Steg 1

Sök goda råd

Varför är det ett viktigt steg? Första gången föräldrar håller sitt nyfödda barn i sina armar kan de uppleva motstridiga känslor. ”Jag kände glädje och förundran”, säger Brett, en pappa som bor i Storbritannien. ”Men jag kände samtidigt ett stort ansvar och att jag inte var förberedd för uppgiften.” Monica, en mamma som bor i Argentina, säger: ”Jag oroade mig för hur jag skulle kunna sörja för min lilla flickas behov. Jag undrade: Kommer jag att kunna uppfostra henne till att bli en ansvarskännande vuxen?”

Kan du förstå de blandade känslor som de här föräldrarna upplevde? Ja, att uppfostra ett barn är en av de mest krävande och frustrerande uppgifter en människa kan ställas inför, men det är samtidigt en av de mest tillfredsställande och givande. Som en pappa sade: ”Du får bara en chans att fostra ditt barn.” Med tanke på det enorma inflytande föräldrar har på sina barns hälsa och lycka kanske du känner att du behöver tillförlitliga råd om hur man blir en bättre förälder.

Problemet. Alla verkar ha synpunkter på hur man skall uppfostra barn. Förr i tiden tog nyblivna föräldrar råd av sina egna föräldrar eller lät sig vägledas av sin religiösa övertygelse. Men i många länder håller familjebanden på att lösas upp, och religionen har förlorat sitt inflytande. Det har lett till att många föräldrar har vänt sig till professionella familjerådgivare. En del av de råd som de här experterna ger är grundade på sunda principer. I andra fall kan deras råd vara motsägande och kanske snart anses vara föråldrade.

Lösningen. Sök råd hos den som vet mest om hur man fostrar barn – människans Skapare, Jehova Gud. (Apostlagärningarna 17:26–28) Hans ord, Bibeln, innehåller både direkta råd och praktiska exempel som kan hjälpa dig att bli en bättre förälder. Han lovar: ”Jag skall ge dig råd, med mitt öga riktat på dig.” (Psalm 32:8)

Vilka råd från Gud kan hjälpa föräldrar att ge sina barn en god hemmiljö?

[Infälld text på sidan 3]

”Förtrösta på Jehova av hela ditt hjärta och stöd dig inte på ditt eget förstånd.” (Ordspråksboken 3:5)

Steg 2

Skapa en kärleksfull atmosfär i hemmet

Varför är det ett viktigt steg? Barn behöver kärlek, och de mår inte bra om de inte får det. På 1950-talet skrev antropologen M. F. Ashley Montagu: ”Det den mänskliga organismen mest av allt behöver är näring i form av kärlek. Grunden för att en människa skall ha god hälsa är att hon får kärlek, i synnerhet under de första sex levnadsåren.” Forskare i vår tid instämmer i Montagus slutsats att ”barn tar allvarlig skada när de inte får tillräckligt med kärlek”.

Problemet. I den här kärlekslösa, själviska världen är det mycket som frestar på familjebanden. (2 Timoteus 3:1–5) Gifta par kan uppleva att de ekonomiska och känslomässiga påfrestningar som hör samman med att fostra barn gör att de problem de kan ha i äktenskapet förvärras. Så till exempel kan delade meningar om hur ett barn skall tillrättavisas och belönas öka spänningarna mellan två som redan har svårt att kommunicera med varandra.

Lösningen. Planera regelbundet in tid för att vara tillsammans som familj. Gifta par behöver också planera in tid för att vara ensamma med varandra. (Amos 3:3) Se till att den tid ni får när barnen har gått och lagt sig används förståndigt. Låt inte tv:n inkräkta på de här värdefulla stunderna. Bevara romantiken i äktenskapet genom att ofta visa varandra tillgivenhet. (Ordspråksboken 25:11; Höga Visan 4:7–10) I stället för att ständigt ”klandra” din äktenskapspartner bör du varje dag söka efter tillfällen att säga något uppmuntrande. (Psalm 103:9, 10; Ordspråksboken 31:28)

Tala om för barnen att du älskar dem. Jehova Gud föregick med gott exempel genom att öppet uttrycka tillgivenhet för sin Son, Jesus. (Matteus 3:17; 17:5) Fleck, en pappa som bor i Österrike, säger: ”Jag har märkt att barn är ungefär som blommor. Alldeles som de små plantorna vänder sig mot solen för att få ljus och värme, vänder sig barn till sina föräldrar för att få kärlek och bekräftelse på att de är en värdefull del av familjen.”

Om du hjälper alla i familjen att bygga upp kärlek till varandra och till Gud, kommer ditt familjeliv att förbättras, oavsett om du är gift eller ensamförälder.

Vad säger då Guds ord om föräldrarnas ansvar att utöva myndighet?

[Infälld text på sidan 4]

”Kärleken ... är ett fullkomligt föreningsband.” (Kolosserna 3:14)

Steg 3

Utöva din myndighet

Varför är det ett viktigt steg? Studier visar att ”barn som har föräldrar som är kärleksfulla men bestämda – som ger sina barn stöd men ändå sätter upp tydliga gränser – klarar sig bättre i skolan, fungerar bättre i grupp, har bättre självkänsla och är på det hela taget lyckligare än barn som har föräldrar som är för eftergivna eller för stränga”, sägs det i tidskriften Parents.

Problemet. Från det att barnen är små och ända upp i tonåren kommer de att opponera sig mot din rätt att utöva myndighet över dem. ”Barn märker snabbt när deras föräldrar tvekar att använda sin myndighet och troligen kommer att ge med sig”, skriver John Rosemond, författare till boken Parent Power! ”När det gäller frågan: ’Vem är det som bestämmer?’ så kommer barnen att ta över om du inte tar ditt ansvar som förälder”, säger han.

Lösningen. Var inte orolig för att du kommer att stöta bort dina barn eller få dem att tappa modet om du utövar din myndighet. Jehova Gud, familjelivets upphovsman, avsåg inte att barnen skulle ha lika mycket att säga till om som föräldrarna när det gäller vilka regler som skall gälla i familjen. Den myndigheten har han gett föräldrarna, och han uppmanar barnen: ”Var lydiga mot era föräldrar.” (Efesierna 3:14, 15; 6:1–4)

Du kan utöva din myndighet utan att vara förtryckande. Hur då? Genom att följa Jehovas exempel. Han skulle kunna tvinga sina jordiska barn att göra hans vilja, men det gör han inte. Han vädjar i stället till det goda hos oss. ”Om du bara ville ge akt på mina bud! Då skulle din frid bli som en flod”, sägs det i hans ord. (Jesaja 48:18) Jehova vill att vi lyder honom, inte därför att vi har en sjuklig fruktan för honom utan därför att vi älskar honom. (1 Johannes 5:3) Han kräver inte mer av oss än vi klarar av, och han vet att vi har nytta av att leva efter hans moralnormer. (Psalm 19:7–11)

Hur kan du få den tillförsikt du behöver för att kunna utöva din föräldramyndighet på ett balanserat sätt? För det första måste du inse att det är vad Gud förväntar av dig. För det andra måste du vara övertygad om att det är till det bästa för dig och dina barn att leva efter Guds moralnormer. (Romarna 12:2)

Vad är det du särskilt behöver tänka på när du utövar din myndighet?

[Infälld text på sidan 5]

”Fostra dina barn, så ... kommer de att glädja ditt hjärta.” (Ordspråksboken 29:17, New Revised Standard Version)

Steg 4

Sätt upp regler och se till att de följs

Varför är det ett viktigt steg? Ronald Simons, sociolog vid University of Georgia, säger: ”Barn mår bra av att ha tydliga regler att hålla sig till och att veta vad konsekvenserna blir om de inte följer dem. Utan sådana regler blir barnen självupptagna, själviska och olyckliga – och alla omkring dem blir också olyckliga.” I Guds ord sägs det rakt på sak: ”Om du älskar dina barn, tillrättavisar du dem.” (Ordspråksboken 13:24, New Century Version)

Problemet. Det krävs tid, ansträngning och ihärdighet från din sida att sätta upp gränser för dina barns uppförande och se till att de håller sig inom dem. Och barn verkar ha en naturlig önskan att pröva dessa gränser. Mike och Sonia, som har två flickor, sammanfattar det hela bra och säger: ”Barn är små individer med egna viljor och önskningar och med en medfödd benägenhet att synda.” De här föräldrarna älskar verkligen sina flickor, men de erkänner: ”Barn kan ibland vara envisa och själviska.”

Lösningen. Försök att behandla ditt barn som Jehova behandlade nationen Israel. Han visade sin kärlek till sitt folk bland annat genom att tydligt klargöra vilka lagar han förväntade att de skulle följa. (2 Moseboken 20:2–17) Han talade också om vad följderna skulle bli om de inte lydde de här lagarna. (2 Moseboken 22:1–9)

Du skulle därför kunna göra upp en lista över de regler som du vill att dina barn skall följa. En del föräldrar har funnit det vara bra att begränsa den listan till bara några få regler, kanske fem, sex stycken. En kort lista med några noga utvalda regler är lättare att följa och inte så svår att komma ihåg. Intill reglerna kan du skriva ner vad följderna blir om man bryter mot dem. Se till att straffen är rimliga och att du håller fast vid det som du har bestämt. Gå regelbundet igenom reglerna, så att alla – även mamma och pappa – vet precis vad som förväntas av dem.

Om någon bryter mot en regel, bör du vara snabb att utdela bestraffningen, men gör det lugnt, fast och konsekvent. Kom ihåg: Om du är arg, bör du vänta tills du har lugnat ner dig innan du utdelar någon bestraffning. (Ordspråksboken 29:22) Men vänta inte för länge med bestraffningen. Rucka inte på reglerna. Om du gör det kommer barnen att tro att de inte behöver ta reglerna på allvar. Det här är i linje med det som Bibeln säger: ”Eftersom domen över en ond gärning inte genast verkställs, därför är människosönernas hjärta helt inriktat på att göra det som är ont.” (Predikaren 8:11)

På vilket annat sätt kan du utöva din myndighet så att det blir till det bästa för dina barn?

[Infälld text på sidan 6]

”Låt bara ert ord ja betyda ja, ert nej, nej.” (Matteus 5:37)

Steg 5

Ha fasta rutiner

Varför är det ett viktigt steg? En stor del av en vuxens liv består av rutiner. Man har vanligtvis ett schema för arbete, tillbedjan och även avkoppling. Om föräldrar inte lär sina barn att planera sin tid och att följa ett schema, gör de det svårare för barnen. Å andra sidan ”visar studier att regler och rutiner får ett barn att känna sig tryggt och säkert och hjälper det att visa självbehärskning och bygga upp självkänslan”, säger dr Laurence Steinberg, professor i psykologi.

Problemet. Livet är hektiskt. Många föräldrar har långa arbetsdagar, så de kanske inte har så mycket tid till att vara tillsammans med sina barn. För att föräldrar skall kunna komma i gång med fasta rutiner måste de ha självdisciplin och vara beslutna att inte ge efter om barnen till en början är motvilliga och inte vill anpassa sig till rutinerna.

Lösningen. Bibeln ger rådet: ”Låt allting ske anständigt och med ordning.” (1 Korinthierna 14:40) Den principen bör du försöka tillämpa också i familjen. Många småbarnsföräldrar är till exempel förståndiga och sätter upp en bestämd tid för när barnen skall gå och lägga sig. Men de här stunderna vid läggdags bör vara mysiga och trevliga. Tatiana, som bor i Grekland och är mamma till två små flickor, säger: ”När barnen lagt sig kramar jag om dem och berättar vad jag gjorde medan de var i skolan. Sedan frågar jag om inte de skulle vilja berätta vad de har gjort under dagen. De är avslappnade, och ofta öppnar de sig för mig.”

Kostas, Tatianas man, läser sagor för flickorna. ”De kommenterar sagorna”, säger han, ”och ofta kommer samtalet in på sådant som de själva funderar på. De skulle inte öppna sig för mig lika lätt om jag uppmanade dem att berätta för mig vad som oroar dem.” När barnen blir äldre kommer du naturligtvis att vilja anpassa tiden för hur länge de får vara uppe. Men om du håller fast vid rutinerna, kommer dina barn troligen att fortsätta att använda de här stunderna till att tala med dig.

Det är också bra att familjen gör det till en vana att äta åtminstone en måltid tillsammans varje dag. För att kunna hålla fast vid den här vanan kan du behöva vara flexibel när det gäller tiden för måltiden. ”Ibland kommer jag hem sent från arbetet”, säger Charles, pappa till två flickor. ”För att flickorna inte skall bli alltför hungriga kanske min hustru ger dem något litet att äta, men alla får vänta med middagen tills jag kommer hem och vi kan äta tillsammans. Vi berättar vad vi har gjort under dagen, läser en bibeltext, pratar om problem vi haft och skrattar tillsammans. Jag kan inte nog betona hur betydelsefull den här rutinen har varit för vår familjs lycka.”

För att klara av detta steg är det viktigt att ni inte låter jakten efter materiella ägodelar hindra er från att hålla fast vid rutinerna i familjen. Följ Bibelns råd: ”Skaffa er visshet i fråga om de viktigare tingen.” (Filipperna 1:10)

Vad mer kan föräldrar göra för att förbättra kommunicerandet med sina barn?

[Infälld text på sidan 7]

”Låt allting ske anständigt och med ordning.” (1 Korinthierna 14:40)

Steg 6

Ha förståelse för ditt barns känslor

Varför är det ett viktigt steg? Barn vill och behöver känna att de som betyder mest i deras liv – föräldrarna – förstår deras känslor. Om föräldrarna jämt och ständigt avfärdar sina barn när de uttrycker sina känslor, kommer barnen kanske inte att vilja öppna sig för dem, och de kan till och med börja tvivla på sin förmåga att känna och tänka självständigt.

Problemet. Barn har lätt för att överdriva när de uttrycker sina tankar och känslor. En del av det som barnen säger kan vara upprörande för föräldrarna att höra. Ett barn som är frustrerat kan till exempel säga: ”Jag hatar mig själv.”a En förälders instinktiva svar kanske blir: ”Nej, det gör du inte alls!” Föräldrarna kanske är rädda att de bekräftar barnets negativa känslor eller tankar om de visar att de förstår dem.

Lösningen. Följ Bibelns råd att vara ”snar till att höra, sen till att tala, sen till vrede”. (Jakob 1:19) Lägg märke till att Jehova Gud visade att han hade förståelse för de negativa känslor som många av hans trogna tjänare hade genom att han lät bibelskribenter berätta om dem. (1 Moseboken 27:46; Psalm 73:12, 13) Ett exempel på det är Job, som fick gå igenom svåra prövningar och sade att han ville dö. (Job 14:13)

Det är tydligt att en del av Jobs tankar och känslor behövde rättas till. Men Jehova ignorerade inte Jobs känslor och tystade honom inte, utan behandlade honom värdigt genom att tålmodigt låta honom utgjuta sina känslor. Först efteråt talade Jehova honom kärleksfullt till rätta. En kristen pappa säger angående detta: ”Eftersom Jehova låter mig utgjuta mitt hjärta inför honom i bön, tycker jag inte att det är mer än rätt att jag låter mina barn uttrycka sina positiva känslor och sina negativa känslor när de talar med mig.”

Nästa gång du känner dig frestad att säga till ditt barn: ”Så kan du väl inte känna det”, eller: ”Det där menar du väl ändå inte”, tänk då på Jesu berömda regel: ”Alldeles som ni vill att människorna skall göra mot er, på samma sätt skall ni göra mot dem.” (Lukas 6:31) Tänk dig att du blivit illa behandlad på arbetet eller blivit besviken på något, kanske på grund av ett misstag du själv gjort. Du uttrycker din frustration för en nära vän och säger att du inte står ut med ditt arbete. Hur vill du att din vän skall reagera? Säga till dig att du inte borde känna på det sättet och omedelbart påpeka att du ändå har dig själv att skylla? Eller vill du hellre att din vän säger: ”Det måste ha varit svårt för dig. Jag förstår att du har haft en jobbig dag”?

Både barn och vuxna har lättare att ta emot ett råd om de känner att den som ger rådet verkligen förstår dem och kan sätta sig in i deras problem. ”Den vises hjärta ger hans mun insikt och lägger övertygande kraft till hans läppar”, sägs det i Guds ord. (Ordspråksboken 16:23)

Hur kan du förvissa dig om att dina barn bryr sig om de råd du ger?

[Fotnot]

[Infälld text på sidan 8]

”När någon svarar innan han har hört vad saken gäller, är det dårskap från hans sida.” (Ordspråksboken 18:13)

Steg 7

Var ett gott föredöme

Varför är det ett viktigt steg? Gärningar säger mer än ord, eftersom ord ofta bara förmedlar upplysningar. Föräldrar kan till exempel säga till sina barn att vara respektfulla och att tala sanning. Men om föräldrarna skriker åt varandra eller åt barnen och ljuger för att slippa ifrån besvärliga förpliktelser, lär de sina barn att det är så vuxna skall uppföra sig. Författaren dr Sal Severe säger att ”ett av de bästa sätten som barn lär sig på” är att ta efter sina föräldrar.

Problemet. Föräldrar är ofullkomliga. ”Alla har ... syndat och saknar Guds härlighet”, skrev aposteln Paulus. (Romarna 3:23) När det gäller att behärska sitt tal skrev lärjungen Jakob: ”Tungan förmår ingen människa tämja.” (Jakob 3:8) Det är inte heller ovanligt att barn prövar sina föräldrars tålamod till det yttersta. ”Jag var förvånad över hur lätt mina barn fick mig att bli arg”, säger Larry, en tvåbarnspappa som i vanliga fall är lugn och behärskad.

Lösningen. Försök vara ett gott, inte fullkomligt, föredöme. Och använd de misstag du då och då gör till att ge dina barn en värdefull lärdom. ”Om jag blev arg på mina barn eller om jag fattade ett dåligt beslut som påverkade dem negativt”, säger Chris, pappa till två barn, ”erkände jag mitt misstag och bad om förlåtelse. Det här lärde mina barn att också föräldrar kan göra misstag och att vi alla måste arbeta på att förbättra vårt uppförande.” Kostas, som nämndes tidigare, säger: ”Jag har märkt att eftersom jag ber om förlåtelse när jag tappar humöret, har mina barn lärt sig att säga förlåt när de gör misstag.”

Jehova Gud säger: ”Irritera inte era barn, utan fortsätt att uppfostra dem i Jehovas tuktan och allvarliga förmaning.” (Efesierna 6:4) När någon med myndighet säger en sak men gör en annan, är det lika irriterande för barn som för vuxna, om inte mer. Så varför inte vid slutet av varje dag fråga dig själv: Om jag inte hade sagt ett enda ord på hela dagen, vad skulle då mina barn ha lärt sig av mitt uppförande? Stämmer det överens med det jag försöker lära dem genom det jag säger?

[Infälld text på sidan 9]

”Är det ... så att du som undervisar en annan inte undervisar dig själv?” (Romarna 2:21)

[Bilder på sidan 9]

När föräldrar ber om förlåtelse, lär sig barn att också göra det