin förmåga att behärska de naturkrafter som påverkar jordbruket. (Markus 4:37–41) I Psalm 72 beskrivs det hur förhållandena blir när han använder den här kraften till att läka jorden och dess invånare. Där får vi löftet: ”Det kommer att bli fullt upp med brödsäd på jorden; på bergens topp kommer det att vara ett överflöd. Hans frukt kommer att vara som på Libanon, och de som är från staden kommer att blomstra som jordens växtlighet.” (Psalm 72:16) Enastående skördar, som bärgas in med stor glädje, väntar Guds folk i den utlovade nya världen.

[Infälld text på sidan 9]

”En svår lärdom för många jordbrukare är att hårt arbete inte alltid ger resultat”

[Bilder på sidan 10]

Att familjemedlemmarna får sina känslomässiga och andliga behov tillgodosedda kan hjälpa dem att hantera situationen

[Bild på sidan 10]

Under Guds styre kommer jorden att producera ett överflöd av livsmedel

[Bildkälla på sidan 9]

Garo Nalbandian