-
Efterlikna Moses troVakttornet – 2014 | 15 april
-
-
Efterlikna Moses tro
”I tro vägrade Mose, när han hade blivit vuxen, att låta kalla sig son till faraos dotter.” (HEBR. 11:24)
1, 2. a) Vilket beslut tog Mose när han var 40 år? (Se bilden här ovan.) b) Varför valde Mose att bli förtryckt tillsammans med Guds folk?
MOSE visste vad Egypten hade att erbjuda. Han såg palatsen där de rika bodde. Han tillhörde hovet och hade blivit ”undervisad i all egyptiernas vishet”. Det inbegrep förmodligen konst, astronomi, matematik och andra vetenskapliga ämnen. (Apg. 7:22) Det hade varit lätt för honom att skaffa sig rikedomar, makt och privilegier som den genomsnittlige egyptiern bara kunde drömma om.
2 Men när Mose var 40 år valde han att leva ett annat liv, vilket måste ha förbryllat kungafamiljen som hade adopterat honom. Började han leva som en vanlig egyptier? Nej, han valde att leva med ett folk som var slavar. Varför det? Därför att han hade tro. (Läs Hebréerna 11:24–26.) Moses tro gjorde att han såg mycket mer än den fysiska värld han hade omkring sig. Eftersom han var en andlig man hade han stark tro på ”den Osynlige”, Jehova, och på uppfyllelsen av hans löften. (Hebr. 11:27)
3. Vilka tre frågor kommer att besvaras i den här artikeln?
3 Vi behöver också se mer än det som är synligt för våra bokstavliga ögon. Vi måste höra till ”dem som har tro”. (Hebr. 10:38, 39) Om vi begrundar det som står om Mose i Hebréerna 11:24–26 kan det hjälpa oss att få starkare tro. Vi kan söka efter svaren på de här frågorna: Hur hjälpte Moses tro honom att stå emot själviska begär? Hur hjälpte tron honom att uppskatta sitt uppdrag när han blev illa behandlad? Och varför hade han ”blicken stadigt riktad mot utbetalningen av lönen”?
HAN STOD EMOT SJÄLVISKA BEGÄR
4. Vad insåg Mose om den njutning synden kunde ge?
4 Mose såg med trons ögon att ”njutningen av synd” var tillfällig. Men alla tänkte nog inte likadant. Varför inte det? De hade sett hur Egypten, där man tillbad falska gudar och höll på med ockultism, hade blivit en världsmakt, samtidigt som Jehovas folk var slavar. Men Mose visste att Jehova kunde ändra på det. Det kanske verkade som att det gick bra för de onda som levde ett själviskt liv, men Mose var övertygad om att de inte hade någon framtid. Det gjorde att han inte gav efter för ”den tillfälliga njutningen av synd”.
5. Vad kan hjälpa oss att stå emot ”den tillfälliga njutningen av synd”?
5 Hur kan du stå emot ”den tillfälliga njutningen av synd”? Genom att komma ihåg att den är flyktig. Med trons ögon kan du se att ”världen försvinner, och även dess begär”. (1 Joh. 2:15–17) Tänk på vilken framtid som väntar dem som inte ångrar sina synder. De står ”på hal mark” och förs ”till sitt slut genom plötsliga förskräckelser”. (Ps. 73:18, 19) När du känner dig frestad att göra något orätt kan du fråga dig: Hur vill jag att min framtid ska se ut?
6. a) Varför vägrade Mose ”att låta kalla sig son till faraos dotter”? b) Varför skulle du säga att Mose valde rätt?
6 Moses tro påverkade också hur han använde sitt liv. ”I tro vägrade Mose, när han hade blivit vuxen, att låta kalla sig son till faraos dotter.” (Hebr. 11:24) Mose kunde ha tänkt att det gick att tjäna Jehova samtidigt som han var vid det kungliga hovet och att han kunde utnyttja sin privilegierade ställning för att hjälpa sina israelitiska bröder. Men han var i stället besluten att älska Jehova av hela sitt hjärta, hela sin själ och hela sin styrka. (5 Mos. 6:5) Hans val gjorde att han slapp mycket bekymmer. Många av de skatter som han avstod från blev snart bortförda – av israeliterna! (2 Mos. 12:35, 36) Farao blev förödmjukad och dödad. (Ps. 136:15) Mose skonades däremot, och Jehova använde honom till att föra en hel nation i säkerhet. Han fick ett meningsfullt liv.
7. a) Varför ska vi planera för en evig framtid, enligt Matteus 6:19–21? b) Återge en erfarenhet som visar skillnaden mellan att planera för en tillfällig och en evig framtid.
7 Om du är ung och tjänar Jehova, hur kan din tro påverka vad du väljer att göra med ditt liv? Det är klokt att planera för framtiden. Men kommer du att lita på Guds löften och planera för en evig framtid i stället för en tillfällig? (Läs Matteus 6:19–21.) En begåvad balettdansös som heter Sophie blev tvungen att ta ställning till den frågan. Hon blev erbjuden stipendier och eftertraktade platser i balettsällskap över hela USA. ”Det var häftigt att vara beundrad. Jag tyckte att jag var bättre än mina kompisar”, erkänner hon. ”Men jag var inte lycklig.” Sedan såg hon filmen Ungdomar frågar – Vad ska jag göra med mitt liv? ”Det gick upp för mig att världen hade gett mig framgång och berömmelse därför att jag inte tjänade Jehova helhjärtat”, säger hon. ”Jag vände mig till honom i innerlig bön. Sedan slutade jag med dansen.” Hur känner hon för sitt beslut i dag? ”Jag saknar inte mitt gamla liv. Nu är jag lycklig på riktigt. Jag och min man är pionjärer tillsammans. Vi är varken rika eller berömda, men vi har Jehova, bibelstudier och andliga mål. Jag ångrar ingenting.”
8. Vilket råd från Bibeln kan hjälpa ungdomar att bestämma vad de ska göra med sitt liv?
8 Jehova vet vad som är bäst för oss. Mose sa: ”Vad begär Jehova, din Gud, av dig annat än att du fruktar Jehova, din Gud, så att du i allt vandrar på hans vägar och älskar honom och tjänar Jehova, din Gud, av hela ditt hjärta och hela din själ, att du håller Jehovas bud och hans stadgar som jag ger dig befallning om i dag, till ditt eget bästa?” (5 Mos. 10:12, 13) Du som är ung, fatta beslut som gör att du kan tjäna Jehova ”av hela ditt hjärta och hela din själ”. Du kan vara övertygad om att det är ”till ditt eget bästa”.
HAN VÄRDESATTE SITT UPPDRAG
9. Varför kan det ha varit svårt för Mose att genomföra sitt uppdrag?
9 Mose ”räknade den smälek Messias får utstå som en större rikedom än Egyptens skatter”. (Hebr. 11:26) Han kunde kallas ”Messias”, eller ”den Smorde”, därför att Jehova gav honom uppdraget att föra israeliterna ut ur Egypten. Mose visste att det var ett uppdrag som skulle medföra svårigheter, till och med ”smälek”. En av israeliterna hade tidigare hånat honom och sagt: ”Vem har satt dig till furste och domare över oss?” (2 Mos. 2:13, 14) Senare frågade Mose själv Jehova: ”Hur skulle farao någonsin lyssna till mig?” (2 Mos. 6:12) För att kunna hantera situationen berättade Mose för Jehova hur orolig och osäker han kände sig. Vilken hjälp fick han?
10. Hur hjälpte Jehova Mose att klara av sitt uppdrag?
10 För det första försäkrade Jehova Mose: ”Jag skall visa mig vara med dig.” (2 Mos. 3:12) För det andra stärkte han honom genom att förklara en sida av innebörden i sitt namn: ”Jag skall visa mig vara det som jag skall visa mig vara.”a (2 Mos. 3:14) För det tredje gav han Mose förmågan att göra underverk som bevisade att han verkligen var sänd av Gud. (2 Mos. 4:2–5) För det fjärde såg Jehova till att Mose fick hjälp av Aron, som bland annat fungerade som talesman. (2 Mos. 4:14–16) Mot slutet av sitt liv var Mose övertygad om att Jehova hjälper sina tjänare att fullgöra vilket uppdrag de än får. Han försäkrade sin efterträdare, Josua: ”Jehova själv går framför dig. Han skall fortsätta att vara med dig. Han skall inte svika dig eller överge dig. Var inte rädd och var inte förfärad.” (5 Mos. 31:8)
11. Varför satte Mose stort värde på sitt uppdrag?
11 Tack vare Jehovas stöd kunde Mose sätta stort värde på sitt uppdrag trots att det var skrämmande, och han såg det som ”en större rikedom än Egyptens skatter”. Hur skulle man någonsin kunna jämföra tjänst inför farao med äran att få tjäna den Allsmäktige? Och vilket värde hade titeln som prins i Egypten jämfört med att vara ”Messias”, eller Jehovas smorde? Mose blev belönad för att han visade sådan uppskattning. Han fick ett speciellt vänskapsförhållande till Jehova, som lät honom utföra ”vördnadsbjudande gärningar” när han ledde israeliterna till det utlovade landet. (5 Mos. 34:10–12)
12. Vilka förmåner har Jehova gett oss?
12 Vi har också ett uppdrag. Precis som aposteln Paulus och de första kristna har vi fått en tjänst av Jehova. (Läs 1 Timoteus 1:12–14.) Vi har alla förmånen att få predika de goda nyheterna. (Matt. 24:14; 28:19, 20) En del är heltidsförkunnare. Och mogna bröder betjänar andra i församlingen som biträdande tjänare och äldste. Men släktingar och andra som inte är vittnen kan ha svårt att förstå varför det här är så värdefullt för oss och kanske ser ner på dig för att du lever ett självuppoffrande liv. (Matt. 10:34–37) Om de får dig att tappa modet, kanske du börjar tvivla på att det du gör är meningsfullt eller på att du verkligen kan fullgöra ditt uppdrag. Om det skulle hända dig, hur kan din tro hjälpa dig?
13. Hur hjälper Jehova oss att fullgöra vår tjänst?
13 Tack vare din tro kan du vända dig till Jehova och be om hans stöd. Berätta för honom vad som bekymrar och skrämmer dig. Det är ju trots allt han som har gett dig uppdraget, och han kommer att hjälpa dig. Hur då? På samma sätt som han hjälpte Mose. För det första lovar han: ”Jag skall styrka dig. Jag skall verkligen hjälpa dig. Jag skall verkligen hålla ett fast grepp om dig med min rättfärdighets högra hand.” (Jes. 41:10) För det andra påminner han om att du kan lita på hans löften: ”Jag har sagt det; jag låter det också inträffa. Jag har utformat det; jag genomför det också.” (Jes. 46:11) För det tredje ger han dig ”kraft som är över det normala” för att du ska kunna fullgöra din tjänst. (2 Kor. 4:7) För det fjärde ger din kärleksfulle Far dig en världsvid familj av bröder och systrar som anstränger sig för att ”trösta varandra och bygga upp varandra”. (1 Thess. 5:11) När du ser hur Jehova hjälper dig att fullgöra din tjänst kommer din tro att växa, och det kommer att bli ännu tydligare att de uppgifter du får är mer värdefulla än något som den här världen kan erbjuda.
”BLICKEN STADIGT RIKTAD MOT UTBETALNINGEN AV LÖNEN”
14. Varför var Mose säker på att han skulle bli belönad?
14 Mose hade ”blicken stadigt riktad mot utbetalningen av lönen”. (Hebr. 11:26) Ja, det han visste om framtiden, även om det inte var mycket, påverkade hans inställning. Precis som sin förfader Abraham var han övertygad om att Jehova kan uppväcka de döda. (Luk. 20:37, 38; Hebr. 11:17–19) Eftersom han tänkte på de framtida välsignelserna såg han inte sina 40 år som flykting eller de 40 åren i vildmarken som bortkastad tid. Trots att han inte kände till alla detaljer om hur Jehova skulle uppfylla sina löften såg han belöningen med trons ögon.
15, 16. a) Varför behöver vi ha en tydlig bild av vår belöning? b) Vad ser du fram emot i den nya ordningen?
15 Har du ”blicken stadigt riktad mot utbetalningen” av din lön? Vi vet inte heller exakt hur Jehova ska uppfylla sina löften. Till exempel vet vi ”inte när det är den fastställda tiden” för den stora vedermödan. (Mark. 13:32, 33) Men vi vet ändå mycket mer om framtiden än vad Mose gjorde. Och det vi vet om livet i Guds nya värld räcker för att vi ska kunna ha ”blicken stadigt riktad” framåt. Om vi har en tydlig bild av den nya världen blir vi motiverade att sätta hans rike främst i våra liv. Varför är det så? Tänk dig att du ska köpa ett hus. Skulle du välja ett som du knappt hade sett? Självklart inte! På samma sätt skulle vi aldrig lägga hela vårt liv på något som inte är verkligt för oss. Med trons ögon måste vi därför skapa oss en tydlig bild av hur livet under Guds kungarikes styre kommer att bli.
Tänk så spännande det blir att få prata med sådana trogna tjänare som Mose! (Se paragraf 16.)
16 För att få en skarpare bild av Guds rike kan du ha ”blicken stadigt riktad” på hur ditt liv kommer att bli i paradiset. Använd din fantasi. När du till exempel studerar om personer i de hebreiska skrifterna, fundera över vad du skulle vilja fråga dem när de har blivit uppväckta. Fundera också över vilka frågor de kommer att ställa om hur det var att leva i de sista dagarna. Tänk så spännande det ska bli att få träffa släktingar som levde för flera hundra år sedan och få undervisa dem om allt som Jehova har gjort för dem. Eller tänk att få studera de vilda djuren på nära håll i en fridfull miljö. Och begrunda hur ditt förhållande till Jehova kommer att förbättras ju närmare fullkomligheten du kommer.
17. Vilken hjälp får vi av att ha en tydlig bild av våra framtida välsignelser?
17 En tydlig bild av de välsignelser vi har framför oss ger oss kraft att arbeta vidare, att bevara glädjen och att fatta beslut som visar att vi räknar med en evig framtid. Paulus skrev till smorda kristna: ”Men om vi hoppas på det som vi inte ser, fortsätter vi att vänta på det med uthållighet.” (Rom. 8:25) Den här principen gäller även kristna som har hoppet om evigt liv här på jorden. Trots att vi ännu inte har fått vår belöning är vår tro så stark att vi tålmodigt fortsätter vänta på ”utbetalningen av lönen”. Precis som Mose tycker vi inte att en enda dag i Jehovas tjänst är bortkastad. Vi är i stället övertygade om att ”det synliga är ... tillfälligt, men det osynliga är evigt”. (Läs 2 Korinthierna 4:16–18.)
18, 19. a) Varför måste vi anstränga oss för att bevara vår tro stark? b) Vad ska vi gå igenom i nästa artikel?
18 Tron ger oss förmågan att se ”verkligheter som man inte ser”. (Hebr. 11:1, noten) En oandlig människa inser inte värdet av att tjäna Jehova. En sådan människa tycker att andliga skatter ”är dårskap”. (1 Kor. 2:14) Vi däremot ser fram emot att få leva för evigt och att få bevittna uppståndelsen, något som människor i den här världen inte ens kan föreställa sig. Precis som filosoferna på Paulus tid tyckte att han var en okunnig pratmakare, tycker många människor i dag att vi går runt och predikar sagor. (Apg. 17:18)
19 Eftersom vi lever i en värld utan tro måste vi anstränga oss för att bevara vår tro stark. Be Jehova om att ”din tro inte skall tryta”. (Luk. 22:32) Blunda inte för konsekvenserna av att gå emot Jehovas normer, utan fortsätt att tänka på hoppet om evigt liv och vilken förmån det är att få tjäna Jehova. Men Moses tro hjälpte honom att se mer än så. I nästa artikel ska vi gå igenom hur hans tro hjälpte honom att se ”den Osynlige”. (Hebr. 11:27)
a En bibelkännare skrev angående Guds ord i 2 Moseboken 3:14: ”Inget kan hindra honom från att utföra sin vilja ... Namnet [Jehova] skulle vara Israels fästning, en outsinlig källa till tröst och hopp.”
-
-
Kan du se ”den Osynlige”?Vakttornet – 2014 | 15 april
-
-
Kan du se ”den Osynlige”?
”Han stod fast som om han såg den Osynlige.” (HEBR. 11:27)
1, 2. a) Varför verkade Mose vara i en farlig situation? (Se bilden här ovan.) b) Varför var Mose inte rädd för farao?
FARAO var en mycket respektingivande härskare, och egyptierna tillbad honom som en gud. I deras ögon var han ”långt visare och mäktigare än alla jordiska skapelser”. (When Egypt Ruled the East) För att sätta skräck i sina undersåtar bar farao en huvudbonad med en skulpterad kobra beredd att anfalla, en påminnelse om att hans fiender gick en säker död till mötes. Tänk hur Mose måste ha känt det när Jehova sa: ”Jag skall sända dig till farao, och du skall föra mitt folk, Israels söner, ut ur Egypten.” (2 Mos. 3:10)
2 Mose återvände till Egypten och framförde Guds budskap. Farao blev rasande. När Egypten hade drabbats av nio plågor varnade han Mose: ”Ta dig i akt! Försök inte se mitt ansikte igen, för den dag du ser mitt ansikte skall du dö.” (2 Mos. 10:28) Innan Mose gick därifrån förutsade han att faraos förstfödde son skulle dö. (2 Mos. 11:4–8) Sedan sa Mose till israeliterna att alla familjer skulle slakta en getabock eller bagge, ett djur som var helgat åt den egyptiske guden Ra, och stänka blodet på dörrposterna. (2 Mos. 12:5–7) Hur skulle farao reagera? Mose var inte rädd för honom. Varför inte det? Han hade stark tro och ”stod fast som om han såg den Osynlige”. (Läs Hebréerna 11:27, 28.)
3. Vilka frågor om Moses tro på ”den Osynlige” ska vi undersöka?
3 Har du så stark tro att det är som att du kan ”se Gud”? (Matt. 5:8) För att skärpa vår andliga synförmåga så att vi kan se ”den Osynlige” ska vi granska Moses exempel. Hur skyddade hans tro honom från människofruktan? Hur visade han att han verkligen trodde på Guds löften? Och hur hade han nytta av att kunna se ”den Osynlige” när han och folket var i stor fara?
HAN VAR INTE RÄDD FÖR FARAOS VREDE
4. Hur såg Moses situation ut rent mänskligt?
4 Mänskligt sett var Mose ingen match för farao. Farao verkade ha Moses liv och framtid i sina händer. Mose hade själv frågat Jehova: ”Vem är jag, att jag skulle gå till farao och att jag skulle föra Israels söner ut ur Egypten?” (2 Mos. 3:11) Omkring 40 år tidigare hade Mose blivit tvungen att fly från Egypten. Han kanske undrade om det verkligen var förståndigt att återvända och riskera att drabbas av faraos vrede.
5, 6. Vad hjälpte Mose att frukta Jehova i stället för farao?
5 Innan Mose återvände till Egypten lärde Jehova honom en viktig princip, samma princip som Mose längre fram skrev ner: ”Fruktan för Jehova – det är vishet.” (Job 28:28) För att hjälpa Mose att känna en sådan fruktan och att agera på ett förståndigt sätt poängterade Jehova vilken enorm skillnad det var mellan honom själv och små människor. Han frågade: ”Vem har gett människan en mun, eller vem gör henne stum eller döv eller klarseende eller blind? Är det inte jag, Jehova?” (2 Mos. 4:11)
6 Vad ville Jehova säga med det här? Att Mose inte behövde vara rädd. Det var Jehova som hade sänt honom, och han skulle ge honom allt han behövde för att kunna framföra budskapet. Dessutom var farao ingen match för Jehova. Det var ju trots allt inte första gången Guds tjänare var illa ute i Egypten. Mose tänkte kanske på hur Jehova hade beskyddat Abraham, Josef och även honom själv mot andra faraoner. (1 Mos. 12:17–19; 41:14, 39–41; 2 Mos. 1:22–2:10) Tack vare sin tro på Jehova, ”den Osynlige”, kunde Mose modigt träda fram inför farao och framföra precis allt som Jehova hade sagt.
7. Hur blev en syster hjälpt av sin starka tro?
7 Tro på Jehova hjälpte också en syster som heter Ella att inte ge efter för människofruktan. Hon greps av KGB i Estland 1949 och tvingades klä av sig och stå naken framför unga poliser som stirrade på henne. Ella berättar: ”Det var så förnedrande. Men när jag hade bett till Jehova, kände jag en inre frid.” Sedan sattes hon i isoleringscell i tre dagar. Hon säger: ”Officerarna skrek: ’Vi ska se till att ingen längre kommer ihåg namnet Jehova i Estland! Du ska till ett läger, och de andra ska till Sibirien!’ De fortsatte hånfullt: ’Var är din Jehova?’” Skulle hon ge efter för människofruktan eller förtrösta på Jehova? När hon förhördes sa hon modigt: ”Jag har tänkt mycket på det här, och jag vill hellre sitta i fängelse och ha ett gott förhållande till Gud än vara fri och förlora hans godkännande.” Jehova var lika verklig för Ella som de män som stod framför henne. Tack vare sin tro kunde hon vara lojal mot honom.
8, 9. a) Vad är motgiftet mot människofruktan? b) Vad ska vi tänka på om vi håller på att ge efter för människofruktan?
8 Tro på Jehova hjälper dig att övervinna rädsla. Om myndigheterna försöker hindra dig från att tjäna Jehova, kan det kännas som att ditt liv och din framtid ligger i deras händer. I en sådan situation kan det vara lätt att undra om det verkligen är förståndigt att fortsätta tjäna Jehova och få myndigheterna emot sig. Men glöm inte: Tro på Gud är ett motgift mot människofruktan. (Läs Ordspråksboken 29:25.) Jehova frågar: ”Vem är du, att du skulle vara rädd för en dödlig människa, som kommer att dö, och för en människoson, som det kommer att gå som det gröna gräset?” (Jes. 51:12, 13)
9 Koncentrera dig i stället på din allsmäktige Far. Han lägger märke till alla som blir orättvist behandlade. Han känner för dem och hjälper dem. (2 Mos. 3:7–10) Och om vi måste försvara vår tro inför myndighetspersoner kan vi tänka på Jesus ord: ”Bli ... inte bekymrade för hur ni skall tala eller vad ni skall säga; ty vad ni skall säga kommer att ges er i den stunden.” (Matt. 10:18–20) Härskare och myndighetspersoner i den här världen är ingen match för Jehova. Om vi bygger upp vår tro nu kan vi se Jehova så tydligt att vi vågar lita på hans hjälp.
HAN LITADE PÅ JEHOVAS ORD
10. a) Vilka instruktioner gav Jehova israeliterna i nisan 1513? b) Varför följde Mose Jehovas anvisningar?
10 I månaden nisan 1513 f.v.t. gav Jehova Mose och Aron följande ovanliga anvisningar som de skulle vidarebefordra till israeliterna: Välj ut en felfri bagge eller getabock, slakta den och stänk blodet på era dörrposter. (2 Mos. 12:3–7) Vad gjorde Mose? Längre fram skrev Paulus om honom: ”I tro hade han firat påsken och utfört bestrykningen med blodet, för att förgöraren inte skulle röra deras förstfödda.” (Hebr. 11:28) Mose visste att man alltid kan lita på Jehova, och därför var han övertygad om att Jehova skulle döda alla förstfödda söner i Egypten.
11. Varför varnade Mose andra?
11 Mose älskade sina medmänniskor. Hans egna söner var tydligen i trygghet i Midjan, men han gjorde ändå som Jehova sa och varnade de andra familjerna. (2 Mos. 18:1–6) Liv stod på spel, och för att rädda de förstfödda undan ”förgöraren” kallade Mose genast samman alla de äldste i Israel och sa till dem att slakta påskoffret. (2 Mos. 12:21)a
12. Vilket budskap vill Jehova att vi ska bära ut i dag?
12 Under änglarnas ledning bär Jehovas folk i vår tid ut det här viktiga budskapet: ”Frukta Gud och ge honom ära, därför att stunden för hans dom har kommit, ja, tillbe honom som har gjort himlen och jorden och hav och vattenkällor.” (Upp. 14:7) Det här budskapet har högsta prioritet. Vi måste varna våra medmänniskor så att de kan gå ut ur det stora Babylon och slippa ”få del av hennes hemsökelser”. (Upp. 18:4) De smorda kristna och de ”andra fåren” uppmanar människor att bli ”försonade med Gud” och bli hans vänner. (Joh. 10:16; 2 Kor. 5:20)
Tro på Guds löften hjälper oss att ha rätt känsla för tjänsten. (Se paragraf 13.)
13. Vad kan hjälpa oss att ha rätt känsla för tjänsten?
13 Vi är övertygade om att ”stunden för hans dom” verkligen har kommit. Vi är också övertygade om att Jehova inte har överdrivit hur brådskande predikoarbetet är. I en syn fick aposteln Johannes se ”fyra änglar stå vid jordens fyra hörn och hålla fast jordens fyra vindar”. (Upp. 7:1) Kan du för din inre syn se hur änglarna är beredda att släppa lös tillintetgörelsens vindar i den stora vedermödan? Om du gör det kommer du att kunna bära ut de goda nyheterna med övertygelse.
14. Vad motiverar oss att ”varna den ondskefulle för hans ondskefulla väg”?
14 Vi är redan Guds vänner och har hoppet att få leva för evigt. Men vi vet också att vi har ansvaret att ”varna den ondskefulle för hans ondskefulla väg för att bevara honom vid liv”. (Läs Hesekiel 3:17–19.) Givetvis predikar vi inte enbart för att undvika blodskuld. Vi älskar Jehova, och vi älskar våra medmänniskor. Jesus visade vad kärlek och medkänsla är i sin liknelse om den medmänsklige samariern. Vi kan fråga oss själva: ”Är jag mest lik samariern eller prästen och leviten? Försöker jag hitta ursäkter, eller känner jag så starkt för människor att jag alltid vill berätta om sanningen för dem?” (Luk. 10:25–37) Om vi litar på Jehovas löften och älskar våra medmänniskor motiveras vi att engagera oss i tjänsten innan det är för sent.
”I TRO GICK DE GENOM RÖDA HAVET”
15. Varför kände sig israeliterna helt utlämnade?
15 Moses tro på ”den Osynlige” hjälpte honom när israeliterna hamnade i en svår situation på väg ut ur Egypten. Bibeln säger: ”Israels söner [lyfte] upp sina ögon, och se, egyptierna var på marsch efter dem. Israels söner blev då mycket rädda och började ropa till Jehova.” (2 Mos. 14:10–12) Var det här en helt oväntad situation? Tvärtom. Jehova hade förutsagt: ”Jag skall låta faraos hjärta bli förstockat, och han skall sätta efter dem, och jag skall förhärliga mig genom farao och alla hans militärstyrkor; och egyptierna skall inse att jag är Jehova.” (2 Mos. 14:4) Men trots det såg israeliterna rent mänskligt på situationen. Framför dem låg ett stort hav, bakom dem närmade sig faraos snabba vagnar, och som ledare hade de en 80-årig fåraherde. De kände sig helt utlämnade.
16. Vilken nytta hade Mose av sin tro vid Röda havet?
16 Men Mose tvivlade aldrig. Varför inte det? Med trons ögon såg han något långt mäktigare än ett hav och en stridshär. Han kunde ”se den räddning som Jehova” skulle ge och visste att Jehova skulle strida för israeliterna. (Läs 2 Moseboken 14:13, 14.) Moses tro gav folket mod. Bibeln berättar: ”I tro gick de genom Röda havet som på torra land, men när egyptierna vågade sig ut i det blev de uppslukade.” (Hebr. 11:29) Efter det här sägs det att ”folket fruktade Jehova och trodde på Jehova och på hans tjänare Mose”. (2 Mos. 14:31)
17. Vilken händelse kommer att pröva vår tro?
17 Snart kommer det att se ut som att vi svävar i livsfara. När den stora vedermödan närmar sig sin kulmen har de styrande redan krossat religiösa organisationer som är mycket större än vår. (Upp. 17:16) I en profetia säger Jehova att vi kommer att verka lika försvarslösa som ett land ”med öppen landsbygd ... utan mur”, som om vi varken hade ”bom eller dörrar”. (Hes. 38:10–12, 14–16) Mänskligt sett är vi chanslösa. Hur kommer du att reagera?
18. Varför behöver vi inte bli rädda under den stora vedermödan?
18 Vi behöver inte bli rädda. Varför inte det? Därför att Jehova har förutsagt den här attacken. Han har också sagt hur det hela ska sluta. ”’Och det skall ske på den dagen, på den dag då Gog drar in på Israels jord’, lyder den suveräne Herren Jehovas uttalande, ’att mitt raseri skall stiga upp i min näsa. Och i min nitälskan, i min förgrymmelses eld, skall jag tvingas tala.’” (Hes. 38:18–23) Jehova kommer att tillintetgöra alla som vill skada hans folk. Om du litar på att du kommer att bli beskyddad under ”Jehovas stora dag som inger fruktan” kan du ”se den räddning som Jehova skall utföra”. Det kommer att hjälpa dig att stå fast. (Joel 2:31, 32)
19. a) Hur nära var förhållandet mellan Jehova och Mose? b) Vilken välsignelse får du om du tänker på Jehova på alla dina vägar?
19 Förbered dig redan nu för dessa spännande händelser genom att leva som om du ser ”den Osynlige”. Fördjupa din vänskap med Jehova genom att studera och be regelbundet. Mose hade ett mycket nära förhållande till Jehova och blev använd på ett mäktigt sätt. Bibeln säger faktiskt att Jehova kände Mose ”ansikte mot ansikte”. (5 Mos. 34:10) Mose var en framstående profet. Men om du har tro kan du också bli så nära vän med Jehova att det är som om du kan se honom. Bibeln lovar: ”Tänk på honom på alla dina vägar, så skall han göra dina stigar raka.” (Ords. 3:6)
a Jehova använde änglar för att verkställa domen över egyptierna. (Ps. 78:49–51)
-