När Esters föräldrar dog tog en snäll släkting hand om henne. Han hette Mordokaj och var hennes kusin, men han var mycket äldre än hon. Mordokaj tog med sig Ester hem och behandlade henne som sin egen dotter. (Ester 2:5–7, 15)

Mordokaj och Ester var judar och bodde i exil i Susa, perserrikets huvudstad. Där blev de säkert föraktade för sin religion och för att de ville följa Guds lagar. Något som förmodligen bidrog till Mordokajs och Esters goda förhållande var att han undervisade henne om Jehova, den barmhärtige Gud som hade räddat sitt folk ur många svåra situationer – och som skulle göra det igen. (3 Moseboken 26:44, 45) Det är tydligt att det utvecklades en kärleksfull och lojal relation mellan dem.

Kungens tjänare hade lagt märke till Ester, så hon blev en av de utvalda. De hämtade henne hos Mordokaj och tog med henne till det storslagna palatset på andra sidan floden. (Ester 2:8) Det måste ha varit svårt för dem att skiljas åt, de var ju som far och dotter. Mordokaj ville så klart inte att hans adopterade dotter skulle gifta sig med en icke troende, inte ens om han var kung, men saker och ting låg utanför hans kontroll. Ester lyssnade nog mycket uppmärksamt på Mordokajs goda råd innan hon fördes bort till hovet.

Ingen brydde sig mer om Ester än Mordokaj. Dag efter dag gick Mordokaj så nära kvinnornas hus han kunde för att försöka ta reda på hur det gick för Ester. (Ester 2:11) Och när han lyckades få fram lite information, kanske tack vare hjälpsamma tjänare i kungens hushåll, så fick han säkert anledning att stolt sträcka på sig.

Vi läser till exempel: ”Ester hade inte berättat något om sitt folk och sina släktingar, ty Mordokaj hade befallt henne att hon inte skulle berätta något.” (Ester 2:10) Mordokaj hade bett Ester att vara diskret med att hon var judinna. Han hade nog goda skäl att misstänka att männen och kvinnorna vid det persiska hovet var fördomsfulla mot judar. Tänk vilken lättnad det var för Mordokaj att höra att Ester insiktsfullt fortsatte att följa hans råd, trots att han inte hade uppsikt över henne.

Långt ifrån! Ester fortsatte att lyssna på sin styvfar och följa hans råd. Hon berättade inte om sin judiska bakgrund. Och när Mordokaj avslöjade en sammansvärjning som gick ut på att döda Ahasveros, så vidarebefordrade Ester hans meddelande till kungen så att de skyldiga fick sitt straff. (Ester 2:20–23)