Varför behöver vi energi?

MICAH föddes i augusti 2003. En bensindriven bil förde i ilfart hans mor till förlossningsavdelningen. Ett koleldat kraftverk lyste upp det sjukhus där han såg dagens ljus. En gaseldad centralvärmeanläggning värmde upp det rum där han drog sitt första andetag. Bilen, kraftverket och värmeanläggningen – alla är de beroende av traditionella energikällor. I det här fallet var Micahs liv också det.

Micah föddes i ett samhälle som är beroende av en rad energikällor för att över huvud taget fungera. Varje dag använder vi oss på olika sätt av fossila bränslen: vi åker till arbetet, vi lagar mat, och vi har anordningar för belysning och uppvärmning i våra hem. World Resources Institute (WRI) uppger att fossila bränslen ”täcker ungefär 90 procent av det globala behovet av kommersiell energi”. I en rapport som WRI gav ut 2000 står det: ”När det gäller energi står olja för det största enskilda bidraget till världens energiförsörjning. Olja bidrar med 40 procent, medan kol står för 26 procent och naturgas för ungefär 24 procent.”a

Tidskriften Bioscience uppger: ”I genomsnitt förbrukar en amerikan varje år ungefär 93 000 kilowattimmar [energi] – vilket motsvarar 8 000 liter olja – för olika ändamål, däribland transporter, uppvärmning och nedkylning.” I Australien, Kina, Polen och Sydafrika kommer mer än 75 procent av den elektricitet som förbrukas från kolkraftverk. I Indien svarar kol för 60 procent av all elkraft, medan USA och Tyskland använder kol för mer än hälften av sin elkraftsproduktion.

I artikeln ”Life After Oil” i tidskriften Utne Reader skriver journalisten Jeremiah Creedon: ”Det är inte många som vet att den mat vi äter är beroende av olja. Petroleum och naturgas är avgörande för alla steg inom det moderna jordbruket – från tillverkning av konstgödsel till transport av grödorna.” Men hur säkra är dessa energikällor, som det moderna samhället har blivit så beroende av? Finns det miljövänligare alternativ?

[Fotnot]

Varför behövs nya energikällor?

”Om vi tycker att tillgången på olja är ett problem nu, vänta då 20 år. Det kommer att bli en mardröm.” – Jeremy Rifkin, Foundation of Economic Trends, Washington D.C., augusti 2003.

INOM uppskattningsvis 20 år – vid det laget kommer Micah att vara tillräckligt gammal för att köra bil – förväntas den globala energiförbrukningen ”ha ökat med 58 procent”, sägs det i International Energy Outlook 2003 (IEO2003), en statlig rapport i USA. Tidskriften New Scientist kallar den förutsagda ökningen för ”det största suget efter energi i historien”. Kan de traditionella energikällorna möta efterfrågan på ett säkert sätt? Här följer några tänkvärda fakta.

KOL:

◼ Kol är det fossila bränsle som finns i störst mängd. Tillgångarna beräknas räcka i 1 000 år. Kolkraftverk svarar för nästan 40 procent av världens elkraftproduktion. Australien är det land som exporterar mest kol och står för en tredjedel av världshandeln med kol.

Men i ett pressmeddelande från Worldwatch Institute sades det nyligen: ”Kol är det fossila bränsle som innehåller mest kolväten och ger 29 procent mer koldioxid per energienhet än olja och 80 procent mer än naturgas. Kol ger upphov till 43 procent av det årliga globala utsläppet av koldioxid – ungefär 2,7 miljarder ton.” Om man bortser från miljöaspekterna, vilken verkan kan koleldning ha på människors hälsa? Det sades till exempel i FN-rapporten Global Environment Outlook: ”I 11 av Kinas större städer orsakar varje år rök och partiklar från förbränning av kol över 50 000 för tidiga dödsfall och 400 000 nya fall av kronisk bronkit.”

OLJA:

◼ I världen förbrukas 75 miljoner fat olja om dagen. Av världens sammanlagda oljereserver, som beräknas ha uppgått till omkring 2 000 miljarder fat, har redan 900 miljarder förbrukats. Med nuvarande produktionstakt förutspås oljetillgångarna räcka ytterligare 40 år.

Men geologerna Colin J. Campbell och Jean H. Laherrère hävdade 1998: ”Under de närmaste tio åren kommer tillgången på konventionell olja inte längre att kunna hålla jämna steg med efterfrågan.” Dessa experter inom oljeindustrin varnade: ”Det är en vanlig missuppfattning att den sista skvätten olja kan pumpas upp ur marken lika snabbt som oljan i dag flödar ur källorna. Den mängd olja som man kan utvinna ur en källa, eller som ett land kan producera, når alltid en högsta nivå, och därefter, då omkring hälften av oljan är förbrukad, minskar den successivt tills det inte går att utvinna mer. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det därför inte relevant när oljan är helt förbrukad i världen; det som är av betydelse är när produktionen börjar avta.”

När beräknas oljeproduktionen börja avta? Oljegeologen Joseph Riva säger att ”den planerade ökningen av oljeproduktionen ... inte ens motsvarar hälften av den ökning som behövs för att täcka det behov som världen kommer att ha 2010, enligt beräkningar gjorda av IEA [International Energy Agency]”. New Scientist varnar: ”Om produktionen sjunker medan efterfrågan fortsätter att öka, kommer oljepriserna förmodligen att skjuta i höjden eller fluktuera starkt, vilket ökar risken för ekonomiskt kaos och problem med transporter av livsmedel och andra förnödenheter. Kampen om den olja som finns kvar kan rentav leda till militära konflikter.”

Medan en del analytiker ser krympande oljetillgångar som ett problem, finns det andra som menar att slutet på vårt oljeberoende inte kan komma snart nog. Jeremiah Creedon skriver i Utne Reader: ”Det enda som skulle kunna vara värre än att oljan tar slut är att den inte tar slut. Den koldioxid som bildas när vi förbränner olja fortsätter att värma upp vår planet. Trots det diskuterar man ofta ekonomi och miljö som två separata frågor.” Australian Broadcasting Commission lyfter fram vilka konsekvenser oljeberoendet har fått i Storbritannien, dvs. i ett enda land: ”De 26 miljoner fordonen i Storbritannien genererar en tredjedel av landets utsläpp av koldioxid (som orsakar global uppvärmning) och en tredjedel av alla luftföroreningar (som dödar omkring 10 000 personer varje år).”

NATURGAS:

◼ Under de följande 20 åren ”beräknas naturgas bli den snabbast växande stora energikällan i världen”, sägs det i IEO2003. Av de fossila bränslena är naturgas det som ger minst föroreningar vid förbränning, och man menar att jorden har väldiga reserver av naturgas.

Men ”ingen vet exakt hur mycket naturgas det finns förrän den är utvunnen”, uppger Natural Gas Supply Association (NGSA) med säte i Washington D.C. ”Alla beräkningar grundar sig på olika antaganden. ... Det är därför svårt att bestämt säga hur mycket naturgas det finns.”

Den dominerande beståndsdelen i naturgas är metan, och metan är enligt NGSA ”en mycket kraftigt verkande växthusgas. Metan binder faktiskt värme nästan 21 gånger effektivare än koldioxid.” NGSA säger trots det att en omfattande studie utförd av Amerikanska naturvårdsverket och Gas Research Institute ”visade att den minskning av utsläpp som ökad användning av naturgas medför mer än väl uppväger de negativa effekterna av ökade metanutsläpp”.

KÄRNKRAFT:

◼ ”Ungefär 430 kärnreaktorer levererar omkring 16 procent av världens elektricitet”, uppger tidskriften Australian Geographic. Förutom dessa redan existerande reaktorer är fler under uppförande. Det sägs i IEO2003: ”I februari 2003 svarade utvecklingsländerna i Asien för 17 av de 35 reaktorer som för närvarande är under uppförande världen över.”

Beroendet av kärnkraft kvarstår trots risken för katastrofer, som den som inträffade 1986 i Tjernobyl i Sovjetunionen. New Scientist uppger att ”Amerikas nuvarande reaktorer har problem med sprickor och korrosion” och att reaktorn Davis-Besse i Ohio i mars 2002 ”var nära en katastrofal härdsmälta” till följd av korrosionsproblem.

Med tanke på den begränsade tillgången på energi och de risker som är förbundna med de nuvarande energikällorna, uppstår frågan: Är mänskligheten dömd att ödelägga jorden med sitt till synes omättliga behov av energi? Det är uppenbart att vi behöver rena, pålitliga alternativ. Finns det sådana alternativ, och är de ekonomiskt genomförbara?

Vad finns det för alternativ?

VIND:

◼ Människan har länge utnyttjat vindkraft för att driva segelfartyg och kvarnar och för att pumpa vatten. Men på senare år har entusiasmen för vindkraft svept fram över jorden. Dagens vindkraftverk alstrar tillräckligt med ren, förnybar energi för att förse 35 miljoner människor med elektricitet. Danmark producerar redan 20 procent av sin elektricitet med vindkraft. Tyskland, Spanien och Indien bygger ut vindkraften i snabb takt, och det hävdas att Indien kommer på femte plats i världen när det gäller att producera vindkraft. USA har för närvarande 13 000 vindkraftverk, och somliga analytiker hävdar att om alla lämpliga platser i USA utnyttjades, skulle mer än 20 procent av landets nuvarande behov av elektricitet kunna genereras med hjälp av vindkraft.

SOL:

◼ Solceller omvandlar solljus till elektricitet när solens strålar frigör elektroner i dem. Globalt produceras närmare 500 megawatt elektricitet på det här sättet, och marknaden för solceller växer årligen med 30 procent. Men för närvarande är solcellernas verkningsgrad relativt låg, och den elektricitet som produceras i solceller är dyr i jämförelse med den som produceras med hjälp av fossila bränslen. Det kan tilläggas att giftiga kemiska föreningar, som kadmiumsulfid och galliumarsenid, används vid tillverkning av solceller. Eftersom sådana kemiska föreningar kan finnas kvar i naturen i många hundra år, ”kan hantering och återvinning av material från uttjänta solceller bli ett stort problem”, sägs det i tidskriften Bioscience.

GEOTERMISK ENERGI:

◼ Om man skulle gräva ett hål i jordskorpan, in mot jordens kärna där det är ungefär 4 000 grader varmt, skulle temperaturen öka med i genomsnitt omkring 30 grader för varje kilometer man grävde. Men för dem som bor nära termalkällor (dvs. varma eller heta källor) eller vulkaniska sprickor är värmen i jordens inre mer lättillgänglig. I 58 länder används varmt vatten eller ånga som finns i jordskorpan för uppvärmning av bostäder eller för att generera elektricitet. Island täcker ungefär hälften av sitt energibehov med hjälp av geotermisk energi. Andra länder, till exempel Australien, undersöker möjligheten att utnyttja den energi som finns lagrad i stora områden med het, torr berggrund som ligger bara några få kilometer under jordytan. Tidskriften Australian Geographic rapporterar: ”Vissa forskare tror att vi skulle kunna alstra energi i årtionden, eller rentav århundraden, genom att pumpa ner vatten till den heta berggrunden och sedan, när det upphettade vattnet under mycket högt tryck återvänder till ytan, använda det till att driva turbiner.”

VATTEN:

◼ Vattenkraftverk fyller redan över 6 procent av världens energibehov. Under de närmaste 20 åren kommer, enligt rapporten IEO2003, ”mycket av tillväxten av förnybara energikällor att vara ett resultat av storskaliga vattenkraftsprojekt i utvecklingsländerna, i synnerhet i Asien”. Men Bioscience varnar: ”Fördämningarna gör ofta att värdefull, bördig jordbruksmark läggs under vatten. Dammarna förändrar dessutom livsbetingelserna för växter, djur och mikrober i det existerande ekosystemet.”

VÄTE:

◼ Väte är en brännbar, färglös och luktfri gas och är det vanligaste grundämnet i universum. På jorden är väte en nödvändig del av vävnaderna hos växter och djur. Väte finns också bundet i fossila bränslen och är en av de två beståndsdelar som bildar vatten. Väte brinner också renare och effektivare än fossila bränslen.

I tidskriften Science News Online sägs det: ”Vatten kan sönderdelas i väte och syre genom att man leder elektricitet genom det.” Med den här metoden kan man producera stora mängder väte, men i tidskriften konstateras det också att ”den här till synes okomplicerade processen ännu inte är ekonomisk”. Redan framställs varje år omkring 45 miljoner ton väte globalt sett, vilket mestadels används till konstgödsel och rengöringsmedel. Men detta väte utvinns i en process där man använder fossila bränslen – en process som också frigör den giftiga gasen koloxid och växthusgasen koldioxid.

Trots det menar många att väte är det mest lovande av dessa alternativa bränslen, och de tror att väte kommer att kunna tillfredsställa människans framtida energibehov. Denna optimism grundar sig på de senaste dramatiska förbättringarna av en uppfinning som är känd som bränslecellen.

BRÄNSLECELLER:

◼ En bränslecell producerar elektricitet av väte, men inte genom vanlig förbränning, utan genom tillförsel av syre i en kontrollerad kemisk reaktion. När rent väte används i stället för väterikt fossilt bränsle, är de enda biprodukterna vid reaktionen värme och vatten.

År 1839 utvecklade sir William Grove, en brittisk domare och naturforskare, den första bränslecellen. Men bränsleceller var dyra att tillverka, och bränslet och komponenterna var svåra att få tag på. Därför låg tekniken slumrande fram till mitten av 1900-talet, då man utvecklade bränsleceller som strömkälla för amerikanska rymdskepp. Moderna rymdskepp använder fortfarande bränsleceller för att få den elektricitet som behövs ombord, men tekniken förbättras nu för att kunna användas i mer vardagliga sammanhang.

I dag utvecklas bränsleceller som kan ersätta förbränningsmotorer i motorfordon, förse större eller mindre byggnader med elektricitet och driva små elektroniska apparater som mobiltelefoner och datorer. Men när det här skrivs är ändå den kraft som produceras i ett bränslecellskraftverk mer än fyra gånger så dyr som den som produceras med hjälp av fossila bränslen. Trots det investeras många miljarder kronor i den här tekniken som är under utveckling.

De miljömässiga fördelarna med att gå över till renare energi är uppenbara. Men att göra det i stor skala kommer förmodligen att fortsätta att vara oerhört kostsamt. I rapporten IEO2003 sägs det: ”Mycket av det ökade energibehovet i framtiden ... förväntas täckas av fossila bränslen (olja, naturgas och kol), eftersom priset på fossila bränslen förväntas förbli relativt lågt och kostnaden för att generera energi från andra bränslen kommer att vara för hög.”

[Bild på sidan 9]

Bränslecellsbil, 2004

[Bildkälla]

Mercedes-Benz USA

[Bildkälla på sidan 8]

DOE Photo

Källan till all energi

SOLEN är jordens främsta energikälla. Många forskare hävdar att kol och olja är förmultnade rester av träd och växter som hämtade sin energi från solen.a Värme från solen fick också det vatten som fyller kraftverksdammarna att avdunsta från haven och i form av moln föras in över land. Solens värmande strålar skapar också den vind som driver vindkraftverken. Ändå beräknar man att endast omkring en halv miljarddel av solens energi når jorden.

Trots att den stjärna som vi kallar solen är så ofattbart kraftfull är den bara en av flera miljarder lika väldiga energikällor i universum. Vilket yttersta ursprung har all denna kraft? Bibelskribenten Jesaja skrev med avseende på stjärnorna: ”Lyft upp era ögon mot höjden och se. Vem har skapat dessa? Det har Han som för ut hären av dem efter antal; han kallar dem alla vid namn. På grund av överflödet på dynamisk energi och på grund av hans väldiga kraft saknas inte en enda av dem.” (Jesaja 40:26)

När vi tänker på stjärnornas svindlande kraft kan vi känna oss överväldigade – och vi kanske känner oss ännu mer överväldigade när vi tänker på deras Skapare. Men Bibeln uppmanar oss: ”Närma er Gud, så skall han närma sig er.” (Jakob 4:8) Ja, vi kan lära känna Jehova Gud som gav oss livet och som är Skaparen av jorden och dess överflödande energiresurser. (1 Moseboken 2:7; Psalm 36:9)

Många människor har svårt att tro att Gud är intresserad av jorden och människan, när de ser hur jorden förorenas och dess resurser fördelas orättvist. Men Bibeln försäkrar oss om att en förändring inte är långt borta. Bibeln utlovar en stor förändring när det gäller såväl fördelningen av jordens resurser som det sätt som jorden styrs på. (Daniel 2:44; Matteus 6:9, 10) Jehova Gud har installerat en himmelsk regering under ledning av sin Son, Kristus Jesus. Genom den kommer han att se till att allt levande får dela på jordens väldiga resurser på ett rättvist sätt. (Mika 4:2–4) Han skall också ”störta dem i fördärvet som fördärvar jorden”, det vill säga dem som fördärvar miljön på jorden, vare sig det är i andlig eller i fysisk bemärkelse. (Uppenbarelseboken 11:18)

Då kommer löftet i Jesaja 40:29–31 att visa sig vara sant i både andlig och fysisk mening: ”Han ger den trötte kraft; och åt den som är utan dynamisk energi ger han full styrka i överflöd. Pojkar blir både trötta och utmattade, och unga män kommer oundvikligen att snava, men de som hoppas på Jehova skall få ny kraft. De skall svinga sig upp med vingar som örnar. De skall springa och inte bli utmattade; de skall vandra och inte bli trötta.” Du kan få lära dig mer om källan till all energi och om lösningen på jordens energiproblem, om du tar dig tid att studera Bibeln.

[Fotnot]