Vad säger många forskare? Många evolutionister påstår att livet började vid kanten av en vattensamling eller djupt nere i havet för flera miljarder år sedan. De menar att i en sådan miljö skulle kemiska ämnen spontant kunna ansamlas i skumliknande strukturer, bilda komplexa molekyler och börja reproducera sig. De tror att allt liv på jorden utvecklades från en eller flera ”enkla”, ursprungliga celler.

Andra minst lika respekterade forskare som också stöder evolutionsteorin håller inte med. De spekulerar i att de första cellerna, eller åtminstone deras viktigaste beståndsdelar, kom från rymden. Varför det? Därför att man trots stora ansträngningar inte har kunnat bevisa att liv kan uppstå ur icke-levande molekyler. Biologiprofessor Alexandre Meinesz belyste det här dilemmat år 2008. Han konstaterade att under de senaste 50 åren ”har inga empiriska bevis gett stöd åt hypotesen att livet på jorden har uppstått spontant ur en molekylär soppa, och inga nya vetenskapliga upptäckter av vikt pekar i den riktningen”.¹

Vad säger fakta? Svaret på frågan om hur barn blir till är väldokumenterat och helt okontroversiellt. Liv uppstår alltid ur redan existerande liv. Men kan den här grundläggande lagen ha satts ur spel någon gång för riktigt länge sedan? Kan liv verkligen alstras genom spontana reaktioner mellan livlösa kemiska ämnen? Vad är oddsen för att något sådant skulle kunna hända?

Forskare har kommit fram till att åtminstone tre olika slags komplexa molekyler måste samarbeta för att en cell ska kunna överleva – DNA, RNA och proteiner.a I dag skulle inte många forskare påstå att en komplett levande cell helt plötsligt uppstod ur en blandning av livlösa kemiska ämnen. Men hur stor är sannolikheten att RNA eller proteiner uppstod spontant?b

Många forskare hävdar att ett experiment som för första gången utfördes 1953 bevisar att liv kan uppstå av sig självt. Stanley L. Miller skickade då elektriska gnistor genom en gasblandning, som man menade motsvarade den tidiga jordens atmosfär, och lyckades på så sätt framställa några aminosyror, som är proteinernas kemiska byggstenar. Sedan dess har man också upptäckt aminosyror i en meteorit. Betyder det då att livets grundläggande delar lätt skulle kunna uppstå av sig själva?

Robert Shapiro, professor emeritus i kemi vid New York University, säger: ”En del skribenter har utgått från att alla livets byggstenar lätt kan framställas med hjälp av experiment som liknar Millers och att de alla förekommer i meteoriter. Så är inte fallet.”²c

Tänk på RNA-molekylen. Den är uppbyggd av mindre molekyler som kallas nukleotider. En nukleotid skiljer sig från en aminosyra men är bara lite mer komplex. Shapiro säger att ”man inte har fått fram några som helst nukleotider vid experiment med gnisturladdningar, och man har heller inte upptäckt några i meteoriter”.³d Vidare konstaterar han att sannolikheten att en självreproducerande RNA-molekyl slumpmässigt skulle bildas ur en ansamling av kemiska beståndsdelar ”är så försvinnande liten att det skulle vara en exceptionell lyckträff om det hände en enda gång någonstans i det synliga universum”.⁴

Hur är det då med proteinmolekyler? De kan vara uppbyggda av allt från 50 upp till flera tusen aminosyror sammanlänkade i en mycket bestämd ordningsföljd. Ett genomsnittsprotein i en ”enkel” cell består av 200 aminosyror. Till och med i ”enkla” celler finns tusentals olika slags proteiner. Sannolikheten att ett enda protein med bara 100 aminosyror någonsin skulle kunna uppstå spontant på jorden har beräknats till ungefär en på en miljon miljarder.

Forskaren Hubert P. Yockey, som stöder evolutionsteorin, går ännu längre. Han säger: ”Det är omöjligt att livet började med proteiner.”⁵ Visserligen är proteiner inbegripna i produktionen av RNA, men det krävs RNA för att få fram proteiner. Låt oss ändå säga att både proteiner och RNA-molekyler mot all förmodan uppstod spontant på samma plats vid samma tidpunkt. Hur troligt är det då att de skulle samarbeta för att bilda en självreproducerande och självuppehållande livsform? ”Sannolikheten att det här skulle hända spontant (i en slumpartad blandning av proteiner och RNA) verkar vara astronomiskt liten”, säger doktor Carol Clelande vid NASA:s astrobiologiska institut. Hon fortsätter: ”Ändå verkar de flesta forskare tro att om de bara kan förklara hur proteiner och RNA uppstod oberoende av varandra under ursprungliga förhållanden, kommer problemet med samordningen på något sätt att lösa sig automatiskt.” Angående de nuvarande teorierna om hur dessa byggstenar för liv uppstått spontant säger hon: ”Ingen av dem har gett oss en särskilt tillfredsställande förklaring till hur det kunde hända.”⁶

Vilken betydelse har dessa fakta? Tänk vilka problem det här skapar för forskare som tror att livet kommit till av sig självt. I en meteorit har man funnit några aminosyror som också finns i levande celler. Under väl förberedda och kontrollerade experiment har man även lyckats frambringa mer komplexa molekyler. Förhoppningen är att till slut kunna framställa alla nödvändiga beståndsdelar i en ”enkel” cell. Situationen kan liknas vid en vetenskapsman som tar material som finns i naturen och omvandlar dem till stål, plast och silikon. Av detta gör han en robot. Han programmerar den sedan så att den kan göra kopior av sig själv. Men vad har han bevisat? Egentligen bara att någon med intelligens kan skapa en imponerande maskin.

På samma sätt skulle det vara helt fantastiskt om forskare i framtiden lyckades konstruera en cell. Men skulle det bevisa att cellen kan uppkomma spontant? Egentligen skulle det bevisa raka motsatsen, eller hur?

Vad tror du? Alla vetenskapliga fakta vi har i dag visar att liv bara kan uppstå ur redan existerande liv. Att säga att en ”enkel” levande cell skulle ha uppstått ur icke-levande kemiska ämnen kräver en stark, men dåligt underbyggd, tro.

Med tanke på det du just läst, är du beredd att låta din livssyn vila på en sådan bräcklig grund? Ta en närmare titt på hur en cell fungerar innan du besvarar den frågan. Det kommer att hjälpa dig att avgöra om teorierna kring livets uppkomst är logiska eller om de mer påminner om vissa föräldrars historier om hur barn blir till.

Vad säger många forskare? Alla celler kan delas upp i två huvudgrupper – de med kärna och de utan. Människor, djur och växter har celler med kärna. De cellerna kallas eukaryoter. Bakterieceller saknar kärna och kallas prokaryoter. Eftersom prokaryota celler inte är lika komplexa som de eukaryota menar många att djur- och växtceller måste ha utvecklats från bakterieceller.

Många lär faktiskt ut att några ”enkla” prokaryota celler under flera miljoner år slukade andra celler, men utan att smälta dem. Enligt den här teorin uppfann den icke-intelligenta ”naturen” ett sätt att drastiskt förändra funktionen hos de slukade cellerna. Dessutom kom den på en metod för att behålla de anpassade cellerna inuti värdcellen när den reproducerade sig.⁹a

Vad säger fakta? Tack vare framsteg inom mikrobiologin är det nu möjligt att se den fascinerande insidan hos de enklaste prokaryota cellerna man känner till. Evolutionsforskare tror att det måste varit ungefär så de första cellerna såg ut.¹⁰

Om evolutionsteorin stämmer borde den kunna ge en rimlig förklaring till hur den första ”enkla” cellen kom till av sig själv. Men om det finns en Skapare borde det finnas tecken på genomtänkt formgivning även i den allra minsta livsformen. Vill du följa med på en rundvandring i en prokaryot cell? Under tiden kan du fundera på om en sådan cell verkligen skulle kunna uppstå spontant.

CELLENS SKYDDANDE MUR

För att kunna följa med på den här turen skulle du behöva bli hundratals gånger mindre än punkten i slutet av den här meningen. Först måste du ta dig igenom ett starkt, elastiskt membran som kan liknas vid en tegelmur runt en fabrik. Det krävs ungefär 10 000 membranlager för att motsvara ett pappersarks tjocklek. Men ett cellmembran är mycket mer avancerat än en tegelmur. På vilka sätt?

Membranet skyddar cellen från en omgivning som kan vara farlig, men det är inte helt tätt. Det tillåter mindre molekyler, till exempel syremolekyler, att passera in och ut så att cellen kan ”andas”. Däremot stoppar membranet mer komplexa och potentiellt skadliga molekyler från att ta sig in utan cellens godkännande. Membranet hindrar också användbara molekyler från att lämna cellen. Hur kan det lyckas med en sådan bedrift?

Tänk på en fabrik igen. Ibland kan det behövas vakter vid grindarna som kontrollerar inkommande och utgående varor. På samma sätt finns det särskilda proteiner i cellmembranet som fungerar som grindar och vakter.

Genom en del av dessa proteiner (1) går en kanal som bara tillåter vissa sorters molekyler att passera in i och ut ur cellen. Andra proteiner är öppna på ena sidan av cellmembranet men slutna på den andra (2, 3). De har en ”lastbrygga” med en form som bara passar ett visst ämne. När det ämnet anländer öppnar proteinet den andra änden och levererar lasten genom membranet (4). Allt det här sker vid ytan av de allra enklaste cellerna.

INNE I FABRIKEN

Tänk dig att ”vakterna” har låtit dig passera och att du nu kommit in i cellen. Den är fylld av en vätska som består av vatten, näringsämnen, salter och andra ämnen. Cellen använder de här ingredienserna för att framställa de produkter den behöver. Men den här processen sker inte hur som helst. Precis som en väl fungerande fabrik samordnar cellen tusentals kemiska reaktioner så att de sker i en speciell ordning och enligt ett exakt tidsschema.

Cellen lägger ner mycket tid på att tillverka proteiner. Hur går det till? Först ser du hur den börjar med att tillverka 20 olika grundläggande byggstenar, som kallas aminosyror. De här delarna skickas vidare till ribosomerna (5), som kan liknas vid automatiska maskiner som sammanlänkar aminosyrorna i exakt rätt ordning för att bilda ett visst protein. Många fabriker har ett centralt dataprogram som styr alla procedurer, och på samma sätt styrs många av funktionerna i cellen av ett ”dataprogram”, eller en kod, som kallas DNA (6). Från DNA får de enskilda ribosomerna en uppsättning detaljerade instruktioner (7) som beskriver vilket protein de ska bygga och hur de ska göra det.

Det som händer när ett protein tillverkas är mer eller mindre ett mirakel! Varje protein veckar sig till en unik tredimensionell struktur (8). Det är den här strukturen som avgör vilken speciell uppgift proteinet kommer att ha.b Föreställ dig motordelar som monteras på ett löpande band. Varje del måste vara konstruerad på exakt rätt sätt för att motorn ska fungera. Ett protein kan inte heller fungera på ett bra sätt om det inte är rätt konstruerat och har exakt rätt struktur. Det skulle till och med kunna skada cellen.

Men hur hamnar proteinet på rätt plats efter tillverkningen? Varje protein har en inbyggd ”adresslapp” som garanterar att det levereras till den plats där det behövs. Trots att tusentals proteiner byggs och skickas vidare varje minut kommer alla till sin rätta destination.

Vilken betydelse har dessa fakta? De komplexa molekylerna i de enklaste livsformerna kan inte reproducera sig på egen hand. Plockas de ut ur cellen bryts de ner. Och även inne i cellen behöver de hjälp av andra komplexa molekyler för att kunna reproducera sig. Det behövs till exempel enzymer för att det ska kunna produceras en särskild energimolekyl som kallas ATP (adenosintrifosfat), men energin från ATP behövs för att enzymer ska kunna produceras. På samma sätt krävs DNA för att få fram enzymer, men det krävs enzymer för att få fram DNA. (DNA kommer att behandlas mer utförligt i avsnitt 3.) Dessutom finns det andra proteiner som måste tillverkas av celler, men en cell kan inte komma till utan proteiner.c

Mikrobiologen Radu Popa tror inte på Bibelns skapelseberättelse. Men år 2004 ställde han ändå frågan: ”Hur kan naturen skapa liv när vi misslyckas trots att experimenten sker under kontrollerade förhållanden?”¹³ Han konstaterade också: ”Mekanismerna som krävs för att få en cells alla delar att fungera är så invecklade att ett samtidigt, slumpmässigt framträdande verkar vara omöjligt.”¹⁴

Vad tror du? Evolutionsteorin försöker förklara hur livet uppkom på jorden utan någon gudomlig inblandning. Men ju mer forskare upptäcker om livet, desto mer osannolik ter sig tanken att allt kommit till av sig självt. För att komma förbi detta dilemma vill en del evolutionister skilja på evolutionsteorin och frågan om livets uppkomst. Men tycker du att ett sådant resonemang håller?

Evolutionsteorin bygger på uppfattningen att en lång rad tursamma sammanträffanden ledde till att liv uppstod. Sedan antar man att ytterligare en kedja av planlösa händelser framkallade den fantastiska mångfald av komplexa livsformer vi ser i dag. Men om en teori saknar grund, hur är det då med de andra teorierna som bygger på den? Precis som en byggnad utan grund kollapsar, faller en utvecklingsteori som inte kan förklara livets uppkomst.