Många teorier

8. Vilken inställning hade människor till religion i århundraden?

⁸ Studiet av religionens uppkomst och utveckling är relativt nytt. I århundraden godtog människor i huvudsak den religiösa tradition som de föddes in i och uppfostrades i. Flertalet av dem var nöjda med de förklaringar de fick av sina förfäder och ansåg att deras religion var den rätta. Det fanns sällan någon orsak att ifrågasätta något och inte heller att undersöka hur, när och varför saker och ting hade börjat. I själva verket var det få människor som var medvetna om att det fanns andra religioner, eftersom de i århundraden knappt haft några möjligheter att resa och meddela sig med andra.

9. Vilka försök har gjorts sedan 1800-talet för att söka finna hur och varför religion uppstått?

⁹ Men under 1800-talet började bilden förändras. Evolutionsteorin svepte fram genom intellektuella kretsar. Den jämte den nystartade vetenskapliga forskningen fick många att ifrågasätta etablerade system, religionen inbegripen. Några forskare insåg begränsningarna med att söka ledtrådar i de existerande religionerna och började därför söka bland det som fanns kvar av forna civilisationer eller i de avlägsna hörn av världen där människor fortfarande levde i primitiva samhällen. De försökte tillämpa psykologiska, sociologiska, antropologiska och liknande metoder på dessa i hopp om att finna spår av hur och varför religion uppstått.

10. Vad blev resultatet av den forskning man gjorde i fråga om religionens ursprung?

¹⁰ Vad blev resultatet? Plötsligt blossade det upp en mängd olika teorier — lika många som det fanns forskare, tycktes det — och den ene forskaren motsade den andre, och den ene försökte överträffa den andre i djärvhet och originalitet. Några av dessa forskare kom fram till viktiga slutsatser; andras verk har helt enkelt fallit i glömska. Det är både bildande och upplysande att titta lite på resultaten av denna forskning. Det hjälper oss att bättre förstå den religiösa inställning som människor vi träffar kan ha.

11. Förklara vad animism går ut på.

¹¹ En teori, som vanligtvis kallas animism, framfördes av den engelske antropologen Edward Tylor (1832—1917). Han menade att sådana erfarenheter som drömmar, syner, hallucinationer och en död kropps livlöshet fick primitiva människor att dra slutsatsen att en själ (latin: anima) bor i kroppen. Eftersom de ofta drömde om sina kära som dött, antog de, enligt denna teori, att själen levde vidare efter döden och att den lämnade kroppen och bodde i träd, klippor, floder osv. Till sist kom den döde och de föremål som själarna sades bebo att tillbes som gudar. Och därmed var religionen född, sade Tylor.

12. Förklara vad animatism går ut på.

¹² En annan engelsk antropolog, R. R. Marett (1866—1943), framförde tanken på en förfinad form av animism, som han kallade animatism. Sedan Marett hade studerat de trosuppfattningar som melanesierna i Stilla havet och infödingarna i Afrika och Amerika hade, kom han fram till att primitiva folk inte föreställde sig att allting hade en personlig själ, utan trodde att det fanns en opersonlig kraft eller en övernaturlig makt som besjälade allting; den tron väckte känslor av vördnad och fruktan hos människan, och det blev grunden till hennes primitiva religion. För Marett var religion huvudsakligen människans emotionella svar på det okända. Hans favorituttalande var att religion var ”inte så mycket uttänkt som utdansad”.

13. Vilken teori om religion framförde James Frazer?

¹³ År 1890 utgav en skotsk expert på gammal folktro, James Frazer (1854—1941), en inflytelserik bok, Den gyllene grenen, i vilken han argumenterade och hävdade att religionen växt fram ur magi. Enligt Frazer försökte människan först behärska sitt liv och sina levnadsförhållanden genom att imitera det hon såg hända i naturen. Hon trodde till exempel att hon kunde framkalla regn genom att stänka vatten på marken till ackompanjemang av åskliknande trumslag eller att hon kunde orsaka sin fiende skada genom att sticka nålar i en docka. Detta ledde till att hon började bruka ritualer, trollformler och magiska föremål på många områden i livet. När dessa inte fungerade som hon väntade, övergick hon sedan till att blidka de övernaturliga krafterna och bönfalla dem om hjälp i stället för att försöka behärska dem. Ritualerna och besvärjelserna blev offer och böner, och så uppstod religion. Enligt Frazer är religion ”ett bevekande (propitiation) eller försonande (conciliation) av makter, som äro högre än människan”.

14. Hur förklarade Sigmund Freud religionens uppkomst?

¹⁴ Även den kände österrikiske psykoanalytikern Sigmund Freud (1856—1939) försökte förklara religionens uppkomst, och det gjorde han i sin bok Totem und Tabu (Totem och tabu). Som psykoanalytiker förklarade Freud att den tidigaste religionen växte fram ur vad han kallade en fadersgestaltsneuros. Han teoretiserade att fadern i primitiva samhällen dominerade stammen, precis som det var med vildhästar och boskap. Sönerna, som både hatade och beundrade fadern, gjorde uppror och dödade fadern. För att få faderns makt åt dessa kannibaliska vildar upp sitt offer, påstod Freud. Av samvetskval hittade de senare på riter och ritualer för att försona sin handling. Enligt Freuds teori blev fadersgestalten Gud, riterna och ritualerna blev den första religionen, och ätandet av den dräpte fadern blev den tradition av gemenskap, nattvard, som tillämpas i många religioner.

15. Vad har hänt med de flesta teorier om religionens uppkomst?

¹⁵ Ett otal andra teorier som är försök att förklara religionens uppkomst skulle kunna anföras. Men de flesta av dem har fallit i glömska, och ingen av dem har egentligen framstått som mer trovärdig eller godtagbar än de övriga. Varför det? Helt enkelt därför att det aldrig funnits några historiska vittnesbörd eller bevis för att dessa teorier var sanna. De har bara varit produkter av någon forskares fantasi eller gissningar och har snart ersatts av näste som trätt fram.

En bristfällig grund

16. Varför har många års forskning inte lyckats förklara hur religion uppstod?

¹⁶ Många har efter flera års brottande med denna fråga nu kommit fram till att det är högst osannolikt att man någon gång kommer att finna svaret på frågan om hur religion uppstod. För det första därför att ben och kvarlevor från forntida människor inte säger något om hur dessa tänkte, vad de fruktade eller varför de dyrkade någon gud. De slutsatser man kan dra av dessa artefakter är i bästa fall kvalificerade gissningar. För det andra är den religion som utövas av nutida så kallade primitiva folk, till exempel australiska infödingar, inte nödvändigtvis någon säker måttstock att tillämpa på vad forntida människor gjorde eller tänkte. Ingen vet med säkerhet om eller hur deras kultur har förändrats under århundradenas lopp.

17. a) Vad vet nutida religionshistoriker? b) Vad tycks vara huvudintresset när man analyserar religion?

¹⁷ I boken World Religions—From Ancient History to the Present dras slutsatsen att ”den nutida religionshistorikern vet att det är omöjligt att nå fram till religionens ursprung”, detta på grund av alla osäkra faktorer som finns. Men när det gäller historikernas ansträngningar görs detta konstaterande i boken: ”Tidigare fanns det alltför många teoretiker som var intresserade av att inte bara beskriva eller förklara religionen, utan också att bortförklara den, i den tanken att om de tidiga religionsformerna visades vara grundade på illusioner, då kunde de senare och högre religionerna undermineras.”

18. a) Varför har de många forskarna inte lyckats förklara religionens ursprung? b) Vad var tydligen ”vetenskapsmännens” verkliga syfte med att forska i religion?

¹⁸ Den här sista kommentaren visar varför olika ”vetenskapsmän” som forskat i religionens ursprung inte har kommit med några hållbara förklaringar. Logiken säger oss att en riktig slutsats bara kan komma av en riktig förutsättning. Om man börjar med en oriktig förutsättning, är det inte sannolikt att man kommer fram till en riktig slutsats. ”Vetenskapsmännens”, forskarnas, upprepade misslyckande när det gäller att ge en vettig förklaring kastar allvarliga tvivel över den förutsättning de grundat sina uppfattningar på. De har genom att följa sina förutfattade meningar i sina försök att bortförklara religionen försökt att bortförklara Gud.

19. Vilken grundprincip ligger bakom framgångsrika vetenskapliga undersökningar? Ge exempel.

¹⁹ Situationen kan jämföras med de många försök astronomer som levde före 1500-talet gjorde att förklara planeternas rörelser. Det fanns många teorier, men ingen av dem var verkligt tillfredsställande. Varför det? Därför att de var grundade på antagandet att jorden var universums centrum kring vilket stjärnorna och planeterna kretsade. Verkliga framsteg gjordes inte förrän vetenskapsmän — och katolska kyrkan — var villiga att acceptera det faktum att jorden inte var universums centrum, utan att den kretsade kring solen, solsystemets centrum. De många teoriernas oförmåga att förklara de verkliga förhållandena fick fördomsfria forskare att ompröva den förutsättning efter vilken de gjort sina undersökningar och inte att försöka komma med nya teorier. Och det ledde till framgång.

20. a) Vilken felaktig förutsättning låg till grund för den ”vetenskapliga” undersökningen av religionens ursprung? b) Vilket fundamentalt behov omnämnde Voltaire?

²⁰ Samma princip kan tillämpas på undersökningen av religionens ursprung. Många människor har på grund av att ateismen ökat och evolutionsteorin accepterats så allmänt tagit för givet att Gud inte finns. De anser på grundval av detta antagande att förklaringen till att det finns religion finns i människan själv — i hennes tankeprocesser, hennes behov, hennes fruktan och hennes ”neuroser”. Voltaire sade: ”Om Gud ej fanns, måste man uppfinna honom”, och därför påstår de att människan har uppfunnit Gud. — Se rutan på sidan 28.

[Ruta på sidan 28]

Varför är människan religiös?

▪ John B. Noss framhåller i sin bok Man’s Religions (Människans religioner): ”Alla religioner säger på ett eller annat sätt att människan inte står ensam och inte heller kan göra det. Hon är på ett avgörande sätt förbunden med och även beroende av makter i naturen och i samhället utanför henne själv. Hon vet, dunkelt eller klart, att hon inte är ett oberoende kraftcentrum som kan vara fristående från världen.”

I boken World Religions—From Ancient History to the Present sägs något liknande: ”Studiet av religionen visar att en viktig del av den är längtan efter värden i livet, en tro på att livet inte är en slump och saknar mening. Sökandet efter en mening leder till tron på en kraft som är större än den mänskliga och slutligen till ett universellt eller övermänskligt sinne som har uppsåtet och viljan att bevara de högsta värdena för mänskligt liv.”

Religion tillfredsställer alltså ett grundläggande mänskligt behov, ungefär som mat stillar vår hunger. Vi vet att om vi äter vad som helst och hur mycket som helst när vi känner oss hungriga, kan vi visserligen stilla vår hunger, men i det långa loppet kommer vi att skada vår hälsa. För att leva ett hälsosamt liv måste vi äta nyttig och närande mat. Likaså måste vi äta nyttig andlig mat för att bevara oss andligt friska. Det är därför som det sägs i bibeln: ”Inte bara av bröd lever människan, utan av varje yttrande från Jehovas mun lever människan.” — 5 Moseboken 8:3, NW.