I mars 1978 blev Wubie Ayele misshandlad till döds för att han höll fast vid skriftenliga principer. Under de följande månaderna dödades Ayele Zeyelew, pionjär och äldste, och förkunnaren Hailu Yemiru, och deras döda kroppar lämnades kvar på en gata i Addis Abeba en hel dag, så att alla skulle se dem.

I december 1982 blev sex vittnen arresterade på grund av sin kristna neutralitet. De visade också stort mod och hjälpte många medfångar att gripa tag i hoppet om Riket. Efter tre år flyttades de från fängelset och återsågs aldrig mer. Alla sex blev avrättade.

I staden Dese i norra delen av landet tillbringade Demas Amde, lärare och fembarnspappa, mer än fem tortyrfyllda år i fängelse: först straffarbete, därefter sex månader i ensamcell, fastkedjad i framåtböjd ställning, och sedan en längre tids sjukdom utan någon som helst läkarvård. Efter detta fick han tillbringa två månader helt naken i en fängelsecell som var full av vägglöss, och därefter flyttade man honom till en cell där de andra fångarna låg döende i tyfus. Till sist, när hans hälsa var undergrävd och hans kropp försvagad av cancer, släppte man ut honom från fängelset för att dö. Han dog den 4 januari 1991, trogen till slutet och med en stark tro på uppståndelsen. — Jämför Hebréerna 11:37—40.

[Bilder på sidan 177]

Vittnen som vi ser fram emot att få träffa i uppståndelsen. Alla blev mördade för sin lojalitet mot de goda nyheterna. Från vänster till höger, med början högst upp: Ayele Zeleyew, Hailu Yemiru, Wubi Ayele, Kaba Ayana, Gebreyohanes Adhanom, Adera Teshome, Wondimu Demera, Kasa Gebremedhin, Eshetu Mindu