Gilead sänder ut missionärer ”till jordens mest avlägsna del”
I ÖVER 50 år har Vakttornets Bibelskola Gilead sänt ut missionärer. Den 107:e klassen utexaminerades den 11 september 1999. Den bestod av 48 elever från 11 länder, och dessa förordnades att tjäna i 24 länder. De kommer att förena sig med tusentals andra missionärer som har spelat en viktig roll när det gäller att uppfylla de sista ord som Jesus sade innan han for upp till himlen. Han förutsade att hans lärjungar skulle ”vara vittnen om [honom] ... till jordens mest avlägsna del”. — Apostlagärningarna 1:8.
Programmet, som hölls vid Vakttornets undervisningscentrum i Patterson i staten New York, visade sig vara ett storslaget tillfälle i de vackra omgivningarna. Eleverna var mycket lyckliga över att släktingar, nära vänner och gäster var närvarande. Inbegripet dem som såg och lyssnade vid anläggningarna i Brooklyn och Wallkill via ljud- och bildöverföring, var det sammanlagda antalet närvarande 4.992.
Tjäna Jehova och din nästa troget
”Vem är på Jehovas sida?” Detta var temat på det inledningsanförande som hölls av Carey Barber, ordförande för programmet och medlem av den styrande kretsen. Han förklarade att detta var frågan som israeliterna stod inför på Moses tid. Eleverna och alla närvarande blev påminda om att många av israeliterna förlorade livet i vildmarken, eftersom de inte lojalt förblev på Jehovas sida. När de hade fallit offer för avgudadyrkan, ”satte [de] sig ... ner för att äta och dricka. Sedan steg de upp för att roa sig.” (2 Moseboken 32:1–29) Jesus varnade de kristna för samma fara: ”Ge akt på er själva, att aldrig era hjärtan blir nertyngda av frosseri och dryckenskap och livets bekymmer och den dagen oförmodat i ett nu kommer över er.” — Lukas 21:34–36.
Näste talare, Gene Smalley från författaravdelningen, frågade eleverna: ”Kommer du att visa dig vara ett smärtstillande medel?” Han förklarade att det grekiska ordet paregorịa var ett engelskt namn på en medicinsk blandning som lindrar obehag, ett smärtstillande medel. Aposteln Paulus använde emellertid detta uttrycksfulla grekiska ord i Kolosserna 4:11 för att beskriva sina medarbetare. I Nya Världens översättning är detta ord återgivet med ”en styrkande hjälp”.
På sina distrikt kan missionärerna vara nutida smärtstillande medel på ett mycket jordnära sätt genom att ödmjukt bli en styrkande hjälp för de bröder och systrar som bor på orten och genom att återspegla samarbetsvillighet och kärlek när de umgås med missionärskamrater.
Daniel Sydlik, medlem av den styrande kretsen, talade därefter över temat ”Lev i enlighet med den gyllene regeln”. Han förklarade att den ädla princip som Jesus framlade i Matteus 7:12, ”allt vad ni vill att människorna skall göra mot er, så skall också ni göra mot dem”, inbegriper att göra positiva saker och ting för andra, inte bara att avhålla sig från att göra det som är ont.
För att lyckas med detta krävs det tre saker: ett öga som ser, ett hjärta fullt av medkänsla och en hjälpande hand. Han sammanfattade med att säga: ”Om vi känner en önskan att hjälpa till, skall vi hjälpa till direkt. Vi måste göra en extra ansträngning i att göra mot andra vad vi vill att de skall göra mot oss.” Det gäller verkligen missionärer som beger sig till andra länder för att hjälpa människor att utöva sann kristendom.
Lärarna ger varma påminnelser
Karl Adams, lärare vid Gilead, uppmuntrade missionärerna: ”Fortsätt att växa till.” I vilka avseenden? För det första i kunskap och i förmågan att använda den väl. Vid Gileadskolan har eleverna lärt sig att forska för att få reda på bakgrunden och iscensättningen till bibliska berättelser. De har uppmuntrats att begrunda hur varje berättelse bör påverka deras liv. De uppmanades att fortsätta med detta.
”För det andra, fortsätt att växa till i kärlek. Kärlek växer om man ger näring åt den. När man försummar den, kan den dö”, sade broder Adams. (Filipperna 1:9) Som missionärer behöver de nu växa till i kärlek under olika förhållanden. Och för det tredje: ”Fortsätt ... att växa till i vår Herres och Räddares, Jesu Kristi, oförtjänta omtanke och kunskap.” (2 Petrus 3:18) ”Detta är den underbara omtanke som Jehova har visat genom sin Son”, sade talaren. ”Allteftersom vi växer till i uppskattning av den oförtjänta omtanken, växer vår glädje när vi gör Guds vilja och när vi utför vad han har bestämt att vi skall göra.”
En annan lärare vid Gilead, Mark Noumair, talade över temat ”Bär det med kärlek, så kan du klara av det”. Han gav rådet: ”Lär dig att möta utmanande situationer i missionärslivet med kärlek, så kommer du att klara av dem. Jehova tillrättavisar bara dem som han älskar. Även om du tycker att vissa råd är obetänksamma, kinkiga eller orättvisa, kommer kärlek till Jehova och ditt förhållande till honom att hjälpa dig att klara av situationen.”
Broder Noumair framhöll att missionärstjänst inbegriper många förpliktelser. ”Men plikt utan kärlek kommer att göra dig missnöjd. Utan kärlek kommer dina uppgifter i hemmet — som att laga mat, handla, tvätta frukten, koka vattnet — att bli tråkiga. Du måste stanna upp och fråga dig själv: ’Varför gör jag dessa uppgifter?’ Om du säger till dig själv: ’Mina ansträngningar bidrar till hälsan och lyckan hos mina missionärskamrater’, då kommer det inte att bli svårt att klara av det.” Sammanfattningsvis uppmanade han: ”Vare sig det är fråga om att ta emot tuktan, fullgöra dina missionärsförpliktelser eller hantera missförstånd, så kommer du att hålla ut i ditt förordnande, om du bär det med kärlek. ’Kärleken tryter aldrig.’” — 1 Korinthierna 13:8.
Wallace Liverance, lärare vid Gilead, hade därefter hand om en punkt där eleverna iscensatte ett antal trevliga erfarenheter som de hade haft när de arbetade tillsammans med de lokala församlingarna. Förutom att eleverna gick från hus till hus, använde de sin missionärsutbildning i att söka efter människor vid långtradarkaféer, tvättinrättningar, järnvägsstationer och andra platser.
Erfarna missionärer ger försäkringar
När nya missionärer kommer till ett främmande land, behöver de då vara bekymrade? Kan de klara av utmaningarna som de ställs inför på ett främmande distrikt? Vad gör avdelningskontoret för att hjälpa dessa nykomlingar att få framgång? Dessa frågor och andra besvarades när Steven Lett från avdelningen Tjänst på fältet och David Splane från författaravdelningen intervjuade bröder som just då var med vid skolan för avdelningskontorens kommittéer vid Vakttornets undervisningscentrum. Bröderna som intervjuades tjänar vid avdelningskontorens kommittéer i Spanien, Hongkong, Liberia, Benin, Madagaskar, Brasilien och Japan.
Dessa erfarna Jehovas tjänare, av vilka många har tjänat som missionärer i årtionden, uppmuntrade eleverna och också deras föräldrar och släktingar som var närvarande. Utifrån sina egna och missionärskamraters personliga erfarenheter visade de att problem och bekymmer kan behandlas framgångsrikt. Problemet som de står inför kanske är stort, ”men det kan lösas, och Sällskapet hjälper oss”, förklarade Raimo Kuokkanen, missionär på Madagaskar. ”Vi valde inte förordnandet, vi tog emot det”, sade Östen Gustavsson, som nu tjänar i Brasilien. ”Så vi beslöt att göra vårt bästa för att hålla fast vid det.” James Linton, som tjänar i Japan, sade att det som hade hjälpt honom var ”närvaron av bröder som redan hade tjänat på ett missionärsdistrikt”. Missionärstjänst är ett glädjerikt och innehållsrikt sätt att tjäna Jehova och ta vård om hans får.
Att undvika den hemsökelse som tar död på andlighet
Theodore Jaracz, som är medlem av den styrande kretsen och själv gick igenom Gileadskolans 7:e klass år 1946, höll det avslutande talet över temat ”Den utmaning det innebär att hålla sig andligt levande”. Först nämnde han att det förekommer fasansfulla illdåd i olika delar av världen, men sedan framhöll han att ännu värre katastrofer drabbar mänskligheten.
Broder Jaracz hänvisade till Psalm 91 och identifierade ”pesten” och ”tillintetgörelsen” som har fått miljoner människor att insjukna eller dö andligen. Djävulen och hans onda ordning har använt en pestlik propaganda, som bygger på intellektualism och materialism, för att försvaga och döda andligen. Men Jehova försäkrar oss om att denna hemsökelse inte kommer nära ”den som bor på den Högstes hemliga plats”. — Psalm 91:1–7.
”Utmaningen”, sade broder Jaracz, ”är att bevara sig sund i tron — att stanna kvar på den trygga och säkra platsen. Vi kan inte bli som de hånfulla människor som inte ’har ... andlighet’. Detta är ett problem i dagens värld. Det är ett problem som vi alla i organisationen möter. Du kan också komma att brottas med det i din missionärstjänst.” (Judas, vers 18, 19) Men han talade om för missionärerna att de kunde vara framgångsrika i att bevara andligheten i sin tjänst. De uppmanades att betänka hur våra bröder håller ut i Ryssland, i Asien och i afrikanska länder — trots förbud, våldsamt motstånd, hån, ateistisk propaganda och falska anklagelser. Till detta kommer i många fall också problem, som förorsakats av etniska konflikter och brist på förnödenheter.
När det är ebb i andlighet, ”är det nödvändigt att inrikta sig på orsaken till problemet och sedan arbeta på den genom att använda råden i Guds ord”. Han gav exempel från Bibeln. Josua uppmuntrades att läsa sin avskrift av lagen med låg röst varje dag. (Josua 1:8) När man fann lagboken på Josias tid, välsignade Jehova den trogna tillämpningen av de anvisningar som ges i den. (2 Kungaboken 23:2, 3) Timoteus kände de heliga skrifterna från sin späda barndom. (2 Timoteus 3:14, 15) Bereanerna var mer än goda lyssnare, de betraktades som ”ädla till sinnes” på grund av att de dagligen rannsakade Skrifterna. (Apostlagärningarna 17:10, 11) Och Jesus Kristus är det främsta exemplet på en person som hade kunskap om Guds ord och använde detta ord. — Matteus 4:1–11.
Som en avslutning gav broder Jaracz de nya missionärerna följande varma påminnelse: ”Ni är nu redo att börja er missionärstjänst. Ni kommer att bege er utomlands, bokstavligt talat till många olika delar av jorden. Om vi klarar av utmaningen att hålla oss andligen levande, då kommer vi inte att låta något avleda oss från att utföra vad vi är fast beslutna att göra. Ni kommer att predika med nit och entusiasmera andra att efterlikna er tro, och vi kommer att be tillsammans med er att Jehova skall göra dem som ni undervisar andligen levande, precis som han har gjort med oss. Därigenom kommer många fler att undfly den andliga katastrof som nu rasar världen utöver. De kommer att ansluta sig till oss i ökande antal för att utföra Jehovas vilja. Och må Jehova välsigna er hänemot detta mål.”
När ordföranden läst upp hälsningar från olika länder i världen, var tiden inne för att ge eleverna deras diplom. Ett varmt brev av uppskattning som eleverna hade utarbetat lästes därefter upp. De var verkligen tacksamma mot Jehova och hans organisation för denna särskilda övning de hade fått och för att de förordnats som missionärer för att bege sig ”till jordens mest avlägsna del”! — Apostlagärningarna 1:8.
[Ruta på sidan 29]
Klasstatistik
Antal länder representerade: 11
Antal länder eleverna sändes till: 24
Antal elever: 48
Antal gifta par: 24
Genomsnittsålder: 34
Genomsnittligt antal år i sanningen: 17
Genomsnittligt antal år i heltidstjänsten: 12
[Bild på sidan 26]
Den 107:e klassen som utexaminerats från Vakttornets Bibelskola Gilead
Från vänster till höger.
Första raden: C. Peralta; B. Hollenbeck; R. Shaw; N. Hassan; D. Martin; A. Hutchinson. Andra raden: L. Edwards; T. Vezer; Q. Ceruti; G. Entzminger; L. D’Aloise; L. Baglieri. Tredje raden: P. Knight; A. Krause; D. Kasuske; M. Rose; K. Friedl; R. Nieto. Fjärde raden: E. Rose; T. Backus; S. Talley; D. Humbert; A. Bernhardt; M. Peralta. Femte raden: A. D’Aloise; D. Humbert; H. Dunn; G. Gatling; J. Shaw; M. Ceruti. Sjätte raden: S. Baglieri; J. Krause; T. Hollenbeck; M. Martin; J. Bernhardt; M. Hutchinson. Sjunde raden: A. Backus; O. Dunn; T. Gatling; R. Vezer; P. Knight; O. Hassan. Åttonde raden: C. Nieto; M. Talley; D. Friedl; A. Kasuske; J. Edwards; M. Entzminger.