Blick på världen
”Lilla istiden” tillbaka?
Ortsbor i jämtländska fjällvärlden upptäckte i somras döende fjälltallar i ett kilometerlångt stråk, rapporterar DN. Naturfenomenet fick sin förklaring när forskare borrade i marken. De stötte på hård tjäle en bit under markytan. Hela beståndet av tallar stod alltså med rötterna i is och led av frosttorka. Ännu i augusti hade tjälen inte släppt. ”Det är en unik situation för 1900-talet. Vi har faktiskt just nu samma förhållanden som under lilla istiden (1550—1880) och de svåra effekterna av detta kan vi se i en del höglänta och utsatta områden”, säger docent Leif Kullman vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. ”Lilla istiden” är en forskarterm som används för seklen närmast före 1900-talet. Då rådde ett kyligare klimat i Nordeuropa med ett par månaders kortare växtperiod än nu. Bara någon grads lägre genomsnittstemperatur under sommaren kan räcka för utslagning av skog på vissa höjder.
En alltför utförlig beskrivning
Brandon Brooks, programledare inom TV, lät polisen använda hans hem så att TV-tittarna kunde få se uppfinningar han låtit installera för att överlista inbrottstjuvar. Påföljande vecka, då han ledde sitt sena nyhetsprogram, bröt tjuvar sig in i hans hem och stal ett antal föremål, bland annat möbler, en TV-apparat och en videobandspelare. De som undersökte brottet tror att tjuvarna utnyttjat TV-programmet för att kartlägga hans hem och på så vis kunna kringgå larmanordningarna.
Apor i arbetslivet
Om du var i kokosnötsbranschen, vem skulle du då anställa som plockare? I den sydliga provinsen Surat Thani i Thailand har en ambitiös firma ”anställt” omkring 800 apor för att göra jobbet. Med hjälp av ett anslag från den thailändska kungafamiljen på motsvarande 26.000 kronor blir aporna tränade till att plocka kokosnötter från träden. Men enligt tidskriften The Economist ”vill inte vilka apor som helst göra det”. En del har inte det rätta temperamentet för arbetet; vissa aparter visar sig ofta vara alltför lata. Å andra sidan kan de mest energiska aporna plocka så många som 1.000 kokosnötter om dagen, skriver The Economist. Om en sådan apa skulle få en lön som motsvarar dess produktivitet, skulle den tjäna mer än en genomsnittlig statstjänsteman i Thailand. Trots att deras ”yrkesverksamma” liv bara är cirka fem år, är de väl värda alla investeringar. Det kostar omkring 250 kronor att träna upp en apa.
Fusk med ”gourmet”-kaffe
Motsvarar colombianskt kaffe av bästa sorten, ibland kallat ”gourmet”, som kan vara ända upp till 30 procent dyrare än standardkaffe, dina smakförväntningar? Om inte, så kanske du har blivit ett offer för prisbedrägeri. I en kanadensisk undersökning gjorde man slumpvisa kvalitetstester av 85 sändningar med kvalitetskaffe i sju olika städer. Många av de testade sändningarna såldes till högsta pris, fastän de visade sig innehålla bönor av uteslutande lägre kvalitet eller var uppblandade med sådana. En del distributörer har snabbt utnyttjat det faktum att den vanlige köparen inte kan märka någon skillnad mellan lågklassigt och högklassigt kaffe. Experter på området hävdar att ”högklassigt kaffe skall hålla jämn storlek, form och färg”, enligt The Globe and Mail, och ”alla bönor skall se likadana ut”. Detaljhandlare säger att fjolårets torka i Brasilien är en av anledningarna till att förpackningar märkta ”gourmet” innehåller kaffe av lägre kvalitet.
Asien hotas av aids
Världshälsoorganisationen varnar för att den dödliga sjukdomen aids hotar Asien med en epidemi. ”Om vi låter aids få komma in i krutdurken Asien, då kommer vi verkligen att få problem”, säger WHO:s generaldirektör, Halfdan Mahler, enligt den internationella nyhetsbyrån Reuters. Även om Nord- och Sydamerika för närvarande har det högsta antalet rapporterade aidsfall och Asien det lägsta, fruktar WHO att när det dödliga viruset sprider sig till de tättbefolkade länderna i Asien, kommer myndigheterna inte att kunna hejda dess spridning. ”Jag är rädd för att det skulle kunna leda till en allvarlig katastrof”, säger Mahler. ”Jag är verkligen rädd för det.”
Hjälp för ”olycksfåglar”
”Fler israeliska militärflygplan har havererat till följd av kollisioner med fåglar än i luftstrider”, rapporterar den tyska nyhetstidningen Die Zeit. Miljontals stora flyttfåglar, såsom storkar, hägrar och pelikaner, passerar landet varje år. För att spara på krafterna när de glidflyger utnyttjar fåglarna varma uppvindar som hjälper dem att stiga till höjder på mer än 2.000 meter. Antalet olyckstillbud reducerades emellertid för en tid sedan, när ornitologer ordnade med att segelflygplan fick slå följe med stora fågelflockar, så att jetpiloterna lättare skulle kunna bli förvarnade för sina ”befjädrade antagonister”.
Vad barn fruktar mest
En psykolog i Melbourne frågade för en tid sedan ut mer än 3.000 barn i åldrarna 8 till 16 år i Australien angående rädsla. The Sydney Morning Herald publicerade resultaten av hans undersökning i form av en förteckning över de faror barnen fruktade mest. De var i tur och ordning: 1) att inte kunna andas; 2) att bli påkörd av en bil eller lastbil; 3) bombning och invasion; 4) jordbävningar; 5) att bli uppbränd; 6) att falla från höjder; 7) inbrottstjuvar; 8) ormar; 9) döden eller döda människor; 10) elektriska stötar. Flickor räknade upp nära dubbelt så många saker som pojkar, och barn mellan 8 och 10 år tenderade att vara mest rädda.
Datorer ersätter psykiatrer
Datorer med speciellt inmatade program kan nu erbjuda personer som lider av agorafobi (abnorm fruktan för öppna eller offentliga platser) lika framgångsrik behandling som när den genomförs av en psykiater, enligt en rapport från Institute of Psychiatry i London. Efter att ha studerat 71 patienter med olika slag av fobier, däribland 40 som hade agorafobi, fann forskare att man uppnådde lika goda resultat i samband med den så kallade exponeringsbehandlingen, vare sig den gavs av en kvalificerad psykiater, en gör det själv-handbok eller en rätt programmerad dator, rapporterar The Times i London. Enligt dr Isaac Marks, professor i experimentell psykopatologi, har liknande undersökningar visat att ”alkoholister som intervjuades av en dator uppgav sig ha druckit mer än alkoholister som intervjuades av en psykiater”. Läkare, som anser sin yrkesmässiga sakkunskap vara av stor betydelse och som nu ställs inför de ökande bevisen för att mycket av psykiaternas arbete ”kan göras utan deras närvaro, kanske finner dessa resultat svårsmälta”, avslutar rapporten.
Ökat antal katastrofer
Ett schweiziskt försäkringsbolag har gjort en förteckning över 2.305 större katastrofer som förekommit över hela världen mellan 1970 och 1985. Statistiskt sett ”drabbas världen i genomsnitt var tredje dag av en omfattande katastrof, som tar mer än 20 människors liv eller vållar skador för mer än tio miljoner dollar”, enligt den tyska dagstidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung. Omkring 1,5 miljoner människor miste livet under denna 15-årsperiod, cirka 50 miljoner blev hemlösa, och de sammanlagda beräknade samhällskostnaderna uppgick till 700 miljarder dollar. ”Tillsammans med tyfoner och översvämningar inträffar också jordbävningar allt oftare, och dessa förvandlar många gånger hela städer till en hög spillror”, skriver tidningen. ”Under de senaste 16 åren har 90 sådana jordbävningar registrerats.” På grund av ökningen av antalet katastrofer har skadeersättningskraven på försäkringsbolagen mångdubblats.
Ny behandlingsmetod?
Osteoreflexologi är benämningen på en ny behandlingsmetod i Sovjetunionen. Den går ut på att behandla smärta och vissa sjukdomar genom att utnyttja benvävnadens känslighet. Ryska läkare hävdar att man med hjälp av benvävnad kan upptäcka förändringar i blodtrycket, kroppstemperaturen och sammansättningen av olika kemikalier, rapporterar The Times i London. Deras experiment har visat att benen sänder komplicerade sensoriska signaler till hjärnan och centrala nervsystemet och att signalerna från friska människors ben är helt annorlunda jämfört med sjuka människors. Läkarna påstår att de, genom att föra in nålar i ett ben nära en smärtzon eller i området kring ett sjukt organ, stimulerar nervimpulser som i sin tur medverkar i behandlingen av reumatism, ledinflammation, vissa nervsjukdomar, cirkulationsrubbningar och närsynthet.