1. Vilken förföljelse flammade upp i Rom omkring år 64 v.t., och till synes av vilken orsak?

ÄNNU en gång var Paulus fånge i Rom. Förhållandena under den här andra fängelsevistelsen var emellertid mycket svårare än under den första. Det var omkring år 65 v.t. En stor brand hade härjat Rom i juli år 64 v.t. och vållat omfattande skador i 10 av de 14 distrikt som staden var indelad i. Enligt den romerske historieskrivaren Tacitus, som inte var någon vän till de kristna, försökte kejsar Nero avvända misstankar som var riktade mot honom, ”men oviljan vek icke undan ... , ty man trodde att elden varit anlagd. För att alltså göra slut på ryktet sökte Nero några att ge skulden och de för sina skändligheter [enligt romarnas sätt att se saken] hatade människor som hopen kallar kristna lät han undergå de mest raffinerade straff. ... Alltså greps först de som erkände, därefter överbevisades på deras angivelse en väldig skara, ej så mycket om skuld till branden som hat till människosläktet. Och när de dödades gjordes de till åtlöje: de sveptes i hudar av vilda djur och hundar bet dem till döds; eller också korsfästes de och antändes för att när det kvällades användas som belysning. Nero hade upplåtit sin park för denna underhållning. ... Härav uppstod medlidande med hans offer, som visserligen var skyldiga och förtjänade de strängaste straff; men de förintades icke till allmänt väl utan för en enda mans vilda grymhet.”a

2. Under vilka omständigheter skrev Paulus sitt andra brev till Timoteus, och varför talar han med uppskattning om Onesiforos?

² Det var troligen ungefär vid tiden för denna våg av våldsam förföljelse som Paulus återigen befann sig som fånge i Rom. Den här gången var han i bojor. Han räknade inte med att bli frigiven, utan väntade bara på slutlig dom och avrättning.

Trots att Paulus befinner sig i dödens skugga, omtalar han sig själv som ”en Kristi Jesu apostel genom Guds vilja enligt löftet om det liv som är i gemenskap med Kristus Jesus”. (1:1) Paulus visste att det som väntade honom var liv i gemenskap med Kristus. Han hade predikat i många av den då kända världens största och mest betydelsefulla städer, från Jerusalem till Rom, och han hade kanske till och med varit i Spanien. (Rom. 15:24, 28) Han hade troget fullföljt loppet. — 2 Tim. 4:6—8.