1–3. a) Varför var Ester förmodligen rädd för att gå in till sin egen man? b) Vilka frågor om Ester ska vi ta upp?

ESTER försökte intala sig själv att hon inte behövde vara rädd när hon närmade sig förgården i palatset i Susa. Det var inte så lätt. Palatset var mycket imponerande och utsmyckat med väggreliefer av färgat glaserat tegel som föreställde bevingade tjurar, bågskyttar och lejon. Där fanns ståtliga kolonner och enorma statyer. Palatset var byggt på en stor platå med ett magnifikt läge nära de snöklädda Zagrosbergen. Där hade man utsikt över den rena och klara floden Choaspes, och själva läget var tänkt att göra alla besökare medvetna om vilken oerhörd makt härskaren i det här residenset hade. Det var den mannen Ester skulle träffa, han som kallade sig själv ”den store kungen”. Hon var dessutom gift med honom.

² Hon var alltså gift med kung Ahasveros. Vilken annorlunda man jämfört med vad unga judiska kvinnor drömde om!a Kungen hade inte sådana personer som Abraham som föredömen. Abraham hade ju ödmjukt följt Guds befallning att lyssna på sin hustru, Sara. (1 Mos. 21:12) Den här kungen visste mycket lite eller inget alls om Esters Gud, Jehova, och inget om Moses lag. Däremot kände Ahasveros mycket väl till den persiska lagen, och den sa att det Ester tänkte göra var förbjudet. Den som gick in till kungen utan att ha blivit kallad kunde dömas till döden. Kungen hade inte kallat på Ester, men hon tänkte gå in till honom ändå. När hon närmade sig den inre förgården där Ahasveros kunde se henne från tronen, så kanske hon kände att hon gick mot en säker död. (Läs Ester 4:11; 5:1.)

³ Varför ville Ester utsätta sig för en sådan risk? Och vad kan vi lära oss av hennes starka tro? Vi ska först se hur det kom sig att Ester hamnade i den här mycket märkliga situationen att bli Persiens drottning.

Esters bakgrund

4. Vad vet man om Ester, och hur kom det sig att hon bodde hos sin kusin Mordokaj?

⁴ Ester var föräldralös. Vi vet inte mycket mer om hennes föräldrar än att de gav henne namnet Hadassa, som är hebreiska för ”myrten”, en väldoftande buske med vita blommor. När Esters föräldrar dog tog en omtänksam släkting hand om henne. Han hette Mordokaj och var hennes kusin, men han var mycket äldre än hon. Mordokaj tog med sig Ester hem och behandlade henne som sin egen dotter. (Est. 2:5–7, 15)

5, 6. a) Hur fostrade Mordokaj Ester? b) Hur såg Esters och Mordokajs liv ut i Susa?

⁵ Mordokaj och Ester var judar som levde i exil i Susa, perserrikets huvudstad. Där fick de förmodligen känna på persernas fördomar mot den judiska religionen och Guds lag, som de följde. Esters förtroende för Mordokaj växte säkert ju mer han undervisade henne om Jehova. Han hade räddat sitt folk ur många svåra situationer, och han skulle göra det igen. (3 Mos. 26:44, 45) Det är tydligt att det utvecklades ett starkt band av kärlek och tillit mellan dem.

⁶ Mordokaj arbetade som någon slags ämbetsman vid palatset i Susa. Han brukade sitta i kungens port tillsammans med andra som betjänade kungen. (Est. 2:19, 21; 3:3) Vi kan bara gissa hur Esters vardag såg ut när hon växte upp, men vi vågar nog säga att hon tog god hand om sin äldre kusin och hemmet där de bodde. Det låg förmodligen i de lite enklare kvarteren, mitt emot palatset på andra sidan floden. Hon kanske tyckte om att gå till marknaden i Susa, där guldsmeder, silversmeder och andra köpmän sålde exklusiva varor. Ester trodde nog inte att hon själv skulle bli van vid sådan lyx. Inte ens i sin vildaste fantasi kunde hon föreställa sig vad som låg framför henne.

Ett ”vackert utseende”

7. Varför blev Vasti avsatt som drottning, och med vilket resultat?

⁷ En dag surrade hela staden av rykten om vad som hade hänt i palatset. Kung Ahasveros hade haft en bankett och bjudit de förnäma gästerna på överdådig mat och fint vin. Han bestämde sig för att kalla in Vasti, Persiens vackra drottning, som hade en egen festmåltid tillsammans med de andra kvinnorna. Men Vasti vägrade komma. Förödmjukad och rasande frågade kungen sina rådgivare hur Vasti skulle straffas. Och vad hände? Hon blev avsatt som drottning. Därför började kungens tjänare leta i hela riket efter vackra unga jungfrur, och en av dem skulle få bli hans nya drottning. (Est. 1:1–2:4)

8. a) Varför kan Mordokaj ha bekymrat sig för Ester när hon växte upp? b) Hur kan vi tillämpa Bibelns balanserade syn på fysisk skönhet? (Se också Ordspråksboken 31:30.)

⁸ Man kan tänka sig att Mordokaj såg med både stolthet och lite oro på Ester när han märkte att hans lilla kusin växte upp till en riktig skönhet. Det sägs att ”den unga kvinnan hade skön gestalt och vackert utseende”. (Est. 2:7) Bibeln ger en balanserad syn på fysisk skönhet – ett vackert utseende är tilltalande, men det måste förenas med vishet och blygsamhet. Annars kan utseendet bli en grogrund för fåfänga, stolthet och andra fula egenskaper. (Läs Ordspråksboken 11:22.) Har du sett något exempel på det? Hur skulle det bli i Esters fall? Skulle hennes skönhet bli en tillgång eller en belastning? Det skulle framtiden få utvisa.

9. a) Vad blev följden av att kungens tjänare lade märke till Ester, och varför måste det varit svårt att skiljas från Mordokaj? b) Varför gick Mordokaj med på att Ester gifte sig med någon som inte tjänade Jehova? (Se rutan.)

⁹ Kungens tjänare hade lagt märke till Ester, och hon blev en av de utvalda. De hämtade henne hos Mordokaj och tog med henne till det storslagna palatset på andra sidan floden. (Est. 2:8) Det måste ha varit svårt för dem att skiljas åt, de var ju som far och dotter. Mordokaj ville såklart inte att hans adopterade dotter skulle gifta sig med en icke-jude, inte ens om han var kung, men saker och ting låg utanför hans kontroll.b Ester lyssnade säkert mycket uppmärksamt på Mordokajs goda råd innan hon fördes bort till hovet. På vägen till palatset hann många tankar fara genom hennes huvud. Hur skulle livet bli nu?

Hon vann ”ynnest hos alla som såg henne”

10, 11. a) Hur skulle Ester ha kunnat påverkas av sin omgivning? b) Hur visade Mordokaj att han brydde sig om Ester?

¹⁰ Ester kastades in i en värld som var fullständigt okänd och främmande. Hon fick umgås med ”många unga kvinnor” som hade kommit dit från alla delar av det stora perserriket, och de förde med sig helt andra vanor, språk och sociala koder. Under uppsikt av Hegaj, en ämbetsman vid hovet, fick de unga kvinnorna gå på skönhetsbehandlingar under ett helt år. De fick till exempel massage med väldoftande oljor. (Est. 2:8, 12) I den här miljön kunde de unga kvinnorna bli väldigt utseendefixerade, och dessutom var det säkert vanligt med både fåfänga och rivalitet. Hur påverkades Ester av det?

¹¹ Ingen brydde sig mer om Ester än Mordokaj. Dag efter dag gick Mordokaj så nära kvinnornas hus han kunde för att försöka ta reda på hur det gick för Ester. (Est. 2:11) Och när han lyckades få fram lite information, kanske tack vare tillmötesgående tjänare i kungens hushåll, så fick han säkert anledning att stolt sträcka på sig. Varför det?

12, 13. a) Vilket intryck fick andra av Ester? b) Varför var det en lättnad för Mordokaj att Ester inte avslöjade sin judiska bakgrund?

¹² Ester hade gjort gott intryck på Hegaj, och han var särskilt omtänksam mot henne. Han gav henne sju unga kvinnliga tjänare och den bästa platsen i kvinnornas hus. Bibeln berättar: ”Under tiden vann Ester ständigt ynnest hos alla som såg henne.” (Est. 2:9, 15) Var det bara hennes skönhet som gjorde intryck? Nej, så enkelt var det inte.

¹³ Vi läser till exempel: ”Ester hade inte berättat något om sitt folk och sina släktingar, ty Mordokaj hade befallt henne att hon inte skulle berätta något.” (Est. 2:10) Mordokaj hade bett Ester att vara diskret med att hon var judinna. Han hade nog goda skäl att misstänka att männen och kvinnorna vid det persiska hovet hade fördomar mot judar. Tänk vilken lättnad det var för Mordokaj att höra att Ester insiktsfullt fortsatte att följa hans råd, trots att hon inte bodde hemma hos honom längre.

14. Hur kan barn och unga efterlikna Ester?

¹⁴ Barn och unga i dag kan också glädja sina föräldrar eller andra som de växer upp hos. När de är hemifrån och är omgivna av människor som är ytliga, omoraliska eller onda, så behöver de inte låta sig påverkas. De kan ändå välja att göra det som är rätt och riktigt. När de gör det så liknar de Ester och gläder Jehovas hjärta. (Läs Ordspråksboken 27:11.)

15, 16. a) Hur vann Ester kungens kärlek? b) Hur skulle Ester ha kunnat påverkas av sin nya livssituation?

¹⁵ Nu var tiden inne för Ester att visas upp för kungen. Hon fick möjlighet att önska sig något, precis vad som helst, kanske något som skulle göra henne ännu vackrare. Men hon var blygsam, så hon begärde inget mer än det Hegaj hade sagt. (Est. 2:15) Hon insåg säkert att enbart skönhet inte skulle vinna kungens hjärta och att egenskaper som blygsamhet och ödmjukhet var sällsynta där vid hovet. Hade hon rätt?

¹⁶ Berättelsen fortsätter: ”Kungen kom att älska Ester mer än alla de andra kvinnorna, ja, hon vann hans ynnest och tillgivenhet framför alla de andra jungfrurna. Han satte därför den kungliga huvudprydnaden på hennes huvud och gjorde henne till drottning i Vastis ställe.” (Est. 2:17) Det måste ha varit svårt för den här unga och ödmjuka judinnan att anpassa sig till sitt nya liv. Nu var hon nybliven drottning och gift med den mäktigaste härskaren på jorden vid den tiden. Steg det henne åt huvudet och gjorde henne stolt? Inte alls.

17. a) Hur var Ester lydig mot sin adoptivfar? b) Vilka viktiga lärdomar får vi av Ester?

¹⁷ Ester fortsatte att lyssna på sin styvfar och följa hans råd. Hon berättade inte om sin judiska bakgrund. Och när Mordokaj avslöjade en sammansvärjning som gick ut på att döda Ahasveros, så gjorde Ester som Mordokaj sa och vidarebefordrade hans meddelande till kungen, och de skyldiga fick sitt straff. (Est. 2:20–23) Hon visade att hon hade stark tro på Gud genom att vara villig att lyda. Vi behöver verkligen följa Esters exempel i dag, när det knappast ses som en fördel att vara lydig och foglig. Det är snarare trots och upproriskhet som gäller. Men om man har stark tro, som Ester, så tycker man att det är viktigt att följa de råd man får.

Esters tro blir prövad

18. a) Varför kan Mordokaj ha vägrat att buga sig för Haman? (Se fotnoten.) b) Hur kan vi efterlikna Mordokaj?

¹⁸ En man som hette Haman hade fått ökat inflytande vid hovet. Kungen utnämnde honom till statsminister, och han blev kungens främste rådgivare. Haman var alltså den näst mäktigaste mannen i hela riket. Kungen befallde till och med att alla som träffade Haman skulle buga sig för honom. (Est. 3:1–4) För Mordokaj innebar den här befallningen ett problem. Han var helt inställd på att lyda kungen, men inte om han var tvungen att trotsa Gud. Det råkade vara så att Haman var ättling till kung Agag, en amalekit som avrättades av Guds profet Samuel. (1 Sam. 15:33) Amalekiterna var så onda att de hade gjort sig till Jehovas och Israels fiender. Som folk betraktade var amalekiterna fördömda av Gud.c (5 Mos. 25:19) Hur skulle en trogen jude kunna buga sig för en amalekit? Det kunde i alla fall inte Mordokaj. Inga påtryckningar fick honom att buga sig. Även män och kvinnor i vår tid har riskerat sina liv för att följa den här principen: ”Vi måste lyda Gud som vår härskare mer än människor.” (Apg. 5:29)

19. Vad ville Haman göra, och hur fick han med kungen på sina planer?

¹⁹ Haman var rasande. Han ville hitta ett sätt att döda Mordokaj. Men det var inte nog, han ville utplåna hela hans folk. Haman svartmålade judarna och fick kungen med sig. Utan att namnge dem sa han att de var obetydliga människor ”som bor kringspritt och avskilt bland folken”. Men ännu värre var att han påstod att de inte följde kungens lagar. Han framställde dem som hotfulla rebeller. Han erbjöd en enorm summa pengar för att bekosta utrotningen av alla judar i riket.d Haman fick kungens egen signetring för att kunna utfärda vilken order han ville. (Est. 3:5–10)

20, 21. a) Hur påverkade Hamans påbud alla judar i perserriket, inklusive Mordokaj? b) Vad uppmanade Mordokaj Ester att göra?

²⁰ Strax satte budbärare i väg i sporrsträck till varje hörn av det vidsträckta riket för att offentliggöra det som skulle bli dödsdomen över det judiska folket. Mordokajs tankar gick kanske till den lilla gruppen av judar långt borta i Jerusalem som hade återvänt från exilen i Babylon och höll på att återuppbygga staden. Tänk dig hur budskapet togs emot där – Jerusalem hade inte ens några skyddande murar än! Och Mordokaj tänkte säkert på sina egna vänner och släktingar i Susa när han hörde den förskräckliga nyheten. Fullständigt förtvivlad rev han sönder sina kläder, klädde sig i säck och aska och gick ut mitt i staden och ropade ut sin sorg. Men Haman satte sig ner och drack med kungen, inte det minsta berörd av den sorg och bedrövelse som han hade orsakat judarna och alla deras vänner. (Läs Ester 3:12–4:1.)

²¹ Mordokaj förstod att något måste göras. Men vad? Ester hörde om hans sorg och skickade nya kläder till honom, men Mordokaj vägrade låta sig tröstas. Han hade kanske länge undrat varför Jehova tillät att hans älskade Ester togs ifrån honom och blev hustru åt en hednisk kung. Nu började det hela klarna. Mordokaj skickade ett meddelande till drottningen och uppmanade henne att gå till kungen för att försvara ”sitt eget folk”. (Est. 4:4–8)

22. Varför var Ester rädd att gå in till sin egen man? (Se fotnoten.)

²² Ester måste ha blivit som bedövad inombords när hon fick meddelandet. Det här var den största utmaningen för hennes tro hittills. Hon var rädd, och det erkände hon villigt när hon svarade Mordokaj. Hon påminde honom om vad som stod i kungens lag. Det innebar dödsstraff att gå in till kungen utan att vara kallad. Det var bara om kungen räckte ut sin gyllene spira som man blev benådad. Och varför skulle han skona Ester? Hon kanske tänkte på hur kungen hade reagerat när drottning Vasti trotsade hans befallning. Ester berättade för Mordokaj att kungen inte hade sänt bud efter henne på en hel månad! Ahasveros hade försummat henne, och det gav henne tillräcklig anledning att misstänka att den lynnige kungen inte var så vänligt inställd längre.e (Est. 4:9–11)

23. a) Vad sa Mordokaj för att stärka Esters tro? b) Varför är Mordokaj värd att efterlikna?

²³ Mordokaj ville motivera Ester att visa tro. Han förklarade rakt på sak att vare sig hon gjorde något eller inte så skulle judarna bli räddade. Men var det rimligt att tro att hon själv skulle slippa undan förföljelsen, om hon inte ingrep nu? Här visade Mordokaj sin orubbliga tro på Jehova, som aldrig skulle låta sitt folk utrotas eller svika sina löften. (Jos. 23:14) Mordokaj frågade Ester: ”Vem vet om det inte är för en tid som denna som du har uppnått kunglig värdighet?” (Est. 4:12–14) Visst är Mordokaj värd att efterlikna? Han förtröstade fullständigt på Jehova. Gör vi det? (Ords. 3:5, 6)

Tro som övervinner dödsfruktan

24. Hur visade Ester tro och mod?

²⁴ Nu var det avgörande ögonblicket inne. Ester meddelade Mordokaj sin önskan att hon och alla judarna i Susa skulle fasta i tre dagar. Och så avslutade Ester med några ord som nästan blivit bevingade i all sin enkelhet. De speglar verkligen hennes tro och mod: ”Om jag skall förgås, så må jag förgås.” (Est. 4:15–17) Hon hade nog aldrig bett så intensivt som under de tre dagarna. Men så var stunden inne. Hon klädde sig i sin vackraste kungliga skrud och gjorde allt för att vara kungen till behag. Sedan gick hon i väg.

25. Beskriv vad som hände när Ester gick till kungen.

²⁵ Som det beskrevs i början av det här kapitlet så gick hon till kungens hov. Vi kan bara föreställa oss hur orolig hon var och vilka intensiva böner hon bad. Hon kom in på förgården, och där kunde hon se Ahasveros sitta på sin tron. Hon kanske försökte avläsa hans ansiktsuttryck bakom det trimmade, symmetriska skägget och de välskötta lockarna vid tinningarna. Om hon var tvungen att vänta så måste det ha känts som en hel evighet. Plötsligt fick Ahasveros syn på henne. Nu fanns det ingen återvändo. Det här kom som en fullständig överraskning för honom. Men hans blick mjuknade, och han räckte ut sin gyllene spira. (Est. 5:1, 2)

26. Varför behöver kristna i vår tid lika mycket mod som Ester, och varför var det här bara början?

²⁶ Ester beviljades audiens, för kungen ville höra hennes ärende. Ester visade stark tro när hon ställde sig på Guds och sitt folks sida, och hon blev ett föredöme för alla Guds tjänare genom tiderna. Kristna i dag uppskattar att det finns sådana exempel att följa. Jesus sa att sanna kristna skulle visa självuppoffrande kärlek. (Läs Johannes 13:34, 35.) För att göra det krävs det ofta mod. Ester försvarade Guds folk den här dagen, men det låg mycket mer framför henne. Hur skulle hon kunna bevisa för kungen att hans favoritrådgivare Haman var en ondskefull intrigmakare? Vad skulle hon göra för att rädda sitt folk? Det får vi se i nästa kapitel.

1–3. a) Hur var det för Ester att gå fram till kungens tron? b) Hur reagerade kungen på att Ester kom så oväntat?

ESTER kände hur hjärtat bultade medan hon sakta gick fram mot tronen. Tänk dig tystnaden som föll över det stora kungliga gemaket i palatset i Susa. Det var en så kompakt tystnad att Ester hörde varje litet fotsteg hon tog och varje litet prassel från den kungliga skruden hon bar. Hon försökte låta bli att tänka på hur imponerande och storslaget allt var omkring henne, de stolta pelarna och det magnifikt utsirade taket som var tillverkat av ceder från det avlägsna Libanon. Hon fäste blicken på mannen som satt på tronen framför henne, den man som hade hennes liv i sina händer.

² Kungen såg uppmärksamt på henne när hon närmade sig tronen. Så sträckte han ut sin gyllene spira. Det var en enkel gest, men för Ester var den livsviktig. Den betydde att kungen hade överseende med att hon just hade gjort sig skyldig till ett brott – att träda fram inför kungen utan någon inbjudan. När Ester kom fram till tronen sträckte hon lättad och tacksam ut sin hand och rörde vid spetsen på spiran. (Est. 5:1, 2)

³ Ahasveros var en mäktig kung. Hela hans uppenbarelse andades enorm makt och rikedom. Bara den kungliga skruden som persiska härskare höll sig med hade ett värde som motsvarar hundratals miljoner kronor. Men Ester kunde ändå se en viss värme i sin makes ögon, för på sitt sätt älskade han henne. Han sa: ”Vad är ditt ärende, drottning Ester, och vad är din begäran? Om det så gäller halva kungariket, skall det ges dig!” (Est. 5:3)

4. Vilka utmaningar låg framför Ester?

⁴ Ester hade redan visat mycket stark tro och stort mod. Hon hade riskerat sitt liv och gått in till kungen. Hon ville rädda sina landsmän från en sammansvärjning som gick ut på att utrota dem. Än så länge hade allt gått bra, men det här var bara början. Hon var tvungen att övertyga den här stolte monarken om att hans närmaste rådgivare var en ondskefull man. Kungen hade låtit sig duperas av honom och dömt Esters folk till döden. Hur skulle hon kunna förklara det för kungen, och vad kan vi lära oss av hennes tro?

Hon valde ”en tid att tala”

5, 6. a) Hur tillämpade Ester principen i Predikaren 3:1, 7? b) På vilket sätt var hon insiktsfull när hon vände sig till kungen?

⁵ Hade det varit en bra idé att ta upp problemet där framför tronen, inför hela hovet? Då kunde Ester ha förödmjukat kungen och gett Haman chansen att protestera och komma med invändningar. Så vad gjorde Ester? Flera hundra år tidigare blev kung Salomo inspirerad att skriva: ”För allt finns det en bestämd tid, ... en tid att tiga och en tid att tala.” (Pred. 3:1, 7) Vi kan tänka oss att Esters adoptivfar, den trogne Mordokaj, lärde henne sådana principer när hon växte upp hos honom. Ester insåg nog att det var viktigt att välja rätt ”tid att tala”.

⁶ Ester sa: ”Om det behagar kungen, så må kungen tillsammans med Haman i dag komma till det gästabud som jag har ordnat för honom.” (Est. 5:4) Kungen gick med på det och kallade på Haman. Det här visar hur klok Ester var. Hon lät kungen behålla sin värdighet och valde ett mer passande tillfälle att förklara sitt problem för honom. (Läs Ordspråksboken 10:19.)

7, 8. Hur var det på Esters första bjudning, och varför väntade Ester med att ta upp sitt problem?

⁷ Ester förberedde festmåltiden mycket noga. Hon gjorde allt för att varje liten detalj skulle behaga kungen. Hon bjöd på fint vin för att lätta upp stämningen. (Ps. 104:15) Ahasveros trivdes, och ännu en gång frågade han Ester vad hon hade på hjärtat. Var det rätt ”tid att tala” nu?

⁸ Ester tyckte inte det. I stället inbjöd hon kungen och Haman till en ny fest nästa dag. (Est. 5:7, 8) Varför ville hon skjuta upp problemet? Tänk på att hela Esters folk riskerade att bli dödade, eftersom kungen hade lyssnat på Haman och utfärdat ett ödesdigert påbud. Det var så mycket som stod på spel, och Ester var tvungen att vara helt säker på att hon valde rätt tidpunkt. Så hon väntade lite till och fick en ny möjlighet att visa uppskattning för sin man.

9. Hur visade Ester tålamod, och varför är det en så bra egenskap?

⁹ Tålamod är en sällsynt och värdefull egenskap. Ester var naturligtvis frustrerad och ville gärna berätta precis hur hon kände det, men hon väntade tålmodigt på att rätt tillfälle skulle infinna sig. Vi kan lära oss mycket av henne, för vi har nog alla upplevt orättvisor som har behövt rättas till. Om vi tänker prata med någon ansvarig person om ett problem kan vi behöva efterlikna Ester och ha tålamod. I Ordspråksboken 25:15 sägs det: ”Med tålamod kan en befälhavare bevekas, och en mild tunga kan bryta sönder ben.” Om vi väntar tålmodigt på ett lämpligt tillfälle och uttrycker oss på ett milt sätt, som Ester gjorde, kan vi bryta ner motstånd som är lika hårt som ben. Blev Ester välsignad för att hon visade tålamod och omdöme?

Tålamod banade väg för rättvisa

10, 11. Varför ändrades Hamans humör efter den första bjudningen, och vilket förslag hade hans vänner och släktingar?

¹⁰ Esters tålamod satte i gång en spännande händelseutveckling. Haman var upprymd efter den första festmåltiden, han var ”glad och väl till mods i hjärtat” för att kungen och drottningen hade visat honom så mycket uppmärksamhet. Men när Haman passerade porten till palatset fick han syn på Mordokaj, juden som fortfarande vägrade buga sig för honom. Som vi såg i förra kapitlet ville inte Mordokaj vara respektlös, utan det hade med hans samvete och relation till Jehova att göra. Men hur reagerade Haman? Han ”uppfylldes ... av raseri mot Mordokaj”. (Est. 5:9)

¹¹ När Haman berättade för sin fru och sina vänner om den här skymfen sa de till honom att han borde göra en påle som var över 20 meter hög, och sedan skulle han be kungen om tillåtelse att döda Mordokaj och hänga upp honom på den. Haman gillade deras förslag och satte genast sina planer i verket. (Est. 5:12–14)

12. Varför ville kungen att man skulle högläsa från rikets krönikor, och vad blev han påmind om?

¹² Ungefär samtidigt hade kungen en orolig natt. Bibeln berättar: ”Den natten kunde kungen inte sova.” Så han befallde att man skulle hämta rikets krönikor och läsa högt för honom. I krönikorna fanns rapporten om en sammansvärjning som hade avslöjats. Kungen kom ihåg att de som hade planerat att mörda honom hade blivit gripna och avrättade. Men vad hade hänt med Mordokaj, mannen som avslöjade komplotten? Kungen ville veta om han hade blivit belönad. Vad blev svaret? Man hade inte gjort någonting för honom. (Läs Ester 6:1–3.)

13, 14. a) När började det gå dåligt för Haman? b) Vad sa Hamans närmaste?

¹³ Kungen frågade genast vilka ämbetsmän som var i tjänst och kunde hjälpa honom att rätta till misstaget. Det råkade vara så att Haman av alla människor stod på förgården, redan tidigt på dagen verkar det som, eftersom han var angelägen om att få tillstånd att avrätta Mordokaj. Men innan han kunde lägga fram sin begäran hade kungen en fråga: Vad ska man göra med en man som kungen vill ära? Haman antog att kungen tänkte på honom. Så Haman tog i ordentligt: Klä honom i en kunglig skrud och låt en högt uppsatt ämbetsman leda honom runt Susa på kungens egen häst och lovprisa mannen högt inför alla. Tänk dig uttrycket i Hamans ansikte när han förstod att den som skulle äras var Mordokaj. Och vem skulle kungen ge uppdraget att lovprisa Mordokaj? Haman själv! (Est. 6:4–10)

¹⁴ Haman måste ha känt sig kränkt när han motvilligt utförde den här uppgiften. Sedan rusade han hem, förtvivlad och uppriven. Hans fru och vänner sa att de senaste händelserna gjorde att det såg mörkt ut för honom. Han skulle nog förlora kampen mot juden Mordokaj. (Est. 6:12, 13)

15. a) Vilket gott resultat fick Esters tålamod? b) Varför är det bra att vi har ”en väntande inställning”?

¹⁵ Ester var tålmodig och väntade en extra dag innan hon lade fram sitt ärende för kungen, och det gav Haman den tid han behövde för att gräva sin egen grav. Och kan det ha varit Jehova som låg bakom kungens sömnlösa natt? (Ords. 21:1) Det är inte konstigt att Guds ord uppmanar oss att ha ”en väntande inställning”. (Läs Mika 7:7, noten.) När vi väntar på Jehova kan ett problem lösas på ett mycket bättre sätt än vi själva hade räknat med.

Hon försvarade modigt sitt folk

16, 17. a) När blev det Esters ”tid att tala”? b) Hur var Ester annorlunda jämfört med Vasti?

¹⁶ Ester vågade inte pröva kungens tålamod mycket längre. Hon kände att nu under den andra festmåltiden var hon tvungen att säga som det var. Men hur? Det visade sig att kungen själv gav henne chansen. Han undrade igen vad hon hade på hjärtat. (Est. 7:2) Esters ”tid att tala” hade kommit.

¹⁷ Ester bad säkert en tyst bön till Jehova innan hon sa: ”Om jag har funnit ynnest för dina ögon, o kung, och om kungen finner för gott, så må min själ ges mig på min bön och mitt folk på min begäran.” (Est. 7:3) Intressant nog uttryckte hon respekt för kungen. Hon visade att hon litade på hans omdöme, till skillnad från Vasti, kungens förra fru, som avsiktligt hade förödmjukat honom. (Est. 1:10–12) Ester kritiserade inte heller kungen för att han hade varit så dum och litat på Haman. I stället bad hon kungen att skydda henne, eftersom hennes liv var i fara.

18. Hur lade Ester fram problemet för kungen?

¹⁸ Kungen blev säkert både berörd och förvånad av hennes begäran. Vem vågade hota hans drottning? Ester fortsatte: ”Vi har blivit sålda, jag och mitt folk, till att förintas, dräpas och tillintetgöras. Om vi bara hade sålts som slavar och slavinnor skulle jag ha tigit. Men trångmålet är inte tillbörligt, då det är till skada för kungen.” (Est. 7:4) Lägg märke till att Ester lade fram problemet rakt på sak, men att hon samtidigt påpekade att hon inte skulle ha protesterat om det bara hade gällt slaveri. Men nu gällde det ett folkmord, och det skulle innebära en så stor förlust för kungen att hon bara måste säga något.

19. Vad kan Ester lära oss om konsten att övertyga?

¹⁹ Esters handlingssätt lär oss mycket om konsten att övertyga. Om du måste ta upp ett stort problem med någon av dina närmaste eller en person i ansvarsställning, så kan en kombination av tålamod, respekt och uppriktighet vara till stor hjälp. (Ords. 16:21, 23)

20, 21. a) Hur avslöjade Ester Haman, och hur reagerade kungen? b) Hur reagerade Haman när hans rätta jag avslöjades?

²⁰ Ahasveros frågade upprört: ”Vem är det, och var är han som har vågat göra något sådant?” Man kan nästan se framför sig hur Ester sträcker ut sin hand och pekar på Haman: ”Mannen, motståndaren och fienden, är den onde Haman här.” Anklagelsen fyllde rummet och Haman kände skräcken välla upp inom sig. Tänk dig hur kungen börjar koka av ilska när det går upp för honom att hans närmaste rådgivare har gett en order som betyder döden för hans egen drottning! Han stormar ut i palatsets trädgård för att återfå kontrollen över sig själv. (Est. 7:5–7)

²¹ Haman hade avslöjats som den ränksmidande ynkrygg han var, och nu krälar han för drottningens fötter. Han vädjar för sitt liv, och när Ahasveros kommer tillbaka in i rummet ser han Haman på Esters vilobädd. Rasande anklagar han Haman för att försöka våldta drottningen i kungens eget hem. Den anklagelsen beseglade Hamans öde. Han fördes bort med ansiktet övertäckt. En av ämbetsmännen passade på att upplysa kungen om den höga påle som Haman hade gjort åt Mordokaj. Ahasveros gav genast order om att Haman skulle hängas upp på den. (Est. 7:8–10)

22. Hur kan Ester motivera oss?

²² I dagens orättvisa värld är det lätt att tänka att rättvisan aldrig kommer att segra. Har du känt det så någon gång? Ester förlorade aldrig hoppet, blev aldrig cynisk, tappade aldrig tron. När tiden var inne vågade hon stå upp för det som var rätt, och hon litade på att Jehova skulle göra resten. Vi måste försöka göra likadant. Jehova har inte förändrats sedan Esters tid. Han kan se till att onda och beräknande människor får smaka sin egen medicin, precis som Haman. (Läs Psalm 7:11–16.)

Hon drevs av osjälviskhet

23. a) Hur belönade kungen Ester och Mordokaj? b) Hur uppfylldes Jakobs profetia om Benjamin? (Se rutan ”En profetia går i uppfyllelse”.)

²³ Till sist förstod kungen vem Mordokaj var. Mordokaj hade inte bara skyddat kungen från att bli mördad utan var också Esters adoptivfar. Kungen utnämnde Mordokaj till statsminister i stället för Haman, och Ester fick överta Hamans egendom som inkluderade en stor förmögenhet. Ester utsåg Mordokaj till förvaltare över alla tillgångarna. (Est. 8:1, 2)

24, 25. a) Kunde Ester slappna av när Haman var ute ur bilden? b) Hur riskerade Ester livet ännu en gång?

²⁴ Nu var Ester och Mordokaj i trygghet, men kunde Ester känna sig helt lugn? Bara om hon hade varit självisk. Hamans påbud att döda alla judar hade snart nått alla delar av riket. Haman hade kastat lott, ”pur”, som tydligen var en form av spiritism, för att bestämma den bästa dagen för verkställandet av sin onda plan. (Est. 9:24–26) Dagen låg fortfarande flera månader framåt, men tiden gick fort. Var det för sent att förhindra katastrofen?

²⁵ Osjälviskt riskerade hon livet igen och trädde fram inför kungen utan någon officiell inbjudan. Den här gången grät hon för sitt folk och bönföll sin make att återkalla det ödesdigra beslutet. Men lagar som hade utfärdats i den persiske kungens namn fick inte återkallas. (Dan. 6:12, 15) Så kungen gav Ester och Mordokaj rätten att utfärda en ny lag. Nu skickades ett påbud ut som gav judarna rätt att försvara sig. Kurirer fick snabbt rida i väg till varje hörn av det stora riket för att judarna skulle få höra de goda nyheterna. Nu tändes hoppets låga i deras hjärtan. (Est. 8:3–16) Tack vare det nya påbudet kunde judarna överallt i riket börja rusta sig för strid. Men viktigast av allt: Skulle härarnas Jehova beskydda sitt folk? (1 Sam. 17:45)

26, 27. a) Hur stor var Jehovas seger över sitt folks fiender? b) Vilken profetia uppfylldes när Hamans söner blev dödade?

²⁶ När dagen kom var Guds folk redo. Och nu stod också många persiska ämbetsmän och makthavare på judarnas sida, eftersom de hade fått veta att Mordokaj var den nye statsministern. Jehova gav sitt folk en stor seger. För att judarna inte skulle drabbas av hemska hämndaktioner skyddade han sitt folk och såg till att fienderna led ett stort nederlag.a (Est. 9:1–6)

²⁷ Så länge Hamans tio söner var vid liv kunde Mordokaj aldrig känna sig säker i arbetet med att förvalta den onde Hamans tillgångar. Men sönerna blev också avrättade. (Est. 9:7–10) I och med det gick en profetia i Bibeln i uppfyllelse, eftersom Gud redan tidigare hade förutsagt att amalekiterna skulle bli helt utrotade. De hade varit onda fiender till hans folk. (5 Mos. 25:17–19) Hamans söner kan mycket väl ha varit bland de allra sista av det dödsdömda amalekitiska folket.

28, 29. a) Varför var det Jehovas vilja att Ester och hennes folk tog del i en väpnad konflikt? b) Hur är berättelsen om Ester till nytta för oss i dag?

²⁸ Ester fick bära tunga bördor tidigt i livet. Hon hade en viktig roll när det fattades kungliga beslut om krig och avrättningar. Det kan inte ha varit lätt. Men Jehovas vilja krävde att hans folk räddades. Det var genom Israels nation som den utlovade Messias skulle komma, det enda hoppet för hela mänskligheten. (1 Mos. 22:18) När Jesus var här på jorden förbjöd han sina efterföljare att ta del i fysisk krigföring, något som vi är mycket tacksamma för i dag. (Matt. 26:52)

²⁹ Men kristna tar del i andlig krigföring. Satan är mer besluten än någonsin att försvaga vår tro på Jehova. (Läs 2 Korinthierna 10:3, 4.) Det är en välsignelse att vi kan ha Ester som förebild och efterlikna hennes tro. När vi behöver tala övertygande kan vår tro hjälpa oss att vara visa och tålmodiga, och vår tro hjälper oss också att modigt och osjälviskt försvara Guds folk.